En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Kommunerna måste enligt lag satsa en minimimängd resurser på grundskolan och småbarnspedagogiken.
Men när det gäller satsningar på mer frivilliga tjänster som till exempel ungdomsverksamhet och kultur är variationerna stora mellan olika kommuner.
Att vissa kommuner är rikare än andra beror mest på skillnader i invånarnas inkomstnivåer. Ju mer invånarna tjänar, desto mer skatt får kommunen in. Kommunerna får också pengar från fastighetsskatter och samfundskatt. En del kommuner får mycket pengar från staten i form av statsandelar. de betalas ut för att fattigare kommuner ska ha råd med alla sina uppgifter.
Grafiken under visar hur olika mycket pengar per invånare kommunerna har att röra sig med.
År 2024 var Kittilä den kommun som hade mest pengar per invånare, 5 558 euro, medan Tuusniemi hade minst, bara 2 315 euro.
Nu kan du välja kommun och se hur mycket pengar per invånare din kommun använder till olika saker. Du kan också se om andra kommuner använder mer eller mindre pengar på samma sak.
Stora skillnader i satsningar på ungdomar och kultur
Fram till år 2023 var social- och hälsovården kommunernas största utgift. De uppgifterna sköts nu av välfärdsområdena.
Efter reformen är utbildning och småbarnspedagogik de största utgifterna.
Trafikplanering och underhåll av gator och vägar kostar också en hel del.
– Om man tittar till exempel på kulturkostnader ser man tydligt vilka kommuner som satsar mer på sådan verksamhet än genomsnittet, säger Mikko Mehtonen, utvecklingschef vid enheten för livskraft och ekonomi på Kommunförbundet.
Vasa, Borgå och Hangö hör till de svenskspråkiga kommunerna som satsar mer på olika typer av kulturverksamhet än andra, visar kommunernas bokslut från i fjol.
Till exempel finns det kommuner som inte alls satsar på teater, dans eller cirkus, medan Borgå lägger omkring tre procent av sin budget på den typen av verksamhet.
Stora skillnader finns också när man ser på idrott och friluftsliv.
Av alla Finlands kommuner satsar Grankulla mest på motion och friluftsliv: 417 euro per invånare, eller nio procent av sin budget.
Sjundeå satsar på unga
Sjundeå är en av de tvåspråkiga kommuner som lägger mer pengar på ungdomsverksamhet än genomsnittet.
Kommunen lägger 77 euro per invånare på ungdomsverksamhet, jämfört med rikssnittet på 43 euro. Även i förhållande till sin budget ligger Sjundeå i topp.
En del av kommunens ungdomsverksamhet är motorverkstaden Werstas, som öppnade i somras. Där får ungdomar reparera och underhålla sina egna fordon.
15-åriga Eetu Hyvönen kommer till verkstaden för att umgås med kompisarna och fixa med sin moped.
– I dag kollade jag tändstiften på en kompis moped, men oftast håller jag ändå på med min egen, berättar Hyvönen.
Den här gången har han inte bensinpengar för att ta med sin moped till verkstaden, men det gör inget.
– Det finns alltid någonting att göra här ändå, säger han.
19-åriga Benjamin Blom jobbar som timanställd på verkstaden. Tillsammans med sina kompisar har han varit med och styrt upp verksamheten.
– Vi ville ge ungdomarna en plats att skruva på sina mopeder, cyklar eller bilar, om de inte har verktyg hemma eller om de vill göra det tillsammans med kompisar.
Verkstaden har öppet på onsdagar och det brukar vara cirka 10–15 personer på plats. Största delen är 15–16-åringar som kör moped eller traktor.
– Vi har en idé om att få fler projekt hit till verkstaden. Vi skulle vilja ha mer samarbete med Ingå och Lojo, säger Benjamin Blom om verkstadens framtid.