BRYSSEL Ukrainas strävan mot EU-medlemskap fick sig en törn efter avslöjanden som pekar på korruption i president Volodymyr Zelenskyjs närkrets. Det handlar om den största korruptionshärvan som uppdagats under Zelenskyjs tid vid makten.
Den ukrainska antikorruptionsmyndigheten har avslöjat ett omfattande system av mutor inom energisektorn till ett värde av omkring 100 miljoner dollar.
Skandalen har redan lett till att både energi- och justitieministern avgått, medan utredningar fortsätter kring flera personer med nära kopplingar till presidenten.
– Vi förväntar oss att Ukraina kraftfullt fortsätter arbetet mot korruption och reformer, särskilt inom rättsstatens område, sa Tysklands förbundskansler Friedrich Merz efter ett telefonsamtal med Zelenskyj på torsdagen.
Enligt utredarna står Timur Minditj, delägare i Zelenskyjs medieproduktionsbolag Kvartal 95, i centrum för härvan som misstänkt huvudman. Hans vistelseort är för närvarande okänd.
Zelenskyjs närmaste rådgivare Andrij Jermak försvarar presidenten och hänvisar till att det uttryckligen är Zelenskyj som möjliggjort de oberoende utredningarna. Härvan pekar enligt honom på att arbetet mot korruption fungerar som det ska.
EU-kommissionens talesperson Guillaume Mercier var inne på samma linje i samband med en presskonferens igår torsdag. Enligt Mercier visar avslöjandet på att antikorruptionsorganen i Ukraina sköter sina uppgifter.
Rapport pekar på framsteg – och problem
Den utbredda korruptionen i Ukraina är ändå inget EU sticker under stol med i sina bedömningar. Bara dagar innan avslöjandet publicerade EU-kommissionen sin årliga utvidgningsrapport som gav Ukraina ett blandat betyg.
Rapporten, som offentliggjordes den 4 november, berömde visserligen Ukraina som en av de bästa presterande bland tio kandidatländer, men uttryckte samtidigt oro över negativa trender i landets antikorruptionsarbete.
Udden i kritiken riktas mot de påtryckningar som rapporterats mot landets antikorruptionsorgan samt mot frivilligorganisationer som engagerar sig i kampen mot korruption.
Som särskilt problematiskt ses president Zelenskyjs agerande i juli 2025, då han ställde sig bakom ett kontroversiellt lagförslag som tolkades som ett försök att inskränka de ukrainska antikorruptionsorganens oberoende.
Åtgärderna resulterade i de största gatuprotesterna i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.
EU:s rapport betonar att Ukraina behöver stärka systemet för tillgångsdeklarationer för att effektivt förebygga och upptäcka oförklarlig förmögenhetsökning.
Vidare rekommenderas att den nationella antikorruptionsbyrån får utökad behörighet, så att alla högriskpositioner inom den offentliga sektorn omfattas.
Ekonomiska följder och framtida förhandlingar
Korruptionshärvan kommer vid sämsta möjliga tidpunkt för Ukraina som står inför ett massivt budgetunderskott nästa år.
För att täcka de makroekonomiska och militära behoven pågår förhandlingar om ett lån på 140 miljarder euro med frysta ryska tillgångar som garantier.
Om nya medel inte materialiseras måste Ukraina börja dra åt svångremmen redan från och med april nästa år, till exempel genom att skjuta upp löneutbetalningar till offentligt anställda.
Trots skandalen bekräftade EU i veckan att man betalar ut sex miljarder euro i nya stöd till Ukraina. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen intygar att Ukrainas behov inför de kommande två åren kommer att täckas.
Samtidigt ger korruptionsmisstankar vatten på kvarn åt Ukrainas kritiker inom EU. Ungerske premiärministern Viktor Orbán var snabb att utnyttja situationen:
”Ett krigstida maffianätverk med otaliga kopplingar till president Zelenskyj har avslöjats. Detta är det kaos som Brysseleliten vill hälla europeiska skattebetalares pengar i”, skriver Orbán på meddelandetjänsten X:
Så länge Zelenskyj sitter vid makten har EU inget annat val än att hoppas att antikorruptionsarbetet ger resultat.
Samtidigt visar härvan med all tydlighet den svåra balansgång EU står inför mellan att försvara geopolitiska intressen och upprätthålla nolltoleransen mot korruption som är en grundpelare för det europeiska samarbetet.
Rikhard Husu är Svenska Yles Brysselkorrespondent och har lång erfarenhet av att bevaka EU-frågor.