Banker och de som erbjuder olika finansiella tjänster har enligt penningtvättslagen en skyldighet att identifiera sina kunder och kontrollera deras identitet. Men för föreningar kan det här ändå innebära extra arbete.
Förr räckte det oftast att de som hade namnteckningsrätt i föreningen eller användningsrätt till bankkontot identifierade sig, men i dag bör alla styrelsemedlemmar identifieras.
Åbolands ungdomsförbund (ÅUF) fungerar som paraplyorganisation för cirka trettio föreningar i Åboland. Tove Salovaara, verksamhetsledare för ÅUF, konstaterar att bankernas krav är ett problem för många föreningar.
– Det största problemet är att föreningar i dag likställs med företag, vilket dels innebär att bankkostnaderna är på samma nivå som för företag, dels att det som banken kallar förmånstagare måste identifiera sig.
Om uppgifterna inte lämnas in kan kontot spärras
I företagsvärlden kan förmånstagare till exempel betyda de som äger aktier i företaget, men i föreningar likställs styrelsen med förmånstagare.
– Men styrelsen får ju inga pengar av föreningen, säger Salovaara.
Hur den här identifieringen görs kan variera. Många gånger är det någon i styrelsen som tar på sig att samla in uppgifterna och sedan på plats eller elektroniskt lämnar in uppgifterna till banken.
– För många föreningar kan det kännas väldigt obekvämt att ge och samla in alla styrelsemedlemmars personbeteckning och leverera det till banken. För det finns ju inget tryggt sätt att göra det på, säger Salovaara.
Om föreningen inte lämnar in de här uppgifterna inom utsatt tid kan användningen till bankkontot spärras.
Salovaara känner till fall där banken stängt kontot och öppnat det igen då kunduppgifterna levererats. Hon är ändå kritisk till att bankerna inte har ett bättre och tryggare system för att samla in uppgifterna.
– I dag kan du identifiera dig med dina personliga bankkoder i de flesta tjänster, det är märkligt att du inte kan göra det på banken. Man varnar människor för att uppge sitt signum för någon annan, men samtidigt kräver de att det ska samlas in exempelvis på en papperslapp och föras till banken.
För många föreningar kan det kännas väldigt obekvämt att ge och samla in alla styrelsemedlemmars personbeteckning och leverera dem till banken. För det finns ju inget tryggt sätt att göra det på.
Tove Salovaara, verksamhetsledare för ÅUF
”Det har blivit mer utmanande än tidigare”
En rundringning till flera föreningar i Åboland visar att det finns föreningar där identifieringen inte har varit ett problem, och föreningar där det har varit svårt.
Christel Gripenberg-Lerche, som är ordförande för Pargas Rotaryklubb, konstaterar att det har blivit svårare att sköta bankärenden för föreningar under de senaste åren.
– Det har blivit mer invecklat än tidigare och dessutom har bankavgifterna stigit betydligt. Många föreningar hade redan tidigare svårt att hitta nya styrelsemedlemmar och det här gör inte saken lättare, säger Gripenberg-Lerche.
”Lagen är lika för alla”
Tiina Lahtonen, som är gruppchef för Ålandsbankens kontor i Pargas och Åbo, påpekar att bankerna enligt lagen måste samla in de här uppgifterna, bland annat för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.
– Företagens eller föreningarnas storlek eller verksamhet påverkar inte den här förpliktelsen, utan lagen är lika för alla. På senaste tid har processerna som bankerna använder för att samla informationen förbättrats, och därför märker kanske kunderna av den mer, säger Lahtonen.
På Ålandsbanken behöver föreningarna lämna in kontaktuppgifter, information om verksamheten, vilka som är ansvarspersoner för kontot samt styrelsemedlemmarnas personbeteckning och en kopia på deras identitetshandlingar.
”Viktigt att fråga och verifiera innan du ger ut personlig information”
Tiina Lahtonen påpekar att bankerna har höga krav på datasäkerhet och att deras kanaler och lagringsplatser för information är säkra. När det gäller insamlandet av uppgifterna säger hon att det är viktigt att använda sunt förnuft.
– Det är viktigt att fråga och verifiera innan du ger ut information om du har minsta misstanke om att det kan röra sig om ett försök att olovligt komma åt dina uppgifter, säger Lahtonen.
Lahtonen påpekar att Ålandsbanken också har ett system som heter ”Min sida”, där en person kan logga in med vilka finska bankkoder som helst och digitalt underteckna dokument eller uppdatera sin kundinformation.
– Den här tjänsten har funnits i några år och är i aktivt bruk. Om vi märker att vi behöver mer information om en förening ringer vi och berättar vilka uppgifter vi behöver. Då brukar vi också berätta om det här systemet, säger Lahtonen.
Kan finnas skillnader i hur bankerna verkställer kraven
Kommunikationsavdelningen vid Aktia svarar per e-post att de nya kraven om identifiering har varit i kraft många år, men konstaterar att det kan finnas skillnader i hur olika banker verkställer kraven.
Penningtvättslagen kräver att banken samlar in uppgifter, som styrelsemedlemmarnas personbeteckning och nationalitet. På Aktia behöver däremot inte hela styrelsen lämna in en kopia på sitt identitetsbevis, utan det räcker med att de som har användarrätt till föreningens bankkonto gör det.
Har du eller din förening stött på problem när det gäller att lämna information och att identifiera sig på banken eller andra instanser? Berätta om dina upplevelser i kommentarsfältet!