Secondhand har länge hyllats som det klimatsmarta alternativet för att shoppa kläder. Numera styr ändå slit-och-släng-kulturen och trender också loppisar.
Trendigt snabbmode går åt (artikeln på finska) på andrahandsmarknaden och secondhandföretagare stöter också på beklagligt många oanvända plagg som säljs på loppis med den ursprungliga prislappen kvar.
Enligt Finsk handel köper nästan en femtedel av dem som handlar begagnade kläder plagg som de aldrig använder. Enligt en undersökning som tori.fi låtit göra tenderar personer som köper kläder begagnat också att köpa fler kläder än den som köper nytt, på grund av att priserna är lägre.
I Slaget frågade om vi är på väg att glömma syftet med att handla begagnat, det vill säga att konsumera hållbart.
I debatten deltog Emilia Gädda, ledande expert på hållbarhet och cirkulär ekonomi på Suomen tekstiili ja muoti och Pia Polsa, biträdande professor i marknadsföring på Hanken.
Nya plagg kan bli textilskräp utan att någonsin användas
Enligt Emilia Gädda är secondhand är ett bra alternativ för det förlänger plaggets livslängd och det är trevligt att fler väljer att köpa sina kläder begagnade. Secondhand blir problematiskt på grund av attityder.
Konsumenten måste fundera om den köper något på grund av ett behov eller för skojs skull, oberoende om det handlar om nya eller begagnade produkter, säger Emilia Gädda.
– Det är inte secondhand det är fel på. Det är fel på konsumtionsmönstret och hur vi förhåller oss till klädesplagg, säger Emilia Gädda.
Enligt Emilia Gädda påverkar klädindustrin mycket hur secondhandindustrin ser ut, eftersom det produceras så mycket nya kläder hela tiden.
En del secondhandföretagare förbjuder försäljning av snabbmode som ett sätt att protestera mot ohållbar klädproduktion. Det är bra att försäljningen kan övervakas och regleras, men allt ansvar kan inte finnas på dem som jobbar med secondhand, säger Gädda.
– Vi måste ha politiskt beslutsfattande som stöttar besluten och företagen som producerar kläderna måste ta sitt ansvar. Men vi som konsumenter kan också påverka.
En finländare behöver 85 plagg
Överkonsumtion är alltid överkonsumtion, oberoende om det handlar om att köpa nya eller begagnade saker, säger Pia Polsa.
Överkonsumtionen av kläder definieras av många faktorer, bland annat på hur många gånger man använder plagget och hur mycket pengar landet i genomsnitt spenderar på kläder. En människa i Finland behöver 85 klädesplagg, resten är överkonsumtion, säger Pia Polsa.
Trots att secondhand i princip går ut på att byta varor med varandra, kan handeln vara skadliga för miljön på grund av till exempel frakten, säger Pia Polsa. Dessutom kan den bli skadlig för konsumenten om alltför låga priser lockar till att köpa mer än man behöver.
– Det finns helt för många plagg i cirkulation, säger Pia Polsa.
Överkonsumtionen av secondhandkläder tyder på att vi lever i en konsumtionskultur, säger Polsa. Redan på 1980-talet identifierades ett fenomen där människan inte längre identifierar sig enligt vad den producerar och jobbar med, utan enligt vad den konsumerar.
– Många generationer har byggt sin identitet på det vi köper och det är där problemet ligger. Det spelar ingen roll om man köper secondhand eller nytt, för det kan slå över i båda fallen.