Rekordmånga hatbrott registrerades i Finland i fjol.
Sociologen Karin Creutz säger att det är särskilt bedrövligt att många av offren är unga.
– Det behövs tidiga insatser i skolorna. 40 procent av hatbrottsoffren är under 25 år och 10 procent är under 14 år. Barn ska inte behöva vara rädda för hatbrott i skolan eller på nätet, säger hon.
Creutz pekar på nätet som en plats där hatbrott frodas.
– En hög andel av brotten sker på nätet, särskilt ärekränkning och hets mot folkgrupp, och vi behöver få bukt med näthatet. Folk måste få mer kunskap om minoriteter och vi måste bli bättre på att ingripa i sådana här situationer.
”Regeringen måste ta ansvar”
I polisens statistik syns det också att vissa grupper är mer utsatta för hatbrott än andra.
Syrier, somalier, irakier och afghaner hör till de mest drabbade nationaliteterna. Det syns också en ökning i hatbrott mot muslimer och judar.
– Det visar att Mellanösternkonflikten påverkar. Vi ser också att romer allt oftare utsätts för hatbrott, säger Karin Creutz.
Hon konstaterar att samhällsklimatet överlag har blivit hårdare i Finland.
– Det pågår en hätsk invandringsdebatt och vi ser ökade splittringar i invandringsfrågor. Det här har man inte lyckats lösa. Regeringen måste ta ansvar och lyfta fram problematiken. Det behövs mer diskussion.
Karin Creutz pekar ändå ut en positiv aspekt: det har blivit lättare att anmäla brott som kan ha hatmotiv.
– Polisens system känner bättre igen hatmotiv. I den elektroniska anmälan till polisen kan man lägga till att brottet kan ha hatmotiv, så det finns en bättre möjlighet att identifiera hatbrott.