Skogen som breder ut sig på videoduken ger en uråldrig känsla när vildvuxna grenar och trädstammar fyller ut den. Konstnären Saara Ekström har editerat lager på lager av filmad skog på varandra och kameran är placerad så att allting ser ut som om man befann sig djupt inne i naturen, alltså långt från den trumpska bilden av krattade finländska skogar.
Plötsligt dyker en japansk no-teatermask upp i bilden och inför ytterligare ett obestämt element i det man ser.
Skogen för finländaren är ett mångtydigt begrepp. Den är en plats där många lekt som barn, den har varit en ekonomisk guldgruva för landets pappersindustri och skogen och andlighet är starkt närvarande i den finländska mytologin.
Med sitt verk Hypnos vill Ekström återkoppla till skogen, som blivit främmande för många människor idag.
– Vi är distanserade från vårt ursprung som ligger i naturen och det här är ett sätt att hitta en kanal till de källor som vi är del av.
Prisbelönad konstnär vars arbete bygger på barndomens nyfikenhet
Saara Ekström är en av landets främsta videokonstnärer och har varit aktiv inom det finländska konstfältet sedan 90-talet. Den senaste utmärkelsen är Dahlstöm Eminentia-priset och till priset hör utställning i Åbo konstmuseums Mörkrum.
Hypnos ger en stund av reflektion och lugn kring de frågor som vi alla bär på – de där om liv och död – som kan vara obehagliga att gå och fundera på.
– Jag vill veta varifrån jag kommer och vart jag är på väg och då ingår stora tidscykler och fundamentala saker som har med födelse och död att göra.
Trots att det vilar en viss sorg och ett allvar över verket så saknas inte mjukhet och lekfullhet i verket.
– Jag var väldigt nyfiken som barn, älskade att leka med stenar och svampar.
Nyfikenheten på det som finns nära marken går igen i utställningen. Förutom videodelen består den av ett par stenar som fungerar som videoduk, mot vilken Ekström projicerar hypnotiskt kryllande myror.
I sin konst har hon fortsatt samla och organisera, precis som hon gjorde som barn och konstnärskapet är en förlängning av barndomens nyfikenhet och uppmärksamhet på världen omkring henne.
De sociala mediernas ytlighet
De japanska maskerna svävar lite kusligt över markytan i skogen och ett par streck i filmen ramar in det vita ansiktet i en sekvens av filmen.
Saara Ekström filmar allt med smalfilm och berättar att strecken i filmen uppkommit av misstag, kanske en sten gjort rispor i filmen.
När hon märkte det här blev hon nöjd, att inte använda digital teknik innebär att slutresultatet alltid är lite av en överraskning. Lite som livet självt.
Det andliga elementet i Hypnos lyfter upp sådant i oss som fortfarande är viktigt, men förträngt.
– Jag tror att det har att göra med … någon slags spirituell värld som är väldigt viktig för oss utvecklande människor men som är något vi försummar.
Ekström anser att människor lever på väldigt ytliga plan och ofta inte ser de bredare sammanhangen, till exempel hur vi är delar av en gemensam natur.
– Vi går efter snabb tillfredsställelse. Somekanaler trubbar av en och är väldigt addiktiva. Man fastnar väldigt snabbt i kanaler där man får omedelbar tillfredsställelse.
Hypnos erbjuder möjligheten att stanna upp också om verket kräver mer av en än snabba kortvideoklipp.
– Det blir väldigt ensamt om man inte ser hur man hänger ihop med sin egen omgivning.
Västerländsk natursyn förgiftar
Hypnos fick sin början på ett residens i Japan där Saara Ekström fick möjlighet att filma no-teatermasker vars ursprung ligger i shintoanimistiska ritualer och tempeldanser.
Kopplingen mellan de åboländska och åländska skärgårdsskogarna och japansk kultur känns otvungen. Det vilar ett uråldrigt lugn, men också kraft, i hur grenarna rör sig och är förenade med varandra.
Synen på själva naturen varierar också mellan öst och väst, tror Ekström.
– Vi observerar naturen, vill analysera och kategorisera. I den österländska ser man på saker på ett annat sätt, man vill inte plocka isär för att observera de minsta partiklarna.
Det är bara att suga ut allt som kan sugas ut utan att tänka på konsekvenserna.
Ekström om gruvdrift
Den västerländska naturvetenskapen som växte fram från och med 1600-talet innebar en separation mellan människa och den natur som observerades och blev ett objekt.
I svallet av klimatkonferensen i Brasilien som slutade med en sedvanlig, otillräcklig kompromiss är Ekström också kritisk till idealet om tillväxt och ekonomi som hela tiden förutsätts växa. Hon ser det fossila material som idag blivit bränsle som delar av vår historia och identitet.
– De fossila bränslen är vårt förflutna som vi gröper ur och konsumerar. Det är fatalt. När vi gröper ut den konkreta fossila energin så gröper vi ur vår identitet.
Den tyska filosofen Martin Heidegger skrev efter det andra världskriget några kritiska texter om den moderna människans natursyn, hur en livsform som gått ut på att bruka jorden övergått i en rovdrift av den. Till exempel när det gäller gruvdrift. Ekström är bekant med dessa tankar.
– Det som händer är i så enorma mängder att vi inte ens kan inbilla oss hur brutalt det är. Och så ger man mera lov åt gruvor. Det är bara att suga ut allt som kan sugas ut utan att tänka på konsekvenserna.
Vad kan enskilda konstverk göra i ett sådant sammanhang?
– Eftersom det finns en panik i luften hela tiden, hinner vi inte tänka efter ... Vi får information i så snabb takt att vi inte hinner bearbeta den.
– För min del vill jag ge en stund där du kan lägga den här saken åt sidan. Du kan andas lite lugnare och väcka upp den oerhört uppjagade hjärnan. Hitta en nyfikenhet och ta in något annat än dagens tidning, Facebook och Instagram.
Genom sin konst har Saara Ekström haft möjlighet att fördjupa sig i frågor om på vilket sätt hon hör samman med skog och natur. Med det har följt att hon ser mening och tröst i alla de livsformer vi lever tillsammans med.
– Jag är inte så deprimerad över att mänskligheten bara kommer bli ett sedimentlager i jordskorpans enorma minne. Jag välkomnar den tanken varmt och är nyfiken på vilka bakterier som kommer att ta över. Och det vimlar av andra livsformer vi inte har en aning om.
Men människan är en väldigt seg varelse, avslutar Ekström med ett skratt.
Saara Ekströms Hypnos visas på Åbo konstmuseums Mörkrum fram till den 18 januari 2026.