Start

Sannah Nedergård tränade längdåkning i två år inför rollen i nya tv-serien

Dramaserien Det kalla spelet skildrar maktspelet i längdåkningens kulisser. Trots att inspelningarna är slut har skådespelarna fortsatt träna tillsammans.

Vasabördiga Sannah Nedergård fick lära sig att skida som en världsmästare i nya serien Det kalla spelet, som har premiär på Arenan den 1 januari. Video: Tuulia Kainulainen/Yle

Det är en grå och duggregnig onsdag i december när vi traskar iväg från Svedängens omklädningsrum mot skidspåret av konstsnö som dragits längs kanten av friluftsområdet.

Det femhundra meter långa spåret är nästan bländande i den i övrigt grådaskiga miljön. Bara några steg åt sidan från spåret är gräsmattan dyngsur och vattnet sugs in genom alla glipor i kängorna. Temperaturmätaren visar sex plusgrader.

Men i spåret är det vinter. Trots det glåmiga vädret – och trots att det är mitt på dagen en vanlig vardag – är spåret fullt av glada skidåkare. Fram och tillbaka åker de i det korta spåret, de flesta i klassisk stil i spåren medan några hurtiga susar fram i fristil på mitten.

Och Sannah Nedergård skiner ikapp med sina neongula skidor när hon klickat pjäxorna på plats för andra gången den här dagen.

En person är ute och åker längdskidor på skidspår. Personen lutar sig mot sina stavar och det är en mulen dag. En annan skidåkare ses i bakgrunden.
Den här säsongen satsar Sannah Nedergård på att lära sig skida långsamt. Bild: Tuulia Kainulainen / Yle

Iskall rivalitet och psykologiskt spel

När Yles nya dramaserie Det kalla spelet (Kylmä kausi) nu får premiär är Sannah Nedergård inne på sin fjärde träningssäsong på längdskidor. Före det hade hon, likt många andra av oss, inte stått på skidor sedan skoltiden; i hennes fall cirka femton år.

– Jag skidade som barn en del med min mamma, men i tonåren slutade jag för det var lite ocoolt. Jag tror också att många unga slutar med sina hobbyer för att de inte är tillräckligt bra och de tror att man måste vara jättebra. Åtminstone var det så för mig.

Kanske är det ett ödets ironi att hon nu, femton år senare skildrar en världsmästare i skidlöpning.

Två personer springer med stavar genom ett fält. Den ena personen bär blå träningskläde, den andra gråa, och de rör sig energiskt framåt.
Anna (Roosa Söderholm, till vänster) gör en sista kraftansträngning att klå Maria (Sannah Nedergård) och ta sig till toppen, under hot om att bli petad från landslaget. Bild: Mitja Licen/Just Republic

Hela serien inleds när Nedergårds karaktär Maria Laukka tar hem segern i världsmästerskapen, mitt framför nästan på utmanaren och lagkamraten Anna Kilpi (Roosa Söderholm). Vinsten är nära för Anna, men så tappar hon fotfästet i en kurva och ramlar på sluttampen.

Eller blir hon knuffad?

Maria är också en av seriens antagonister. I scenerna tillsammans med Anna utstrålar Maria överlägsenhet och arrogans. Hon snuddar vid en klassisk queen bee-karaktär tagen ur en högstadiedynamik, där hon med en passivaggressiv vänlighet som osar av förakt klämmer till underdogen Anna, som desperat försöker hänga kvar i landslaget.

Leendet är lika kallt som seriens vintriga miljöer. En väldig kontrast mot Nedergård själv, som är smittsamt gladlynt och varm i sitt sätt att vara.

Två unga kvinnor sitter i ett omklädningsrum. Den ena har en blängande blick riktad mot den andra, som tittar bort och skrattar.
Rivaliteten mellan Anna (vänster) och Maria ligger till grund för det psykologiska dramat Det kalla spelet. Bild: Mitja Licen/Just Republic

Hon har ingen inre queen bee att kanalisera för rollen som Maria. Men kanske är det också just därför Maria har varit en så rolig och givande roll att spela, säger hon.

– Och det var förvånansvärt enkelt att spela den här rollen. Jag tror det är för att jag har kanaliserat hennes drive och vilja att lyckas och ta sin plats. Jag har lärt mig mycket av henne, också personligen, säger Nedergård.

Den största utmaningen: lära sig skida rätt

Det Nedergård också har fått lära sig är att åka skidor – så där på riktigt. Och med sin rollprestation visar hon att det går alldeles utmärkt att gå från att inte ha åkt skidor på över ett decennium, till att åtminstone se ut som en världsmästare.

Träningen inleddes redan två år innan inspelningarna började, och under den tiden gick hon från vad hon beskriver som ”inte så bra” till en ”helt okej hobbyskidåkare”.

För världsmästare blir man så klart inte på två år, hur hårt man än tränar. Men man kan få det att se bra ut, och det gör man genom att få till exakt rätt teknik.

Jag har varit tvungen att lära bort allting jag trodde att jag kunde

Sannah Nedergård

Hon fick snabbt inse att den teknik hon hade med sig från uppväxtens skidåkande inte dög för en som ska tillhöra den absoluta eliten.

– Jag har varit tvungen att lära bort allting jag trodde att jag kunde, och sedan lära mig det rätta och nya. Och det har kanske varit den största utmaningen: att få kroppen, som gjort på ett sätt i trettio år, att förstå att så här skidar man inte.

Trots att inspelningarna tog slut i vår har Nedergård och de övriga skidande skådespelarna fortsatt träffas och träna tillsammans. Vår träff i Svedängen var, som tidigare konstaterat, Nedergårds andra åktur samma dag: tidigare den morgonen hade gänget inlett sin fjärde skidsäsong tillsammans.

Efter att ha drillat teknik och hur man åker skidor väldigt snabbt i tre år, tänker Nedergård nu satsa på uthållighet.

– Världsmästarna måste ju vara jättesnabba, och det insåg vi också i morse att vi har blivit ganska bra på. Men att skida långsamt är svårare, så det är nog något jag ska satsa på den här säsongen, säger hon med ett skratt.

Det kalla spelet finns att se på Arenan i sin helhet från och med den 1 januari, och visas på Yle TV1 med start söndag 4 januari klockan 21.