Tala inte om bra och dålig mat – här är expertens råd för att prata med barn om övervikt

Att tala om övervikt med barn kan vara känsligt. Hur vi pratar om vikt och mat kan göra stor skillnad för barnets självkänsla och hälsa.

Barnen äter lunch i skolmatsalen med bröd och smör som tillbehör.
Att prata om mat och vikt på fel sätt kan ha långvariga negativa konsekvenser för barn. Bild: Janne Körkkö / Yle

Antalet finländare med övervikt har ökat, visar en ny nordisk rapport. I Finland har andelen vuxna med övervikt ökat från lite under hälften till drygt tre av fem på tio år.

Även i hela Norden har över hälften av de vuxna övervikt, medan vart femte barn i regionen drabbas av samma problem.

Men särskilt när det gäller barn kan det vara känsligt att diskutera övervikt. Hanteras det fel kan det i värsta fall vara skadligt.

Därför frågade vi en expert om hur man ska föra samtal om mat och vikt utan att skuldbelägga.

– Vi vet från forskning att när vuxna pratar om barnets vikt på ett kritiserande eller dömande sätt riskerar barnet att få en sämre självbild och utveckla ett ohälsosamt ätbeteende redan i tidig ålder, säger My Sjunnestrand, som är nutritionist och doktorand inom kostvetenskap vid Uppsala universitet i Sverige.

I stället rekommenderar hon ett hälsocentrerat sätt att prata. Det innebär att undvika värderingar om vikt eller utseende och i stället fokusera på hälsa och välmående.

– Om ett barn uttrycker sig negativt om sin kropp är det viktigt att bekräfta att alla är olika och att alla duger som de är.

En ung kvinna vid namn My Sjunnestrand i grå tröja ler mot kameran.
My Sjunnestrand är nutrionist och forskar i kostvetenskap samt hur vi ska föra samtal om vikt. Bild: My Sjunnestrand.

Ord som ”tjock” är skadliga

Ordval spelar stor roll. Att kalla ett barn för ”tjock” eller ”fet” kan vara särskilt skadligt.

Enligt My Sjunnestrand ska man hellre tala om att barnet har en för hög vikt i relation till sin ålder eller att barnet har eller lever med obesitas.

Hon förklarar att obesitas numera klassas som en kronisk sjukdom av bland annat Världshälsoorganisationen WHO, eftersom den ofta följer upp i vuxen åldern och kräver långsiktig behandling.

– Vi pratar också om person-first-language, alltså att sätta barnet först och diagnosen efter: barn har obesitas, de är inte sin sjukdom.

Prata om mat på ett positivt sätt

I stället för att tala om vikt rekommenderar My Sjunnestrand att vuxna fokuserar på matglädje och att vara en god förebild.

Hon understryker att det är viktigt att inte dela in det vi äter i bra och dålig mat. Samtalen om mat ska handla om att maten ger energi och glädje, inte om vikt.

– Undvik att värdera mat eller prata om ”onyttigt” och ”nyttigt”. Uppmuntra till att fylla tallriken med grönsaker och låt barnet äta sig mätt på det, säger hon.

Undvik negativa kommentarer om kroppen

Sjunnestrand betonar att negativa kommentarer om barns eller vuxnas kroppar aldrig hjälper. Tvärtom kan det leda till sämre hälsa.

– Forskningen visar att negativa kommentarer ofta leder till ökad viktuppgång och sämre självbild. Fokusera på hälsa och omtanke, inte på siffror på vågen.

Bemötandet i vården är också avgörande. Föräldrar kan känna sig dömda eller missförstådda av vårdpersonal.

– Det är viktigt att familjer får stöd och inte lämnas ensamma. Vårdpersonal behöver vara medveten om riskerna för stigma och bemöta både barn och föräldrar med respekt, säger Sjunnestrand.

Hela familjen behöver stöd

För att vårda övervikt hos barn behöver insatser sättas in tidigt och omfatta hela familjen, gärna också andra vuxna i barnets närkrets.

– Det bästa är om barnhälsovården, elevhälsan och ett team av olika experter samarbetar med familjen, säger Sjunnestrand.

Hon påpekar att det finns en stor ärftlig komponent och att obesitas är en komplex sjukdom som inte bara handlar om matvanor.

– Många barn med obesitas känner stor hunger och har svårare att känna mättnad, men de äter inte nödvändigtvis onyttigare än andra barn. Ofta handlar det mer om portionsstorlekar.

Har du erfarenheter av hur samtal om kropp och vikt har påverkat dig eller någon i din närhet? Berätta i kommentarerna.