Världslivsmedelsprogrammet (WFP) beskriver Nigerias hungerkris som den värsta sedan 2015 då Boko Harams uppror drev delar av Nigeria till randen av svält, vilket fick FN att inleda en stor operation.
Hungern går mot rekordnivåer, meddelade WFP på tisdagen. Nästan 35 miljoner människor riskerar att gå hungriga under 2026 eftersom resurserna är slut i december.
Samtidigt sker det allt fler mord och masskidnappningar.
Finansieringskris då livsmedelsbiståndet tar slut i december
Nästan 6 miljoner människor saknar grundläggande livsmedelsförsörjning i vissa delstater.
WFP tvingades redan i juli att minska på sina livsmedelsprogram vilket drabbade väldigt många barn. I en del områden förvärrades undernäringen från ”allvarlig” till ”kritisk” under årets tredje kvartal.
WFP:s största givare, USA, har minskat sitt utlandsbistånd under president Donald Trumps styre. Också andra stora givarnationer har gjort, eller kommer att göra, nedskärningar i biståndet.
Ett rikt land med dålig förvaltning
Trots stora oljerikedomar och blomstrande jättestäder som Lagos och Abuja är Nigeria fortfarande starkt beroende av utländskt bistånd. Ungefär 40 procent av befolkningen lever i extrem fattigdom.
Nigerias rikedomar försvinner främst genom korruption och dålig förvaltning. En stor del av intäkterna från naturresurser som olja hamnar i privata fickor och hos den styrande eliten istället för att gynna befolkningen.
Islamistiska attacker skrämmer
Uche Igwe, politisk ekonomianalytiker vid London School of Economics, säger till The Telegraph att de senaste två veckorna har varit de mest fruktansvärda i terrorismens och osäkerhetens historia i Nigeria.
Rädslan för attacker är stor. Områden töms på invånare och livsmedelsproduktionen störs.
Nya våldsdåd har under den senaste tiden förstärkt krisen.
En brigadgeneral dödades nyligen i nordöstra Nigeria, och beväpnade banditer kidnappade mer än 300 katolska skolelever bara några dagar efter att en offentlig skola stormats och biträdande rektor dödats. I den attacken kidnappades 25 skolflickor.
Många skolor har nu stängts som en säkerhetsåtgärd, framför allt internatskolor.
Människor kidnappas också från hem och kyrkor.
Följer samma mönster
Attackerna följer ofta samma mönster. Beväpnade gäng – som lokalt går under benämningen banditer – anländer, skjuter sporadiskt, kidnappar offer och försvinner in i närliggande skogar.
Banditerna har ofta inga specifika religiösa eller politiska motiv. Kidnappningarna handlar om pengar. Skolor är lätta måltavlor eftersom de saknar tillräcklig säkerhet.
Dessutom är föräldrar redo att samla in lösensummor för att få tillbaka sina barn.
– Det finns helt enkelt mycket pengar att tjäna på den här verksamheten, säger Ikemesit Effiong på det Lagosbaserade konsultföretaget SBM Intelligence till nyhetsbyrån Reuters.
’’Tilltron till nigerianska politiker är svag”
Ikemesit Effiong påpekar att legitimiteten hos nigerianska politiker är mycket låg, och att många känner att regeringen inte har resurser eller politisk vilja att skydda dem.
Många samhällen betalar därför skyddspengar till personer som hotar dem.
– Våld och osäkerhet har förekommit länge och det har haft väldigt små konsekvenser i form av fängelsestraff och rättsliga konsekvenser. Många uppmuntras därför att fortsätta med de här aktiviteterna.
Effiong säger att regeringen underpresterar när det gäller att hantera säkerhetsutmaningarna, men att det inte beror på bristande förståelse för problemet.
– Underrättelseapparaten är tillräckligt välutvecklad och vet var många av de här grupperna finns, vilka deras ledare är, hur de agerar, och vilka metoder de använder. Problemet är att den operativa nivån inte är helt utbyggd.
– Så det lämnar mycket övrigt att önska och leder till mycket olyckliga situationer där till exempel flygvapnet kan rikta in sig på armépersonal eller oskyldiga civila på marken bara för att underrättelser inte används korrekt.
Osäkerheten värst i norra Nigeria
Större delen av norra Nigeria definieras som mycket osäkra områden där det dagliga livet, resandet och jordbruket kontinuerligt störs.
Det finns också stora, ostyrda och avlägsna områden som banditer utnyttjar och använder som grogrund. Den ökande fattigdomen innebär att extremistgrupper lättare kan rekrytera utsatta ungdomar.
I nordost krigar de ultrahårda islamistiska militanta grupperna Boko Haram och Islamiska staten/Västafrikaprovinsen (ISWAP) och där pågår Nigerias största humanitära kris.
I det livsmedelsproducerande centrala Nigeria, där den mestadels muslimska norra delen möter den mestadels kristna södern, pågår dödliga sammandrabbningar om religion, etnicitet och tillgång till mark och vatten.
”Muslimer lider lika mycket som kristna”
Händelserna har ökat pressen på den nigerianska regeringen efter president Trumps hot om militära åtgärder på grund av den påstådda förföljelsen av kristna.
En högt uppsatt tjänsteman vid USA:s utrikesministerium sa nyligen att USA överväger sanktioner och militärt engagemang i kampen mot terrorism som en del av en plan för att tvinga den nigerianska regeringen att bättre skydda kristna samfund.
Nnamdi Obasi, seniorrådgivare vid International Crisis Group, säger till nyhetsbyrån Reuters att det finns mycket trosbaserat våld, men att muslimer har lidit lika mycket som kristna.
Påståenden om att enbart kristna utsätts för förföljelse ger inte en korrekt bild av den komplexa säkerhetssituationen, säger han.
Enligt Obasi finns det inga trovärdiga bevis för att regeringen och dess säkerhetsstyrkor, ledda av både kristna och muslimer, har varit delaktiga i våld mot någon särskild religiös grupp.
Även om banditer inte har några klara ideologiska idéer och främst motiveras av ekonomisk vinning, har deras ökande allians med jihadister från nordöstra Nigeria ändå blivit en källa till oro.