Vätgasrörets rutt överraskar markägare i Tenala och Lappvik: ”Jag tänkte spotta ut morgonkaffet när jag fick höra om det”

Samtidigt som rutten för Finlands vätgasrör nu börjar ta form på lokal nivå känner flera markägare i Tenala och Lappvik oro eftersom de ännu inte fått någon information.

Det statliga gasbolaget Gasgrids planer för Finlands nationella vätgasrör går framåt i snabb takt.

Den 1 500 kilometer långa rutten från Torneå ner till både Hangö och Ingå blir allt tydligare och miljökonsekvensbedömningen har inletts.

Men samtidigt växer oron bland markägare i Tenala och Lappvik där de som berörs ännu inte fått någon detaljerad information om projektet:

– Jag tänkte spotta ut morgonkaffet när jag fick höra om det av en kompis som bor här i Lappvik, berättar Mathias Löfstedt.

Löfstedt fick ryktesvägen höra att hans familjegård i Lappvik kan komma att delas på mitten av gasröret.

Känt sedan tidigare är att vätgasröret kommer att sträcka sig från Torneå i norr till Sköldviks hamn i Borgå i söder, med avstickare till både Koverhar i Hangö och Ingå hamn.

Ett rött sträck på en karta som går mellan Grop och Lappvik gård  till Koverhar i Hangö.
Enligt den preliminära planen kommer gasröret att gå över Mathias Löfstedts gård Grop i Lappvik innan det svänger ner till Koverhar. Bild: Christoffer Westerlund/Yle, Mapbox, OpenStreetMap

Vill skydda gården och naturen

Mathias Löfstedt är musiker och bor både i Helsingfors och på Grop gård i Lappvik, där han har sin studio. Han är en av cirka 14 000 markägare som berörs av vätgasrörets rutt.

Markägare bland annat i Ingå har under den senaste tiden kontaktats av Gasgrid och fått delta i ett informationsmöte om gasröret. Men i Tenala och Lappvik har markägare tillsvidare bara fått information ryktesvägen.

Mathias Löfstedt blev överraskad när han hörde om planerna, men efter att ha satt sig in i vad vätgas innebär ser han vissa fördelar ur ett ekologiskt perspektiv.

Man som ler mot kameran med plöjad brun åker i bakgrunden.
Mathias Löfstedt är positiv till miljövänligare energiproduktion och berättar att han själv är vegan och har solpaneler på taket. Bild: Malin Lindholm / Yle

Vätgas kan till exempel användas för att lagra el producerad av vind- eller solenergi.

Samtidigt oroar han sig för att röret kan försvåra gårdens framtidsplaner. Gårdens åkrar är på väg att förvandlas till skog och kanske också naturskyddsområde.

– Endast en av åkrarna är fortfarande i bruk och det är kanske bara för ett par år framåt, sedan ska den få växa till skog.

Över halva av den drygt 60 hektar stora gården är redan naturskyddsområde.

Löfstedt understryker att han inte har något emot att röret dras på hans marker, men hoppas att rutten kan justeras.

– Det finns en naturlig linje där röret skulle kunna svänga in på ett ängsområde där det naturligt inte växer några träd, det skulle bli en lite annan kurva men sluta på precis samma ställe.

Om röret placeras mitt i Löfstedts framtida skog skapas en tio meter bred korridor där inga träd får växa.

Två alternativa rutter i Tenala

Kartan över gasrörets rutt från Salo till Koverhar via Tenala visar två alternativa sträckningar, som ser ut som en åtta i Tenala.

Enligt Gasgrid handlar det här om två alternativa rutter som kommer att granskas i miljökonsekvensbedömningen innan man avgör vilken rutt det blir.

– Det sker mycket arbete i bakgrunden just nu och bland annat naturinventeringarna som utförs kommer att påverka rutten, liksom den tekniska planeringen, säger Heli Virkki, enhetschef vid Gasgrid.

Svar från markägare kommer också att kunna påverka rutten, särskilt om det handlar om justeringar på högst ett par hundra meter, säger Virkki.

Ett rött sträck som formar en åtta på en kartbild av Tenala med omnejd.
Heli Virkki säger att man inte planerat några platser där det ska gå två rör parallellt utan man kommer att välja en av rutterna. Bild: Christoffer Westerlund/Yle, Mapbox, OpenStreetMap

Ett av alternativen för rutten genom Tenala verkar gå genom både berg och Västerby friluftsområde, vilket väcker oro. Heli Virkki betonar att sådana faktorer kommer att beaktas och att rutten kan preciseras efterhand.

– Vi försöker ta i beaktande den här typens friluftsområden och nya uppgifter kommer hela tiden till vår kännedom så det är mycket möjligt att vi inte upptäckt alla sådana här enskilda områden i planeringsskedet.

Synpunkter, tekniska och miljömässiga faktorer tas med för att hitta den bästa rutten.

Porträttbild på blond kvinna med glasögon som står på parkeringsplats.
Heli Virkki berättar att Gasgrid kontaktar markägare i tur och ordning och ordnar informationsmöten. Alla kan inte kontaktas samtidigt. Bild: Mikael Piippo / Yle

Ett väldigt byggarbete

Under byggtiden krävs ett 40 meter brett arbetsområde runt gasröret, bland annat för att få plats med en underhållsväg.

Röret är cirka en meter i diameter och när det är klart får Gasgrid permanent nyttjanderätt för en tio meter bred korridor.

På det här området får inga träd växa, men odling är tillåten om det är åkermark.

Konventionella jordbruksmaskiner kan köra över rörledningen på åkrar men för ännu tyngre fordon ska det byggas speciella övergångsställen. Röret grävs lite djupare på åkermark (1,2 meter) än i skog (1 meter).

Gasgrids planerade vätgasrör från Torneå till Borgå kommer att gå genom hela 70 kommuner. Gasgrid upprätthåller gasnätet i Finland och ägs av staten. Video: Ulrika Stagnäs-Lund/Yle, OpenStreetMap

Byggarbetet liknar arbetet som gjorts då naturgasnätet byggts ut i södra Finland, men vätgasröret kräver ett större arbetsområde.

– Nyttjanderätten för området längs vätgasröret kommer också att vara bredare, för LNG-ledningen är den oftast bara fem meter och inte tio som för vätgasröret.

LNG är naturgas som omvandlats till flytande form och till största del består av metan.

Önskar att kommunikationen var bättre

Mathias Löfstedt har lämnat in synpunkter på vätgasrörets rutt, trots att inget informationsmöte hållits i området ännu.

Han har fortfarande många frågor om vätgasröret och tycker att kommunikationen borde vara bättre om Gasgrid vill att markägare i trakten ska vara positiva till projektet.

– Eftersom vi bara hört via rykten att röret ska komma hit och sett en karta så är det svårt att ha en konstruktiv diskussion om saken.

Gasgrid planerar att ordna ett informationsmöte för markägare i Lappvik och Tenala i mitten av januari.

Ett rött sträck på en karta som kommer uppifrån, delar sig i Salo och sträcker sig till både Koverhar och Ingå hamn.
Tillgången till hamnar är viktigt i planeringen av vätgasrörets rutt och både Ingå hamn och Koverhar finns med i planerna. Bild: Christoffer Westerlund/Yle, Mapbox, OpenStreetMap

Redan nu kan markägare lämna synpunkter via Gasgrids kartapplikation, och NTM-centralen kommer att ordna möten för allmänheten nästa år.

Det slutliga beslutet om rutten tas 2027 efter miljökonsekvensbedömningen. Finansieringen är fortfarande oklar, men målet är att vätgasnätet ska stå klart i början av 2030-talet och bli en del av ett europeiskt system.

Bakgrund: Yle Västnyland har förutom intervjupersonerna i artikeln talat med ett tiotal markägare i Tenala som eventuellt berörs av planerna på vätgasrörets rutt.