Karisbon Nora Garusi är en snuttjobbande arbetssökande företagare.
Under sommarmånaderna driver hon pensionatet Villa Dönsby. Resten av året är det tyst på pensionatet och Nora Garusi behöver ett annat jobb för att få ekonomin att gå ihop. Trots många utbildningar har hon inte hittat ett heltidsjobb och någon arbetslöshetsersättning har hon heller inte rätt till. På grund av inkvarteringsverksamheten betraktas hon som företagare på heltid.
Det går att vara företagare på deltid men då ansvarar man själv för sin inkomst under resten av året, påminner företagsrådgivningen.
På sommaren har Nora Garusi ofta fullt hus och då går verksamheten runt men när hösten och vintern kommer sinar kunderna.
Tidigare har Nora Garusi också inkvarterat mer långvariga gästarbetare under vinterhalvåret. Men i samband med coronapandemin minskade sådan inkvartering kraftigt och den har inte återhämtat sig sedan dess.
Det innebär att Nora Garusi inte kan försörja sig på sin verksamhet förutom under sommaren. Därför började hon studera igen.
En hel rad av utbildningar
Garusi utbildade sig till närvårdare och började göra inhopp på daghem. Nu har hon ytterligare utbildat sig till socionom och fick sin examen i september. Sedan februari har hon sökt ett 40-tal jobb. Eftersom hon hittills inte fått napp har hon anmält sig som arbetssökande.
Hon fick veta att hon inte är berättigad till arbetslöshetsersättning eftersom hon har ett företag. Företaget, som erbjuder henne jobb under sommaren, har alltså blivit en belastning för henne.
Arbetskraftsservicen undersökte om Garusis företag kunde klassas som bisyssla men beslutet var negativt. Hennes företag ansågs inte vara säsongsbetonat eftersom ”naturförhållandena” gör det möjligt att bedriva verksamheten mer än sex månader om året. ”Eventuell brist på arbete, kunder eller inkomst är en företagarrisk som inte är avsedd att kompenseras av arbetslöshetsersättning”, stod det i beslutet.
– Jag blev alldeles matt och började gråta när jag fick beslutet. Det ser ut som om jag inte längre har inhopparjobb i december och då är jag helt utan inkomst. Då är alternativet att lägga ner företaget, säger Garusi.
Garusi tar emot de snuttjobb hon kommer över men för tillfället ser det mörkt ut på den fronten.
– När jag började studera för två år sedan fanns det jobb. Jag valde att studera till socionom för att det såg ut att vara en säker väg in i arbetslivet, säger Garusi.
Senast hon sökte jobb var det 72 sökande till samma tjänst.
Avsluta företaget eller fixa ett jobb
Nora Garusi gör nu allt för att hitta ett jobb. Villa Dönsby är hennes hem och hjärtesak. Hon öppnade gården för inkvartering för att kunna behålla den. Den har funnits i släkten i 175 år och hon är den sjätte generationen på gården.
– Jag älskar att ha gäster här och visa upp gården men snart blir jag tvungen att fatta tuffa beslut.
Nu hoppas hon att det dyker upp ett jobb som socionom så att hon inte behöver lägga ner inkvarteringsverksamheten. Om hon kan behålla företaget kan det dessutom erbjuda sommarjobb för hennes två tonårspojkar.
Garusi har vänt sig till stadens sysselsättningstjänster för att få hjälp. Där har hon erbjudits kurser i hur man söker jobb.
– Jag tycker faktiskt jag är ganska kompetent på det och det hjälper inte riktigt min ekonomiska situation, säger Garusi.
En hel rad av utbildningar
Garusi är synnerligen välutbildad. Hon är filosofie magister, merkonom, närvårdare och socionom och dessutom har hon en yrkesexamen inom försäljning och en specialyrkesexamen inom produktutveckling.
Hon har möjlighet att skaffa sig ännu en utbildning och då få ersättning för det. Hon har spanat in en målarutbildning som kunde vara nyttig med tanke på renoveringsprojekt på pensionatet. Samtidigt känns det lite avigt att i värsta fall ta upp en studieplats som någon annan kunde behöva.
– Jag skulle vara jättetacksam om jag får gå en utbildning och dessutom får betalt för det men det känns som att pengarna kunde användas på ett bättre sätt. Jag hoppas att jag får jobb som socionom så jag inte behöver lägga ner företaget.
Garusi har varit företagare i sexton år och på många sätt trivs hon med det. Samtidigt inser hon att det inte är för alla. Det har tagit mycket krafter av henne. Ansvaret och arbetsbördan är ofta större än man tror.
– För många är det säkert en bra väg in i arbetslivet men ibland tänker jag att man uppmuntrar folk att bli företagare för att snygga till statistiken.
Den som är företagare syns ju inte i arbetslöshetsstatistiken och har därför inte heller rätt till arbetslöshetsbidrag.
Försämrat sysselsättningsläge
– Sysselsättningsläget har försämrats om man ser tillbaka ett år, säger Stefan Fri, chef för Raseborgs sysselsättningsregion.
Vid årsskiftet tog kommunerna över arbets- och näringsbyråernas uppgifter. I Hangö, Raseborg och Ingå sköts arbetet nu av Raseborgs sysselsättningsregion. Sysselsättningsregionen har i sin tur ett nära samarbete med Business Sydkusten, som sköter företagsrådgivningen i Raseborg och Ingå.
Företagsrådgivare Annika Metsämäki har noterat att en stor del av de som kommer till företagsrådgivningen blivit uppmuntrade till det av den kommunala sysselsättningstjänsten.
– Väldigt många kommer faktiskt ”med remiss” från sysselsättningen. Därifrån har de fått rådet att komma till mig och så pratar vi om möjligheterna.
Hon upplever att det både finns de som har en klar affärsidé och de som ser grundandet av företag som en sista utväg.
Stefan Fri betonar för sin del att ingen uppmanas att bli företagare mot sin vilja:
– Det utgår alltid från arbetssökandens eget initiativ. Om man är intresserad av att bli företagare har vi en klar process där vi hänvisar vidare till företagsrådgivningen. Där får man bra hjälp och gratis stöd att göra upp affärsplaner, lönsamhetskalkyler och annat.
På företagsrådgivningen går man igenom allt vad det innebär att vara företagare. En del inser då att företagandet inte är för dem och ändrar sina planer, berättar Metsämäki.
Stefan Fri säger att utgångsläget alltid är att företagaren är företagare på heltid. På motsvarande sätt utgår man från att en arbetssökande söker arbete på heltid och är beredd att ta emot ett heltidsjobb. Han hänvisar till att detta är strikt reglerat i lagar och förordningar.
Den som kan påvisa att företaget är en bisyssla kan i undantagsfall bli berättigad till jämkad dagpenning.
Den som endast har en säsongsbetonad verksamhet behöver alltså antingen ha ett annat jobb under resten av året eller se till att få verksamheten så lönsam att den bär sig året runt, råder Stefan Fri:
– Då kanske man behöver fundera på sin affärsidé och hur man kan förlänga säsongen eller hitta andra innovativa lösningar.
Annika Metsämäki betonar för sin del individens eget ansvar.
– Sätter du igång med en säsongsbetonad verksamhet så ska du veta om det när du börjar med det. Då bör du ha en plan B för vad som händer när säsongen är över. Visst kan du vara deltidsföretagare men då har du ansvar för den andra delen själv, säger Metsämäki.
Nya företagare kan beviljas startpeng för att trygga företagarens försörjning under den tid som beräknas gå åt till att starta och etablera företagsverksamheten, högst i 12 månaders tid, men det gäller alltså enbart nya företagare.
Nora Garusi är också kommunpolitiker i Raseborg. Hon representerar Vänsterförbundet.