FN:s klimattoppmöte COP30 i Brasilien har nått halvvägs och den yttre pressen från klimataktivister är påtaglig på plats i Belém.
Lördagens protest engagerade tiotusentals aktivister från såväl Brasilien som andra länder och kontinenter. Demonstrationen samlade en blandad grupp av aktivister, bland dem också en stor representation från ursprungsfolken.
Enligt lokal polis ska närmare 20 000 personer ha deltagit i protesten.
Första stora klimatprotesten sedan 2021
Lördagens demonstration utgjorde en stark kontrast till tidigare års klimattoppmöten. De senaste tre åren har FN:s COP-konferenser ordnats i Egypten, Förenade Arabemiraten och Azerbajdzjan, auktoritära länder där yttrandefriheten är under hård press och liknande protester inte är möjliga.
Eftersom fossilindustrin har en stark lobby på plats vid toppmötet, poängterar aktivisterna hur viktig deras egen närvaro är:
– Tidigare COP-möten har begränsat folkets röster. Det är viktigt att toppmötet har öppna gator för demonstrationer. När förorenarna är här kan vi höja våra röster lite starkare mot dem, säger nepalesiska ursprungsfolksaktivisten Pema Wangmo Lama till Politico.
De brasilianska politikerna har även uppmuntrat demonstranterna.
Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva har i synnerhet betonat betydelsen av att engagera ursprungsfolken i diskussionerna som förs på toppmötet.
Också den brasilianska miljö- och klimatministern Marina Silva uppmanade medborgarna att delta i lördagens marsch:
– Det här är en plats för oss att marschera och skapa en plan för vad som behöver göras på detta toppmöte: en övergång bort från avskogning och användning av fossila bränslen.
Ursprungsfolken försöker göra sig hörda
Representanter för ursprungsfolken har ifrågasatt varför de inte har blivit inbjudna till de formella förhandlingarna.
– Meningsfull representation av ursprungsfolk har aldrig varit en verklighet på klimattoppmöten. Våra röster hörs inte, konstaterar Wangmo Lama.
Verkställande direktören för COP30, Ana Toni, har försvarat arrangemangen. Enligt Toni har över 900 representanter för ursprungsfolken bjudits in till toppmötet i Belém, vilket är tre gånger fler än på COP29-mötet i fjol i Azerbajdzjan, då deras andel endast motsvarade 300 personer.
Lördagens protest, som går under namnet ”Folkens stora marsch”, var redan den tredje demonstrationen som ordnades i Belém under den gångna veckan.
Eftersom den tidigare protesten som ordnades på tisdagen ledde till sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsvakter vid möteslokalen var säkerhetspådragen på lördagen betydande och marschen gick lugnt till.
Regnskogarnas öde uppmärksammas
Demonstranterna kräver klimaträttvisa, snabbare åtgärder och högre ambitionsnivå av politikerna som är på plats i Belém.
I synnerhet regnskogarnas öde har fått mycket uppmärksamhet i samband med toppmötet som ordnas i utkanten av världens största regnskog Amazonas.
Cristiane Puyanawa, en av representanterna för ursprungsfolken i Brasilien, menar att marschen är en viktig symbol för både enighet och frustration:
– Kvinnor, unga, ursprungsfolk, flodnära samhällen och samhällen grundade av förrymda slavar. Vi är förenade för att kräva social rättvisa och gränser för ursprungsfolkens marker. Våra marker och vår skog är inte handelsvaror. Respektera naturen och de folk som lever i skogen. Gränser nu.
Källa: Reuters