Psykoanalytikern och författaren Mikael Enckell har dött vid en ålder av 93 år.
Mikael Enckell föddes i Helsingfors den 2 september 1932, som son till författaren och bildkonstnären Rabbe Enckell samt översättaren och litteraturkritikern Heidi Runeberg (senare Parland).
Mikael Enckell avlade medicine kandidatexamen år 1954 och medicine licentiatexamen år 1960 i Helsingfors. För att kunna utbilda sig till psykoanalytiker reste han till Sverige där han studerade under åren 1962-67.
Vid sidan av studierna ägnade han sig åt att skriva filmkritik i Hufvudstadsbladet, och Enckells filmintresse kan man också ta del av i hans debutbok, essäsamlingen Det dolda motivet som bland annat handlade om de psykoanalytiska idéer och symboler som utnyttjades av filmskapare så som Antonioni, Bunuel, Bardem och Eisenstein.
I boken ingår också en längre essä om Marcel Proust, en författare som kom att följa Enckell under hela hans liv och som han gång på gång återvände till i sina essäer.
Efter den litterära debuten år 1962 skrev Enckell närmare tjugo essäistiska verk där han kombinerade sin psykoanalytiska yrkeskunskap med sitt stora intresse för film, konst och litteratur.
Mitt intresse för litteratur och mitt intresse för psykiatri är kanske inte så långt ifrån varandra, eftersom det som jag i vardera fallet kan sägas utgå ifrån är en slags nyfikenhet och ett intresse för det som vi alla har: en privat mytologi. Den avspeglar sig både i vårt öde, hur det gestaltar sig och de problem vi har och också i de spår som det lämnar efter sig i vad författare och diktare skriver.
Mikael Enckell i ett samtal med redaktören P O Barck som sändes i Rundradion den 22 januari 1973
”Varför skriver en son om sin far?”
En central kärna i Mikael Enckells författarskap utgörs av den tredelade biografiska studien som han skrev om sin far och som består av verken Under beständighetens stjärna (1986) som handlar om faderns liv under perioden 1903-37, - dess ljus lyse (1991) som tog vid år 1937 och slutade med år 1950, och avslutningsvis Öppningen i taket (1997) som skildrade faderns liv fram till dennes död år 1974.
”Varför skriver en son om sin far?” frågar sig Mikael Enckell i inledningen till Öppningen i taket.
Svaren kan vara många och styckevisa, konstaterar Enckell, men den uttalade avsikten med att skriva en tredelad biografi över fadern var ett försök att ”rehabilitera” fadern och den finlandssvenska 20-talsmodernismen ”gentemot den oförståelse och aggressiva nedvärdering den utsattes för” – detta gällde framför allt Rabbe Enckell och Gunnar Björling.
En anledning till att skriva om fadern var en önskan att ”möjliggöra en förlängd samvaro med en saknad och tidvis försvunnen gestalt”.
När Mikael Enckell var 8 år gammal separerade föräldrarna och modern gifte om sig med familjens goda vän Oscar Parland.
I boken Perspektiv från andra sidan skriver Mikael Enckell att kontakten till föräldrarna härefter i första hand inskränkte sig till de under kriget förlängda skolloven. Under skolterminerna var han och hans storasyster inkvarterade hos mormodern där han vantrivdes:
”Under mellanskoletiden tills jag inledde mina gymnasiestudier var inslagen av saknad, övergivenhet och – ibland – desperation vanliga.”
I sina essäer återkommer Mikael Enckell ständigt till barnets upplevelse av utsatthet och känsla av övergivenhet samt frånvaron av en fadersgestalt under de formativa åren.
Stort intresse för judiska ämnen
År 1988 var Mikael Enckell nominerad till Finlandiapriset för essäsamlingen Till saknadens lov där det övergripande temat kan sägas vara judendomen som andlig-religiös utgångspunkt för psykoanalysen – enligt Enckell handlar såväl judendomen som psykoanalysen om det frånvarandes roll i människans liv.
Gång på gång återkom Enckell till judiska teman i sitt författarskap. Vadan detta stora intresse för det judiska?
I förordet till essäsamlingen I den frågandes själ skriver Enckell att han i likhet med många andra födda på 1930- och 40-talet kommit att bli besatt ”av intensifierade reparativa behov i förhållande till judendomen” och att det eventuellt ”finns en rytm i det historiska minnet, som nu manar fram ett delvis nytt sätt att förhålla sig till den judiska katastrofen 1933-1945”.
Ett intensivt intresse för en kulturell tradition räknar bland sina drivfjädrar inte endast indignationen över lidna oförrätter och uthärdade motgångar – hur psykologiskt och emotionellt viktiga upprördheten och avskyn inför dessa traumatiserande erfarenheter än är i den ifrågavarande traditionen, och hela mänsklighetens historia. Minst lika viktigt är att tankelinjerna, åskådningssystemen och värderingshierarkierna där förmår erbjuda adepten konfliktlösningsmodeller som förefaller berikande och hoppingivande i möten med de svårigheter han kämpar med eller fruktar för egen del.
Mikael Enckell i Själen som vägrade krympa – essäer i judiska ämnen
I radioprogrammet Tradition och kärna i judendomen i september 1989 berättar Mikael Enckell att hans intresse för judendomen bottnar i såväl personliga som professionella faktorer:
– Ett viktigt element är att jag kom att intressera mig för en del kulturpersonligheter där mer än hälften är judar eller halvjudar. I deras gärningar tycker jag att man också kan se en påverkan av det judiska också i de fall där de inte är mosaiskt troende eller identifierat sig på det sättet. Till dessa hör givetvis Freud samt Proust, Kafka och Eisenstein.
Ett prisbelönt författarskap
Förutom att Mikael Enckell nominerades till Finlandiapriset år 1988, nominerades han till Runebergpriset år 1991 för biografin över fadern.
År 1992 tilldelades han Tollanderska priset, år 1998 Svenska Akademiens Finlandspris och år 2009 Längmanska fondens Finlandspris.
Litterära porträtt av diktare som Björling, Proust och Hölderlin växlar med insiktsfull filmanalys och ömsint kartläggning av psykiska gränstillstånd.
Till hans främsta och mest egenartade verk hör den tredelade biografin över fadern, skalden och målaren Rabbe Enckell.
Ofta går Mikael Enckell i frän polemik med samtidskulturens ytliga självbespegling.
Han ställer krav på sina läsare, men den som öppnar sig för hans vindlande texter blir rikligen belönad.