Raskorsningsprojekt i hundvärlden har fått fart i Finland på 2020-talet. Syftet med raskorsning är att på lång sikt öka den genetiska variationen och förbättra hälsan hos en hundras.
Man försöker alltså rädda hundraser som hotar att helt dö ut på grund av sin egen omöjlighet.
Av de sju pågående eller redan avslutade korsningsprojekten har fyra inletts under de fyra senaste åren. Och inom fem rasföreningar har diskussioner förts om möjligheten att starta ett sådant.
Även om antalet projekt i Finland inte är stort är arbetet betydande i internationella mått mätt. Inom resten av Norden pågår några raskorsningsprojekt och i resten av världen några enstaka.
Hundars välmående intresserar allt mer
Bakom den ökade aktiviteten ligger den offentliga debatten om hundars hälsa och ohälsa.
Också lagen om djurvälfärd från 2024, som ersatte den tidigare djurskyddslagen, har inverkat, säger Kirsi Sainio vid Finska Kennelklubbens avelsvetenskapliga kommitté till STT.
En viktig målsättning i Finska Kennelklubbens verksamhet är att främja hundars välbefinnande, bland annat genom ett program för bekämpning av genetiskt betingade defekter och sjukdomar.
Kennelklubbens roll i de nu aktuella projekten är att stödja rasföreningarna och uppfödarna genom information och handledning. Uppfödarna initierar projekten och ansvarar för allt det praktiska.
Kooikerhondje behövde fler gener
Hunduppfödaren och veterinären Liisa Kotisalo berättar för STT om projektet med rasen kooikerhondje, som i tiderna tros ha fått sina gener från cirka 13 individer.
Den smala genetiska uppsättningen utsätter rasen för ärftliga sjukdomar och ett raskorsningsprojekt inleddes 2019.
Den första kullen med gener från en cocker spaniel av jakttyp såg dagens ljus 2021 hemma hos Kotisalo. Resultaten därefter beskrivs som strålande.
Totalt har fem andra raser valts med i kooikerhondjeprojektet för korsavling. Det föds i snitt en kull per år. Valparna har gått bra åt, trots att de nya ägarna ska förbinda sig vid hälsokontroller och rapportering under flera års tid.
Nederländska kooikerhondje är en mindre sällskaps- och jakthund som används för att locka änder i fällor genom att glatt vifta på sin svans. Rasen höll på att dö ut och de nuvarande hundarnas historia sträcker sig endast till efterkrigstiden då urmodern Tommy startade linjen på nytt.
I Finland grundades rasföreningen år 1999, numera finns några tusen individer här.
Har du själv erfarenhet av hundar med ärftliga hälsoproblem, och hur har det påverkat dig eller din syn på hundavel? Berätta gärna i kommentarsfältet.