I lördags rapporterade vi om nepalesiska Sujan som kommit till Finland för att jobba i skogen, men som nu hamnat mitt i en brottshärva som kan bli det största människohandelsfallet någonsin i Finland.
Han och 178 andra utlänningar har blivit lurade av två skogsföretag registrerade i Sotkamo i Kajanaland. Fem personer är häktade misstänkta för grovt ordnande av olaglig inresa och enligt Gränsbevakningsväsendet, som utreder fallet, har också grovt ocker och människohandel kommit fram under förundersökningen.
Sujan och de andra nepaleserna har betalat tusentals euro för jobb och visum till Finland för ett arbete som aldrig fanns.
Juristen Ville Hoikkala, som representerar 65 lurade nepaleser, frågar sig hur företaget A&P Metsä Oy som grundades så sent som i september i fjol kunde få igenom så många uppehållstillstånd, trots att skogsbranschen sedan tidigare har dåligt rykte för exploatering av utländsk arbetskraft.
Enligt Hoikkala har alla hans klienter fått uppehållstillstånd för arbete i över 90 dagar, det vill säga tillstånd som Migrationsverket beviljar.
Varningsklockor fanns. Redan i september 2024 inspekterade Regionförvaltningsverket i Östra Finland det andra misstänkta företaget, Uafin Oy. A&P Metsä Oy:s vd är också delägare i Uafin och enligt Svenska Yles uppgifter var det han som skötte rekryteringen av den utländska arbetskraften.
I rapporten från arbetarskyddsinspektionen, som vi tagit del av, listas flera allvarliga brister i Uafin Oy:s verksamhet: anställda fick för låga löner, utländska arbetare behandlades sämre än finländska, företagshälsovården var inte korrekt ordnad och dokumentationen av arbetstillstånd var bristfällig.
Trots detta fortsatte tillstånd att beviljas.
Migris försvar: Vi kan inte agera på rykten
Johannes Hirvelä, direktör för informationstjänster och resultatstyrning vid Migrationsverket, kommenterar inte enskilda fall men försvarar myndighetens processer. Enligt honom kan man inte automatiskt neka ett nystartat företag tillstånd, eftersom det skulle hindra nya aktörer på marknaden.
Hirvelä säger att det inte är alldeles lätt att få uppehållstillstånd för att jobba i Finland. Cirka 40 procent av arbetsuppehållstillstånden nekas i dag, enligt honom.
Han förklarar att Migri granskar både arbetssökande och arbetsgivare. Bland annat intervjuas arbetssökande om anställningen och informeras om att tröskelpengar är olagliga. Arbetsgivarens ekonomi och arbetsplatser granskas.
Men Hirvelä medger ändå att förfalskade dokument är möjliga och svåra att upptäcka. Även om ett företag har en anmärkning mot sig, måste varje ansökan bedömas separat.
– Som myndighet i en rättsstat använder vi den information som vi har laglig tillgång till. Rykten kan man inte tillmäta betydelse, eftersom ett sådant beslut inte skulle hålla i förvaltningsdomstolen, säger Hirvelä.
Misstankar väcktes tidigt
Den huvudmisstänkta i härvan, en ukrainsk man, har ett förflutet av liknande verksamhet, enligt källor till Svenska Yle. Skogsföretagaren Antti Kela i Sotkamo anställde mannen år 2021, men säger att han snabbt fick ge honom sparken.
Anledningen var att Kela plötsligt fick in en stor mängd ansökningar från oerfarna 18–19-åringar från Belarus. Det visade sig att den ukrainska mannen låg bakom det hela.
– Vi fick aldrig bekräftat om han tog betalt för att förmedla jobben, men det är vår misstanke, säger Kela.
Antti Kela har själv erfarenhet av att anlita utländsk arbetskraft och anser att Migri borde vara striktare när de beviljar uppehållstillstånd.
– Nya företag borde inte få ta in så många arbetare. Kanske tio det första året, och om allt gått bra kunde mängden öka.
Problem med olagliga ”tröskelpengar”
Alla de nepalesiska skogsarbetarna har betalat tusentals euro i olagliga rekryteringsavgifter, så kallade tröskelpengar, för att få komma till Finland. Vissa har betalat över 10 000 euro.
Johannes Hirvelä medger att Migri känner till att detta är vanligt i södra Asien. Myndigheten frågar om det i intervjuer, men han menar att mellanhänderna ofta instruerar de sökande att ljuga.
Enligt Hirvelä har Migri små möjligheter att ingripa, eftersom betalningarna ofta sker lokalt i arbetarnas hemländer.
– Det är naturligtvis svårt för myndigheterna från Finland att ingripa i det, säger han.
Migri: Inga försummelser har skett
Totalt 179 personer anlände till Finland via de två skogsföretagen som nu misstänks. En del har lämnat Finland, enligt Gränsbevakningsväsendet, men åtminstone 65 nepaleser väntar på rättsprocessen på olika håll i landet.
Johannes Hirvelä konstaterar att fallet är historiskt stort, men menar att ansvaret är delat mellan flera myndigheter. Utrikesministeriet beviljar visum för kortare säsongsarbete, medan Migri beviljar längre uppehållstillstånd för arbete.
På den direkta frågan om Migri kunde ha förhindrat att nästan 200 personer utnyttjades, är hans svar tydligt.
– Myndigheten använder alltid den information som den har haft rätt och möjlighet att utnyttja. Försummelser har vi inte haft i detta fall. Sedan är frågan vilken information man dessutom skulle kunna utnyttja för att undvika detta. Då handlar det om att utveckla systemet.
Han tillägger att strängare kontroller måste balanseras mot företagens behov av säsongsarbetskraft. Om arbetskraft inte finns tillgänglig under säsongen förlorar företagen affärsmöjligheter.
– Huruvida tillstånd för säsongsarbete borde regleras hårdare är en bredare invandringspolitisk fråga, säger han.