Konsumenternas köpkraft håller småningom på att förbättras. Nyttan fördelar sig ändå ojämnt, visar en rapport från forskningsinstitutet Labore.
Labore har jämfört inkomster, skatter, avgifter och köpkraftsutvecklingen för åtta fiktiva familjer. Sysselsättning och inkomstnivå påverkar köpkraften mest.
Högavlönade arbetstagare gynnas av lättnader i inkomstbeskattningen. Den måttliga inflationen på varor och tjänster är bra för dem, på grund av deras konsumtion.
Låginkomsttagare påverkas i sin tur negativt av nedskärningar i olika förmåner. Då de har mindre pengar får de inte samma nytta av den dämpade inflationen.
De rika blir rikare, de fattiga blir fattigare
Labore har räknat ut hur familjernas köpkraft utvecklas år 2025–2027.
För ett par med höga inkomster ökar köpkraften med i medeltal 2,5 procent per år. Nästa år förbättras den med hela 3,7 procent.
För en tjänstemannafamilj med två barn är ökningen i medeltal två procent per år.
Sämst går det för en ensamstående förälder med ett barn och en ensamboende arbetslös som lyfter arbetsmarknadsstöd. Deras köpkraft minskar med i medeltal 0,6 procent per år under tidsperioden.
Boendeformen påverkar kraftigt hushållens ekonomi. Köpkraften förbättras med i medeltal två procent per år för en tjänstemannafamilj med bostadslån.
En arbetstagarfamilj med två barn, som bor i hyreslägenhet, får bara en halv procent bättre köpkraft.
Ensamstående föräldrar får både mer och mindre
Labore förutspår att boendeformen får mindre betydelse för hushållens ekonomi de närmaste åren, jämfört med år 2023–2025, då bolåneräntorna var höga.
Barnfamiljerna gynnas nästa år av den så kallade barnhöjningen i arbetsinkomstavdraget. Den medför till exempel att en ensamstående förälder får 110 euro mer per barn per år.
Samtidigt försämras de ensamstående föräldrarnas situation av nedskärningar i bostadsbidraget.
De arbetslösa har det allra sämst framöver. Speciellt vid långvarig arbetslöshet försämras köpkraften mycket, skriver Labore.
De åtta exempelhushållen i rapporten är ett par med höga inkomster, en tjänstemannafamilj med två barn, en arbetstagarfamilj med två barn, en ensamstående förälder med ett barn, en ensamboende högutbildad, en ensamboende arbetslös som lyfter arbetsmarknadsstöd, en ensamboende arbetslös som får inkomstrelaterad dagpenning och ett pensionärspar.
Tror du att din köpkraft kommer att förbättras eller försämras de närmaste åren? Varför? Berätta i kommentarsfältet!