FN:s säkerhetsråd ska på måndag rösta om en resolution som ”stöder” implementeringen USA:s president Donald Trumps fredsplan för Gaza.
USA inledde förra veckan förhandlingar om ett utkast till resolution med säkerhetsrådets medlemsländer.
I utkastet som nyhetsbyrån AFP tagit del av skulle teknokratisk övergångsregering bestående av palestinier upprättas för att styra Gaza. Den skulle i sin tur underställas Trumps så kallade fredsstyrelse, som skulle ha mandat till slutet av 2027.
Resolutionen ger också medlemsländerna befogenhet att bilda en tillfällig internationell stabiliseringsstyrka (ISF).
I ett gemensamt uttalande som publicerades på fredagen uttryckte USA och flera stora arabiska och muslimska länder, till exempel Turkiet, Indonesien och Jordanien, sitt stöd för resolutionen.
Flera olösta frågor kvarstår
Enligt en analys från organisationen International Crisis Group (ICG) lämnar resolutionen ändå flera viktiga frågor obesvarade.
USA har cirkulerat flera resolutionsutkast bland säkerhetsrådets medlemmar den senaste veckan, och gjort ändringar efter att länder uttryckt reservationer över resolutionens formuleringar, enligt analysen.
I tidigare versioner nämndes till exempel inte en framtida möjlighet till en palestinsk stat.
I den resolution som rådet nu ska rösta om lämnas ändå ett visst vagt utrymme för ”palestinsk självbestämmanderätt” och en palestinsk stat någon gång i framtiden.
Det ska ske efter att den palestinska myndigheten, som i dagsläget styr ett lapptäcke av isolerade enklaver på den ockuperade Västbanken och leds av 90-åriga Mahmoud Abbas, genomgått reformer.
Det är ändå hittills oklart vad de här reformerna verkligen ska innebära i praktiken, och vem som ska bedöma när de genomförts.
Israel har konsekvent motsatt sig att den Palestinska Myndigheten ska få en roll i Gazas styre efter kriget, och premiärminister Benjamin Netanyahu har gjort det till en hörnsten i sin politik att en palestinsk stat aldrig ska få grundas.
Hurdant blir ISF:s mandat?
Också detaljer kring stabiliseringsstyrkan ISF och dess mandat lämnas oklara i resolutionen. Den ska inte fungera under kapitel sju i FN-stadgan, utan istället i ”nära samarbete” med fredsstyrelsen, Israel och Egypten.
Under vems auktoritet ISF i sista hand fungerar lämnas ändå oklart i resolutionsutkastet.
Det är också oklart vem som ska ges möjlighet att delta med trupper till styrkan. Israel har starkt motsatt sig att Turkiet ska delta, samtidigt som Turkiet enligt medieuppgifter förbereder en brigad på upp till 2 000 soldater för att delta i operationen.
USA har föreslagit att ISF, förutom att övervaka vapenvilan mellan Israel och Hamas, också bland annat ska samordna och hjälpa till att organisera biståndsleveranser och säkra gränsområdena i Gaza och hjälpa den nygrundade palestinska polisstyrkan att utföra sitt uppdrag.
Men enligt resolutionsutkastet ska mandatet också sträcka sig till att ”demilitarisera Gazaremsan, inklusive att förstöra och förhindra att militär, terror-, och offensiv infrastruktur återuppbyggs, samt avväpna icke-statliga väpnade grupper.”
I praktiken skulle det innebära antingen en överenskommelse med Hamas, eller att offensiva operationer mot Hamas ingår i ISF:s mandat, något som de flesta länder som hittills erbjudit trupper till ISF motsätter sig.
Hamas har upprepade gånger sagt att man inte kommer att avväpna sig innan en palestinsk stat har grundats, men har uttryckt att man kan tänka sig att ge upp offensiva och tunga vapen som kan hota Israel.
Organisationens säkerhetsstyrkor har snabbt återtagit kontroll över de delar av Gaza som Israels armé IDF lämnat efter att vapenvilan trädde i kraft i mitten av oktober.
ICG:s analys ser det som mycket osannolikt att ISF skulle lyckas med att avväpna Hamas och demilitarisera Gaza med våld, något Israel inte lyckats med under två år av fullt krig.
Reuters, AFP