Oron kom fram i Åbo Akademis så kallade Bildningsbarometer. Svenska Yle rapporterade nyligen om enkäten som kartlagt finlandssvenskarnas attityder till utbildningsfrågor.
– Jag tycker det svarar på den diskussion som vi för just nu i samhället, där man med fog oroar sig för att vi till exempel läser mindre. Vår dag är mer splittrad än tidigare och ungdomar använder över sex timmar tid framför skärmar utanför skolan, säger undervisningsminister Anders Adlercreutz.
Att attityderna skulle ha ett samband med regeringens nedskärningar i den offentliga sektorn, som också drabbat utbildningen, vill Adlercreutz inte erkänna. Han påpekar att regeringen också satsat på utbildningen.
– Vi satsar ungefär tvåhundra miljoner euro på grundskolan. Det är en betydande satsning i en situation där vi har varit tvungna att anpassa den statliga ekonomin med ungefär tio miljarder.
Adlercreutz nämner också satsningar på forsknings- och utvecklingsfinansieringen och mobilförbudet i skolorna som ett led i att stärka undervisningen och utbildningen.
Adlercreutz: Bildningsfientliga drag i samhällsdebatten
Kritikerna har en annan syn. Oppositionspartierna, lärarfacket OAJ och Kommunförbundet hör till dem som anser att utbildningen får betala ett alltför högt pris när regeringen skär ner och anpassar ekonomin.
– Som undervisningsminister kan jag inte skriva under den kritiken.
Adlercreutz vill inte höra talas om att Orporegeringen vore bildningsfientlig. Däremot menar han att den offentliga diskussionen har drag som kan beskrivas som bildningsfientliga.
– Till exempel uttalanden som går åt enskilda forskare och forskningsprojekt och där man insinuerar att vi borde ha mera politisk styrning i hur forskningsanslag allokeras. Sådana uttalanden är beklagliga.
Är det här en hälsning till något visst parti?
– Det är en hälsning till samhällsdiskussionen överlag.
Stödet för goda utbildningsmöjligheter en ”central finländsk värdering”
Bildningsbarometern tyder också på ett mycket starkt stöd för universell möjlighet till utbildning.
Mer än nio av tio finlandssvenskar tycker att var och en ska ha möjlighet att utbilda sig oavsett personliga omständigheter.
Det kan tolkas som att social position och plånbok inte ska utgöra hinder för att kunna utbilda sig.
– Det här tycker jag är en central finländsk värdering. Vi har avgiftsfri utbildning på alla nivåer och vi har inte skolshopping på samma sätt som i andra länder, säger Adlercreutz.
Om stödet för omfattande utbildningsmöjligheter är en central finländsk värdering, hur väl tycker du att den värderingen återspeglas i regeringens politik med tanke på de nedskärningar ni ändå genomför?
– Det stämmer att vi skurit i vissa förmåner, till exempel i bostadsbidraget. Samtidigt har vi också satsat på utbildningen som jag nämnde tidigare. Jag tycker det visar att regeringen ser utbildningen som en alldeles central fråga.