Den 13.11 samlades delegaterna vid Helsingfors universitets studentkår (HUS) för att diskutera försäljningen av ett stort antal betydelsefulla fastigheter.
Efter ett flera timmar långt möte bekräftades en enorm affär: HUS säljer Nya och Gamla studenthuset, Brunnshuset, Cityhuset, Grand-Hansa hotellet och Kalevahuset till pensionsförsäkraren Keva. Stämningen på presskonferensen efteråt var som på en begravning.
Hur kunde det gå så illa för Finlands äldsta och rikaste studentkår? Svenska Yle har granskat mötesprotokoll och budgeter från HUS och Ylva för att fastställa vad det egentligen var som hände.
Ylva är ett dotterbolag till studentkåren som förvaltar deras fastighetsportfölj.
Investeringarna kommer i gång: Hotell Grand Hansa
I oktober 2018 skrev Svenska Yle att HUS satsar miljoner på hotellverksamhet. Då hade studentkåren köpt upp hotell Seurahuone från fastighetsinvesteraren Sponda. Köpesumman har inte offentliggjorts.
– Hotell verkade vara en av de bästa idéerna för tillfället, sa Amanda Pasanen efter att affären offentliggjorts.
Pasanen satt då i studentkårens styrelse, i dag är hon grön kommunalpolitiker i Helsingfors.
Till Helsingin Sanomat underströk Ylvas vd Antti Kerppola och HUS:s styrelseordförande Lauri Linna att investeringen enbart tillfälligt påverkar studielivet. Investeringen i hotell Seurahuone bekostades med lån, men studentkårens ekonomi ansågs vara väldigt stabil.
Två stora affärer på samma gång
Samma år budade studentkåren in en tomt i Hagnäs för 15 miljoner euro. Det gamla ämbetshuset skulle rivas och ur askan skulle kontorskomplexet Lyyra födas.
”Vi inom HUS-gruppen tror att Helsingfors framgång internationellt grundar sig på vetenskap, forskning och företagssamarbete. Vetenskaps- och ekonomikomplexet Lyyra kommer att ge Helsingfors centrum en internationell gemenskap där idéer föds och sprids”, meddelade Antti Kerppola efter att affären offentliggjorts.
Framtidstron var på topp. ”Vi har förbättrat vår lönsamhet tre år på raken och våra investeringar ligger på rekordhöga nivåer”, löd budskapet från Ylva.
I Lyyras 20 800 kvadratmeter skulle det rymmas bostäder, restauranger, hotell och kontorslokaler.
Jämförelsevis kommer studentorganisationerna i Helsingfors att dela på 1 400 kvadratmeter i Domus Gaudium efter flytten från Nya Studenthuset.
Investeringar i ram med strategin
När dessa två investeringar gjordes hade Ylva en omsättning på cirka 30 miljoner euro. Vinsten var kring 7 miljoner.
Samtidigt hade studentkåren och Ylva enorma tillgångar. Fastighetsportföljen var värd hundratals miljoner euro, men den var varken särskilt likvid eller inkomstbringande. Pengarna satt stadigt fast i Nya och Gamla studenthusets stenväggar.
Det skulle nu förändras. Målsättningen var ett gratis medlemskap i studentkåren år 2025. Det var ett mål som HUS redan funderat på i många år och nu skulle det bli verklighet.
I bakgrunden spökade också ett eventuellt slopande av det obligatoriska studentkårsmedlemskapet. Ett frivilligt medlemskap skulle med högsta sannolikhet ha inneburit ett stort ekonomiskt tapp för Finlands studentkårer.
I en intervju med Ylioppilaslehti sa delegaten Tarik Ahsanullah att studentkåren, och i förlängningen Ylva, skulle ha behövt öka sina årliga inkomster med några procent för att förverkliga ett gratis medlemskap.
Investeringarna som gjordes skulle potentiellt kunna öka inkomsterna mycket mer än så.
Det är lätt att beskylla oerfarna studerande för oerfaret och ogenomtänkt spekulerande på fastighetsmarknaden. Det var studentkårens delegation som i slutändan godkände alla investeringar.
Fastighetsaffärerna låg ändå i hög grad på Ylvas bord och här var det inte oerfarna studerande som styrde.
År 2018 fanns det i Ylvas styrelse ett överflöd av kunnande från fastighetsbranschen.
Hit hör till exempel Reima Rystölä, då vice verkställande direktör för pensionsförsäkraren Varma, en av Finlands stora aktörer på fastighetsmarknaden.
Andra kända namn är Erkka Valkila, före detta vd för fastighetsbolaget Sato, och Tarja Pääkkänen, som har en lång meritlista från det finska näringslivet.
Ingen kunde förutspå krig och pandemi
I enlighet med HUS strategi fick inte soliditeten underskrida 50 procent, vilket är ett striktare styrdokument än vad många vanliga företag använder sig av.
Med soliditet avses hur stor andel av ett företags tillgångar som finansieras med eget kapital i stället för lån.
I slutet av 2017 var studentkårens soliditet 83 procent, ekonomin var alltså ytterst stabil. Det fanns ordentligt med ekonomiskt spelrum som möjliggjorde investeringar.
Efter det stora investeringsbeslutet var studentkårens soliditet kring 60 procent i slutet av 2019, helt i enlighet med riskkalkylerna som gjordes före fastighetsaffärerna.
En förutsättning för att affären skulle godkännas av studentkåren var att gränsen på 50 procent inte underskreds.
Det skulle visa sig vara föga till hjälp. Varken studerande eller experter kunde i sin vildaste fantasi förutspå vad som skulle ske de kommande åren.
År 2018 rapporterade Yle att hotellbranschen klarade sig bra i Helsingfors. För första gången någonsin hade antalet övernattningar överskridit fyra miljoner i huvudstaden. Studentkåren var inte den enda aktören som satsade på hotellprojekt det här året.
I december 2019 insjuknade allt fler i ett nytt virus från kinesiska Wuhan. Det dröjde inte länge förrän covidpandemin spred sig till hela världen. Hotellbranschen fick sig en käftsmäll som få skulle komma att återhämta sig från.
I januari 2020 inledde HUS renoveringen av före detta Seurahuone och delar av Nya Studenthuset för att skapa lyxhotellet Grand Hansa. Samma vår nådde pandemin Finland.
Sprickor börjar uppstå
Pandemin satte studentkåren och Ylva i gungning. Studentrestaurangernas, alltså Unicafés, inkomster minskade drastiskt. Även på fastighetssidan fanns det mörka moln.
”Operativt har påverkningarna inte varit så stora, men de dystra framtidsutsikterna har påverkat fastighetsprojektens framsteg. I år har budgeten lagts upp under helt exceptionella omständigheter och tyvärr under stor osäkerhet”, löd budskapet från Ylva i december 2020 då budgeten för följande år presenterades.
Samma år lämnade Ylvas långvariga vd Antti Kerppola sin post. Han var en av de drivande krafterna bakom investeringarna i Lyyra och Grand Hansa.
2021 meddelade Ylva att företaget lånar ytterligare 205 miljoner euro för att finansiera de pågående projekten. Lånegivarna var OP, Nordea, Aktia och Lokal-Tapiola.
De nya lånen gav bara tillfällig lättnad. År 2022 drabbades av projekten av ännu ett bakslag då Ryssland inledde sin invasion av Ukraina i februari.
Kriget i Ukraina lade hela världsekonomin i gungning. Speciellt inom byggnadsbranschen var påverkan stor då såväl räntorna som byggnadskostnaderna steg. Både Lyyra och Grand Hansa blev dyrare än förväntat och tog längre att bygga än planerat. Det var inte bara studentkåren som led av konsekvenserna, flera byggföretag i Finland skulle komma att gå i konkurs.
Allting faller samman
Det stod klart att den negativa spiralen blev allt svårare att ta sig ur:
- År 2022 redovisade Ylva en förlust på 7 miljoner euro.
- År 2023 låg minuset på 17 miljoner. Samma år bröt studentkåren mot sina egna affärsramar då soliditeten sjönk till under 50 procent.
- År 2024 var Ylva i fritt fall. Förlusten landade på 74 miljoner euro och soliditeten låg på 28,1 procent. Skuldberget var långt över 200 miljoner euro. HUS tvingades anpassa sin verksamhet. Bland annat sänktes Ylioppilaslehtis budget avsevärt.
- Hösten 2024 höjdes studentkårsavgiften till 85 euro. Löftet om ett gratis medlemskap blev i stället en höjning av medlemsavgiften på ungefär 50 procent.
- Våren 2025 såldes Lyyra till fastighetsföretaget Niam. Ungefär ett halvår senare sålde HUS en majoritet av fastighetsportföljen till ett underpris på cirka 180 miljoner euro.
HUS är i dag en skuldfri, men decimerad studentkår. Alternativen var antingen detta eller konkurs.
År 2017 gjorde Studentbladet en intervju med Laura Luoto, styrelseordförande för studentkåren. Temat var gratis medlemskap och investeringar.
Så här kommenterade hon riskerna: ”HUS blir mer beroende av HUS Gruppens inkomster. Och HUS Gruppen (som i dag kallas Ylva) är helt beroende av Finlands och världsekonomins läge.”
Hon kunde knappast ana hur mycket hon slog huvudet på spiken.