Under de senaste åren har cirka 50 000 barn per år inlett sin skolgång. De allra flesta barn har börjat skolan det år de fyllt sju, visar siffror från Undervisnings- och kulturministeriet.
Det är ytterst ovanligt att skolstarten tidigareläggs – årligen är det bara några tiotal sexåringar som gör entré i ett klassrum.
De barn som väntar ett extra år med att inleda skolgången är inte heller någon massiv grupp, det är frågan om några hundra barn.
Räcker inte att räkna bra
Enligt lagen om grundläggande utbildning har ett barn rätt att börja skolan tidigare eller senare utgående från resultat av psykologisk eller medicinsk utredning.
Skolgången kan skjutas upp för barn med försenad utveckling eller mognad, alternativt då barnet insjuknat allvarligt.
– Alla barn som föds i slutet av året är nödvändigtvis inte lika mogna vad gäller utvecklingsmässiga färdigheter som barn födda i början av året, men under en längre tidsperiod jämnas skillnaderna ut eller försvinner helt, säger Merja Mannerkoski, utbildningsråd vid Undervisnings- och kulturministeriet.
Det att ett barn kan läsa och räkna bra är inte tillräckligt skäl för att börja tidigare. Det krävs också att barnet är redo att ta sig an de utmaningar som skolan för med sig.
Man ska orka en hel skoldag och kunna fungera i grupp, med mera.
Skillnaderna brukar jämnas ut
– Varken tidig eller sen skolmognad behöver nödvändigtvis inverka på när skolstarten sker eftersom mognaden i allmänhet jämnar ut sig med åren, säger undervisningsråd Tiina Luomanen vid Utbildningsstyrelsen till STT.
Enligt Luomanen är man numera bättra på att ta hänsyn till barnens individuella behov. Småbarnsfostran är också mer målinriktad, så att eventuellt stöd kan sättas in redan där. Därför har behovet av att förflytta skolstarten minskat, säger hon.
– Man borde alltså inte utgå från att barnet ska vara skolmoget utan skolan bör sträva efter att erbjuda barnet det stöd det behöver, säger Mannerkoski.
Enligt ny forskning påverkar den relativa åldern på olika sätt på olika barn. En del gynnas av att klasskamraterna är äldre och har kommit längre. Det sporrar de svagare att jobba för att komma ikapp de mer avancerade.
En del kan ändå bli nedslagna av att höra till de mindre framstående och det kan ha långtgående konsekvenser.