Varje vardagsförmiddag samlas de i det lilla vita huset huset vid strandpromenaden i Volendam, som ligger kring 30 minuter norr om Amsterdam.
Ett gäng med pensionärer som energiskt diskuterar politik och världshändelser.
Här i vad de kallar Het Praathuis, ungefär samtalshuset, har onsdagens parlamentsval varit ett hett samtalsämne under den senaste tiden.
– Wilders kommer att bli en svår sak, säger Hein.
Andra partier nafsar PVV i bakhasorna
I Volendam har en stor del av invånarna sedan länge röstat på invandringsfientliga Geert Wilders Frihetsparti, PVV.
I det senaste parlamentsvalet år 2023 fick partiet 42,9 procent av rösterna i valkretsen. En ökning med 18,6 procentenheter jämfört med år 2021.
Wilders och PVV tog till allas förvåning en brakseger i valet år 2023 och blev för första gången största parti i det nederländska parlamentets underhus med 37 platser.
Men frågan är om han kan upprepa bedriften. Dagarna inför valet har flera andra partier börjat nafsa PVV i bakhasorna.
Enligt opinionsundersökningar kan PVV ta 26 av de 150 mandaten i underhuset.
Alliansen mellan de vänsterliberala och arbetarpartiet, GroenLinks-PvdA, samt mittenpartiet D66 och Kristdemokraterna kan få mellan 20 och 23 mandat var.
”En röst på PVV är en bortkastad röst”
Ingen av pensionärerna i Het Praathuis tänker rösta på PVV.
– Tja, om jag röstar på PVV kan jag lika gärna stanna hemma, för de kommer aldrig att ha makten igen. Den rösten är bortkastad om man gör det, säger Kees.
Han tänker rösta på Frans Timmermans som leder arbetarpartiet PvdA.
– Jag hatar den mannen, men det är bara Timmermans som säger att vi inte ska spara in på vården för att kunna betala till Nato. Det är ett slags strategiskt röstande.
Krelis tänker rösta på bostadsminister Mona Keijzer från det EU-kritiska populistpartiet BoerBurgerBeweging, BBB.
– Hon försöker jobba för att saker och ting ska bli bra i Nederländerna.
– Herr Timmermans behöver vi inte här i Volendam. För
han vill ta hit hela världen. Men vi har ingen plats kvar här.
Allt är överfullt. Så snälla låt de människorna stanna i sina egna länder, säger Krelis.
Trots att Krelis delar Geert Wilders åsikter om att inga fler asylsökande ska komma till Nederländerna röstar han inte på Wilders.
– Ingen vill samarbeta med Wilders, säger han.
Wilders blir knappast premiärminister
Både Kees och Krelis sätter fingret på det problem som Wilders står inför om han vinner parlamentsvalet.
Alla större politiska grupperingar har meddelat att de vägrar ingå i en regeringskoalition med Wilders.
Ilskan över att Wilders i juni fällde regeringen efter mindre än ett år har varit stor.
Orsaken var att Wilders inte fick igenom sin plan för en strängare invandringspolitik.
Så även om Wilders vinner valet är det troligt att han inte heller den här gången blir premiärminister.
– Om PVV blir det största partiet på onsdag och ni lämnar oss i sticket och inte ens vill prata med oss eller styra tillsammans med oss, då är demokratin död i Nederländerna, sa Wilders under ett valtillfälle.
Felbedömning av Wilders
Wilders hade hoppats att en avsiktlig kollaps av regeringen skulle få PVV att framstå som det tydliga alternativet till etablissemanget i valet. Men han verkar ha gjort en felbedömning.
Inte heller väljarna har sett med blida ögon på Wilders tilltag.
Enligt opinionsundersökningar anser en majoritet av väljarna att PVV, genom att låta regeringen falla, satte partiets intressen framför landets bästa.
Frouwina och Yvonne, två damer i 60-års åldern, är på promenad längs med strandpromenaden i Volendam.
De säger att många nederländare helt enkelt har fått nog av Geert Wilders efter att regeringen föll.
– Han fick chansen att göra något under två år, men hoppade av, gjorde ingenting. Så alla är lite trötta på honom, säger Yvonne.
– Jag vet inte om han fortfarande är så populär i Volendam, säger Frouwina.
– Om Wilders hamnar i opposition efter valet så kommer han bara att skrika och vara negativ och ingenting annat.
– Ja, skrika och vara negativ och bara ropa. Det tycker jag inte om. Det har han gjort i flera år, säger Yvonne.
Bostadsbristen stor valfråga
De viktigaste valfrågorna som har dominerat rubrikerna i Nederländerna har kretsat kring migration och bostäder.
Bristen på bostäder är enorm i landet på grund av att det inte byggs tillräckligt med nya och att efterfrågan är så stor på grund av befolkningstillväxten.
Bostadspriserna och hyrorna har skjutit i höjden vilket har gjort det svårt för många, särskilt förstagångsköpare och studerande, att hitta lämpliga bostäder.
Också i Volendam är bostadsbristen enorm.
– Vissa av våra barn är 30 år och bor fortfarande hemma, det är inte normalt. Det måste lösas, säger Krelis.
Svåra regeringsförhandlingar att vänta
Vilket valresultat än blir är det klart att Nederländerna står inför en svår politisk period efter valet.
Bildandet av en ny regering kommer med största sannolikhet att kräva långa och komplicerade förhandlingar.
Enligt analytiker är det troligt att det krävs en koalition med tre eller till och med fyra partier för att bilda nästa regering.
– Det är bara ett enda kaos. Det är verkligen väldigt svårt.
Ingen har någon aning om vart det kommer att leda, säger Mildred, som är ute och går med sin hund i centrum av Volendam.
Hon har fortfarande inte bestämt sig för vem hon ska rösta på och tror att hon gör det först precis innan hon går till vallokalen på onsdagen.
– Folk har blivit så egoistiska. Samhället är inte trevligt just nu, men det gäller inte bara Nederländerna. Det är ju så över hela världen.
– Vem som än vinner..., de lovar mycket men inget händer, säger Mildred och suckar djupt.