Start

Nya samiska skolan vill gärna ha fler elever: ”Inget krav att ha samiska rötter”

Sedan 2018 har det funnits en tvåspråkig klass i Helsingfors på finska och samiska. Den nya skolbyggnaden i Böle har gjort samarbetet lättare för både lärare och elever.

En ung flicka en skolbyggnad.
Sophia Kiprianoff har gått hela sin skolgång tvåspråkigt på samiska och finska. Bild: Petter Christian Blomqvist / Yle

– För oss lärare har det varit mycket positivt, för nu har vi de högre och lägre klasserna i samma lokaler, och det samiska dagiset är också nära så vi kan samarbeta med dem, säger Eeti Huikku.

Hon har varit lärare i den tvåspråkiga samiska klassen i två år, och har arbetat både som klasslärare och som ämneslärare.

För tillfället finns det 17 elever på den tvåspråkiga samiska klassen. 14 av dem är på årskurserna 1-6, medan tre har börjat på högstadiet.

En kvinna i glasögon i en skolbyggnad.
Eeti Huikku har varit lärare på den samiska klassen i två år. Bild: Petter Christian Blomqvist / Yle

Undervisningen sker både med den egna gruppen på nordsamiska, och med övriga elever i skolan. Då har eleverna en lärare som översätter materialet till samiska.

För de yngre barnen sker omkring 60 procent av undervisningen på samiska, för de äldre ungefär 30 procent.

Besviken över mindre undervisning på samiska

Sophia Kiprianoff har gått i den tvåspråkiga samiska klassen sedan hon började skolan. Nu går hon i åttonde klass.

Både hemma och i skolan blandas de båda språken.

– Med min mamma pratar jag främst finska, men vi byter några enstaka ord på nordsamiska eller skoltsamiska. I skolan talar vi också en blandning av båda, säger Kiprianoff.

Hon är själv nöjd med den nya skolbyggnaden och hur det är att gå i den tvåspråkiga klassen.

En lampa inspirerad av samisk konst framför ett stort fönster.
En skyld på finska, svenska och samiska.
En skolbyggnad i tegel, med en stor klocka på väggen-

Ändå är hon lite förvånad över att mängden undervisning på samiska är så pass mycket mindre för eleverna på högstadiet.

– Det var en ordentlig minskning, det är jag lite besviken över.

Samiska som modersmål är inget krav

Biträdande rektor Anna Murtomaa som har ansvar för skolans tvåspråkiga klasser säger att Kirpianoff har rätt, men att det är en realitet med tanke på elevunderlaget.

En kvinna på en balkong med utsikt mot en skolmatsal.
Biträdande rektor Anna Murtomaa välkomnar fler elever. Bild: Petter Christian Blomqvist / Yle

– På de tvåspråkiga linjerna ska det vara minst 25 procent på det andra språket vilket är mindre än det är på lågstadiet. Men så klart, vi har bara tre elever på högstadiet så det finns en begränsning på hur mycket det går att erbjuda.

Murtomaa säger att det gärna får komma fler elever till den tvåspråkiga samiska klassen.

Klassen är inte heller begränsad till sådana som har någon form av samiska som modersmål.

– Vi har inga inträdesprov och vem som helst är välkommen att börja här. I nuläget har de flesta elever någon form av band till den samiska kulturen, men det är inte ett krav.

Hon påpekar ändå att det kräver engagemang och intresse från både barnen och föräldrarna.

– Syftet med den här klassen är trots allt att bevara och stärka språket, säger Murtomaa.

Vill du ha fler goda nyheter?

Få en push direkt nya goda nyheter publiceras

Beställ pushnotiser