Kanske har du hört att AI är en bubbla som snart kommer att spricka. Kanske har du hört motsatsen. Ingen vet exakt vad som kommer att hända. Däremot kan vi slå fast att det finns en oro över att AI-febern har gått överstyr.
Investeringarna i artificiell intelligens är astronomiska. Riskkapitalister har satsat nästan 200 miljarder dollar på datacenter, chip och språkmodeller bara i år. De massiva investeringarna stöder den ekonomiska tillväxten i USA.
AI-investeringarna har kallats för en modern guldrush. I synnerhet är förväntningarna enorma på den generativa artificiella intelligensen, den form av AI som kan skapa nytt innehåll, nya idéer eller lösningar.
– Man investerar enorma summor i ett framtida löfte, säger den biträdande AI-professorn Linda Mannila vid Helsingfors universitet. Men problemet är att man idag inte vet om löftet kommer att infrias eller inte.
– Alla vill vara med i loppet, men det är svårt att veta vilken häst man ska satsa på, eftersom de är ganska lika, de hästar som nu är i omlopp, säger Mannila.
IT-veteranen Mårten Mickos, som i decennier bott och arbetat på den amerikanska västkusten, håller med.
– Fastän man vet att bara en, två eller tre kan vinna, så investerar folk i fem, sex eller sju bolag. Då vet man att hälften kommer att dö men inte vilka. Därför vet de att det är jättehög risk, men de känner att de inte kan göra annat än att investera. Det är det som skapar bubblan.
Sju techbolag större än EU:s ekonomi
Redan nu kan man ändå tala om några vinnare. Inom finansvärlden kallas de ”The Magnificent Seven” – de sju mäktigaste och mest inflytelserika bolagen inom AI: Nvidia, Amazon, Apple, Microsoft, Meta, Tesla och Alphabet.
Dessa techjättar driver utvecklingen inom AI och står för över en fjärdedel av den globala aktiemarknaden.
I den här AI-kapprustningen är det ändå mycket som kan gå fel.
Thommie Burström, forskare på Hanken i Helsingfors beskriver det som en skumpig åktur med enorma insatser.
– Deras börskurser påverkar direkt världens alla börser. Om något av de här företagen misslyckas så reagerar investerarna hårt. Här finns en stor risk för privata investerare att förlora väldigt mycket pengar.
Största delen av investeringarna i artificiell intelligens riktas till datacenter. Och där finns likaså enorma utmaningar.
För att OpenAI, som utvecklat ChatGPT, ska kunna genomföra sina planer, behöver de lika mycket el som Indien, världens folkrikaste land.
– Elkonsumtionen är en jättestor flaskhals, frågan är om man kommer att kunna bygga ut datacenter i den utsträckning som vi har gjort hittills. Det kommer också hållbarhetsfrågor som måste beaktas, särskilt med tanke på den stora diskussionen i samhället om klimatförändringar, menar AI-experten Linda Mannila.
Ytterligare ett orosmoln är att bolagen investerat i varandra.
Halvledarjätten Nvidia har investerat 100 miljarder dollar i OpenAI, som samtidigt köper chip från Nvidia. Det finns alltså ett kluster där techtungviktarna är länkade till varandra.
Och det finns väldigt många placerare som har sina pengar fast i en förväntad utveckling inom AI.
Men är förväntningarna för stora?
– Ja, säger Thommie Burström, forskare på Hanken i Helsingfors.
Burström säger att många erfarna företag skyndar långsamt när det kommer till att implementera AI-lösningar. Medan andra har lagt in en högre växel.
Burström nämner som exempel det svenska företaget Klarna som minskade sin personalstyrka och började istället använda en chatrobot inom kundservice. Det fungerade inte utan problem. Klarna medgav senare att övergången till AI inte hade gett önskat resultat.
Likheter med IT-bubblan
Den diskussion som förs för tillfället är inte ny. I slutet av 1990-talet satsade investerare sina pengar på internetbaserade företag. Telekomföretag byggde ut infrastrukturen, men den förväntade boomen uteblev.
Investerarna sålde sina aktier och företagen kollapsade. Den här gången är de inblandade företagen mycket större.
Risken för en lika stor krasch som den för 25 år sedan är ändå liten, menar forskaren Thommie Burström.
– Skillnaden är att vi nu är lite mer medvetna om vad som är möjligt och inte möjligt. AI har varit en stor del av vissa industrier, till exempel tillverkningsindustrin. Så man har ett mycket mer moget förhållningssätt till det.
Skillnaden jämfört med till exempel dotcom-bubblan är att bubblan hann spricka innan internet faktiskt hade blivit ett världsomspännande fenomen i hushåll och företag.
Idag är AI redan en integrerad del av många företags vardag och människors liv. Frågan är om AI är lika lönsamt som investerarna hoppas på.
Men både Thommie Burström och Linda Mannila kommer med ett varnande finger till placerare: Lägg inte alla ägg i samma korg. De höga förväntningarna kommer inte att infrias fullt ut, säger Mannila, utan vi kommer att landa på mellannivå.
– Jag tror nog att det kommer att hända detsamma nu också när det gäller generativ AI. Vi märker att allt inte förändras, men allt blir inte heller sämre av det, utan vi hittar de där bra sätten att utnyttja den här teknologin.
Mårten Mickos tror likaså på en korrigering. Han minns hur det var när IT-bubblan sprack vid millennieskiftet.
– Mitt företag gick i konkurs när Dotcom-bubblan sprack. Jag var jätteledsen och förlorade massor med pengar personligen, så jag tyckte det var hemskt. Nu 25 år senare, säger jag okej, men det blev ändå bra till slut. Men i stunden kan det slå jättehårt mot vissa konsumenter, familjer och områden.
Artikeln har uppdaterats med att förtydliga företaget Klarnas AI-satsning. Citatet ”sparkade stora delar av de som tog hand om kunderna” har ersatts med en omskrivning: minskade sin personalstyrka och började istället använda en chatrobot inom kundservice.