Janne längtade efter barn, men hade ingen partner att skaffa barn med. Han blev tvungen att söka sig utomlands eftersom surrogatmödraskap inte är möjligt i Finland.
Han bestämde sig för att anlita en svensk surrogatagentur. Surrogatkliniken fanns i Albanien och äggdonatorn kom från Ukraina. Surrogatmamman kom i sin tur från Georgien.
Efter några misslyckade försök blev den georgiska surrogatmamman gravid med tvillingar.
– Det låter kanske lite groteskt, men jag hade ett garantiprogram. Det innebär att jag betalar en summa extra och de garanterar att det blir ett barn.
Det är inte ovanligt att surrogatagenturer erbjuder olika slags prisklasser på sina surrogatpaket. Ju mer du betalar, desto mer garantier får du.
Tvillingarna föddes i Albanien. Janne var på plats vid förlossningen:
Janne heter egentligen något annat i verkligheten och vill vara anonym på grund av det känsliga ämnet.
Intresse för att legalisera surrogatmödraskap i Finland
Svenska Yle har granskat surrogatindustrin. Vår granskning visar bland annat att surrogatagenturer inte är ärliga mot blivande föräldrar och att surrogatarrangemang ibland slutar i personliga tragedier. Vi har också visat att det går att köpslå om bebisar på Facebook.
Enligt en undersökning av Föreningen för ofrivilligt barnlösa Simpukka från 2025 är det största hindret för att påbörja en surrogatprocess de höga kostnaderna.
Också bristen på information och den komplicerade byråkratin vid återvändandet till Finland upplevs som problematiskt.
Simpukka kräver tillsammans med bland annat Nätverket för familjers diversitet att icke kommersiellt, så kallat altruistiskt, surrogatmödraskap görs lagligt i Finland.
Det betyder att den kvinna som bär barnet inte får betalt för det, man gör det för att man vill hjälpa exempelvis en vän eller en syster.
Kommersiellt surrogatmödraskap utomlands innebär att den bärande kvinnan får en ersättning för det, vilket kan medföra både etiska och juridiska problem.
Legalisering ger mer trygghet
Sofia Lindqvist, utvecklingschef inom social trygghet och tjänster på Nätverket för familjers diversitet, säger att åtminstone ungefär tjugo par har haft framgångsrikt surrogatmödraskap i Finland före 2007, då det ännu var möjligt.
– Innan 2007 saknades finsk lagstiftning om assisterad befruktning såsom surrogatmödraskap. Det ledde till att surrogatmödraskap var möjligt i Finland.
Lindqvist påpekar att vi alltså har en historia av att surrogatmödraskap varit möjligt och framgångsrikt.
Hon säger att det finns många etiska och juridiska problem med ett kommersiellt surrogatmödraskap utomlands. Med en legalisering kan man bättre säkra olika parters rättigheter.
– Det skulle också innebära mer jämlika möjligheter att bilda familj, till exempel för ensamstående män eller manspar, eller kvinnor utan livmoder.
Dyrt att skaffa surrogatbarn
Att få barn via en surrogatmamma i utlandet är alltså inte olagligt, men det medför många etiska, juridiska och praktiska utmaningar.
Det är också mycket dyrt. Vår granskning visar att summan man betalar för en surrogatbaby varierar stort.
För en finländare kostar ett surrogatarrangemang i exempelvis USA i medeltal 170 000 euro. I Colombia är det betydligt billigare, i medeltal 65 000 euro.
Den största delen av summan går till surrogatagenturen.
– Surrogatarrangemanget kostade mig 95 000 euro. Det skulle ha kostat 70 000 med ett barn, men nu blev de två, säger Janne.
Allt gick bra för Janne, men att anlita surrogatagenturer medför en viss risk:
Tabubelagt
Det kommer alltid finnas de som inte själva eller på egen hand kan få ett barn och som ser surrogatmödraskap som ett sätt att nå sin dröm.
Och trots att föräldrar som åker utomlands för att få barn via en surrogatmamma inte gör något olagligt är det ett känsligt tema.
Vi har talat med flera par som skaffat barn via surrogat och ingen ville ställa upp med eget namn.
– De allra flesta vet inte om hur de här barnen har kommit till, säger Janne.
Han tror att orsaken bakom är att surrogatmödraskap har en negativ klang och att det kan finnas etiska aspekter som gör att många ifrågasätter valet.
Utredning gjord
Justitieministeriet utredde nyligen om altruistiskt surrogatmoderskap i Finland borde legaliseras.
Fördelen att tillåta surrogatmoderskap anses till exempel vara att man med övervakade arrangemang och rådgivning och stöd bättre kan trygga de olika parternas rättigheter.
Sofia Lindqvist på Nätverket för familjers diversitet säger att utredningen att legalisera surrogatmödraskap i Finland legat stilla sedan 2023.
– Men vår förhoppning är att frågan ska inkluderas i nästa regeringsprogram och det är det som vi arbetar för nu.
”Mamma” i Georgien
Janne har haft en del kontakt med den kvinna som bar hans tvillingar.
Han har valt att kalla surrogatmamman för mamma åt tvillingarna, fast hon genetiskt inte är släkt med dem.
Tvillingarna, som i dag är strax under skolåldern, har börjat fråga efter sin ”mamma” och därför ordnade Janne ett videosamtal mellan honom och tvillingarna och den georgiska kvinnan.
Samtalet blev kort, eftersom Janne och hans barn inte har något gemensamt språk med kvinnan.
– Men de fick i alla fall ett levande ansikte på sin mamma.