Miljardärernas förmögenhet har ökat extremt mycket bara under detta år, visar det globala nätverket Oxfam i en ny rapport om den växande förmögenhetsklyftan i USA.
Samtidigt har en heltidsanställd med minimilön inte råd med en enkel tvårummare.
Livsmedelsosäkerheten är den högsta på över tio år.
Vid en jämförelse med 38 andra höginkomstländer inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har USA
- den högsta andelen relativ fattigdom.
- den näst högsta andelen barnfattigdom och spädbarnsdödlighet.
- den näst lägsta förväntade livslängden.
Rapporten visar också hur den koncentrerade rikedomen har inflytande på politiken, och hur skattepolitiken och den bristande sociala tryggheten bidrar till att klyftan mellan de riktigt rika och de övriga invånarna växer.
Oligarki även i en formell demokrati
Den snabbt ökande företagskoncentrationen har gett stora företag mer makt att direkt forma människors liv genom politik, lönesättning, arbetsvillkor och priser.
Forskare har under de senaste decennierna varnat för de slitande effekter som extrem koncentration av rikedom har på den amerikanska demokratin.
Oxfam ger som exempel Amazon och Walmart, två av de största privata arbetsgivarna i USA, med miljontals anställda. Oxfam har dokumenterat företagens övervakningsteknik – en teknik som skadar arbetare, särskilt svarta och kvinnor.
Förmögenhet och makt har gjort det möjligt för de här jätteföretagen att slå ner på fackföreningsinsatser som skulle kunna ge arbetstagare skydd, högre löner och minskade löneskillnader mellan könen och etniska grupper.
”En sjuksköterska har högre skattesats än en miljardär-vd”
Senator Elizabeth Warren skriver i rapporten: ”Tiotals miljoner amerikaner arbetar hårt och följer reglerna men kan ändå inte komma framåt, sjuksköterskor betalar en högre skattesats än en miljardär-vd, föräldrar har inte råd med barnomsorg som kostar mer än universitetsavgifter, familjer har löner som knappt har rört sig medan kostnaderna har skjutit i höjden”.
Warren berättar att hon själv kunde gå på college för 50 dollar per termin och att hon kunde täcka den kostnaden som servitris på deltid, men att studenter i dag lämnar skolan med tiotusentals dollar i skulder.
Hur hamnade USA här?
År 2025 inleddes med att den avgående presidenten Joe Biden i sitt sista tal i Ovala rummet varnade för att ”en oligarki tar form i Amerika med extrem rikedom, makt och inflytande”.
Några dagar senare varnade president Donald Trump, flankerad av några av världens rikaste män, i sitt installationstal för att ”ett radikalt och korrupt etablissemang har tagit makt och rikedom från våra medborgare”, och han lovade att återställa ”den amerikanska drömmen”.
Sedan dess har Trumpadministrationen enligt Oxfam ”agerat med häpnadsväckande hastighet och skala för att genomföra en obeveklig attack mot arbetarklassfamiljer och använda ämbetets makt för att berika de rika och välbärgade”.
Som svar har miljontals människor fyllt gatorna runt om i USA och krävt ett slut på miljardärmaktövertagande och sagt att det inte behövs ”kungar”.
Årtionden av tilltagande ojämlikhet
De som redan var rikast har helt enkelt dragit ifrån alla andra. Det märks särskilt i toppen bland de allra rikaste.
Ojämlikheten i USA formas också av historisk och fortsatt diskriminering.
Det finns skarpa och bestående skillnader utgående från ras, etnicitet och kön.
De skillnaderna har ökat under de senaste decennierna:
- I vita hushåll ökade den genomsnittliga förmögenheten 7,2 gånger mer än i svarta hushåll.
- I vita hushåll ökade den genomsnittliga förmögenheten 6,7 gånger mer än i latinamerikanska hushåll.
- En vit mans hushåll är 16 gånger rikare än ett hushåll som leds av en svart eller latinamerikansk kvinna, visar siffror från 2022 och framåt.
Många lever i hunger, hemlöshet och fattigdom. Fattigdom rapporteras på en del håll vara den fjärde vanligaste dödsorsaken.
Inom en rad nyckelområden har stora politiska reformer under de senaste fyrtio åren – av vilka många fått stöd från både det demokratiska och republikanska partiet – fördjupat ojämlikheten.
Många illavarslande trender ser ut att fortsätta
Trumpadministrationen riskerar att ge ytterligare fart åt några av de värsta trenderna under de senaste 45 åren.
Låginkomsttagare ser att en allt större andel av inkomsten går till skatt.
Det görs nedskärningar i det sociala skyddsnätet och betydande minskningar av arbetstagarnas rättigheter.
”Ojämlikhet har varit ett val, och vi har makt att vända det”
Elizabeth Wilkins, vd för Roosevelt Institute, säger i ett inlägg i Oxfams rapport att hennes kollega vid institutet, Nobelpristagaren Joseph Stiglitz, för tio år sedan påminde dem alla om en enkel sanning: ”Ojämlikhet har varit ett val, och det ligger inom vår makt att vända det”.
Oxfam kräver att makten återbalanseras:
- Bryt upp koncentrerad makt genom antitrustpolitik och stärkande av demokratin.
- Justera skatterna för de allra rikaste och de stora lönsamma företagen.
- Bygg upp det sociala skyddsnätet så att människors grundläggande mänskliga rättigheter uppfylls.
- Stärk arbetstagarnas rättigheter (fackföreningar, kollektivavtal, höjning av minimilöner).
”Då arbetarna och deras familjer blomstrar så gör även ekonomin det”, säger Oxfam.