Borgå och Reso har gått om Esbo och Helsingfors och delar nu andraplatsen på listan över Finlands mest livskraftiga kommuner.
I år är det de mellanstora städerna som klarar sig bäst i jämförelsen.
Det är WSP Finland, ett konsultbolag i byggbranschen, som jämför kommunernas vitalitet varje år.
Högst på listan tornar Birkala utanför Tammerfors.
Vad är det som gör Reso, Borgå och Birkala så speciella?
– Om man tittar på de medelstora städerna i överlag ser vi att deras livskraft har ökat mer än större städernas under det senaste året, säger Johanna Nyberg, direktör för WSP:s trafikavdelning.
De här städerna har klarat sig bra när det gäller gröna investeringar och den gröna omställningen, förklarar hon. Till exempel har de minskat utsläppen.
– Det är främst de gröna investeringarna och de minskande utsläppen som gör att de här medelstora städerna nu utmärker sig i undersökningen och har klivit uppåt.
I Borgå ökade nettoinflyttningen samtidigt som antalet jobb i förhållande till antalet boende i kommunen ökade. Andelen högutbildade är stor där och sjukligheten bland den arbetande befolkningen låg.
Barnfattigdomen ökar på många håll
Uppgången på listan är störst för kategorin mellanstora städer. De klättrade i medeltal åtta placeringar uppåt. De största klättrarna är Kotka, Kouvola, Tavastehus och Lahtis. Kotka klättrade ända från plats 104 till 29.
Kotka har hittat gröna investeringar och Lahtis har förbättrat sin produktivitet.
I jämförelsen granskar WSP totalt 21 olika faktorer som indikerar livskraft.
En gemensam faktor för nästan hela den här gruppen av vinnarkommuner är att andelen låginkomstbarn inte har ökat på samma sätt som i andra kommuner.
Minskad invandring, lägre sysselsättning och ökad barnfattigdom hämmar till och med tillväxtcentrens livskraft.
Svårt i öster, men inte för alla
I årets undersökning jämfördes livskraften också mellan landskapen. Framgången har i flera år förflyttat sig och koncentrerats allt mer till västra och södra Finland, medan det gått sämre för öst.
– Utmaningarna för östra Finland orsakas bland annat av befolkningsminskningen och åldrande. Området har länge haft utflyttning då speciellt unga flyttar till större städer för att studera och arbeta, och så har födelsenivån också varit lägre i många år, säger Johanna Nyberg.
– Sedan ser vi att antalet arbetstillfällen har minskat i östra Finland, liksom antalet sysselsatta. Industrin har genomgått en strukturförändring som har lett till att jobb har försvunnit och nya tillväxtbranscher inte uppstått i samma omfattning som i den västra delen av landet.
Det förändrade geopolitiska läget har också flyttat livskraften västerut.
– När gränsen har stängt har det ju stoppat turismen och handel från Ryssland, vilket har påverkat många företag negativt, säger Nyberg.
Men också kommuner i öst kan klara sig bra. Det visar till exempel Joensuu, Kontiolax och Villmanstrand.
Villmanstrand återhämtade sig
Speciellt för Villmanstrand var det en stor omställning när gränskommersen upphörde. Men staden har nu stigit på listan två år i rad tack vare sitt universitet, traditionella företag och gröna investeringar.
– Universiteten är i allmänhet sådana som bidrar till humankapital och kunskap, och sådant som tillför livskraft i de här områdena.
Nyberg har ingen universallösning för de kommuner som klarar sig sämre, men i allmänhet behövs målmedvetna satsningar på infrastruktur och kompetens, säger hon.
Hon rekommenderar kommunerna och landskapen att se på sina egna styrkor och bygga vidare på dem.
– Det kan handla om att satsa på turism eller grön energi, eller till exempel att samarbeta med olika universitet, säger Nyberg.
Vad gör en kommun eller stad attraktiv? Berätta och motivera i kommentasfältet!