BRYSSEL Samtidigt som intensiva förhandlingar pågår för att få ett slut på kriget i Ukraina går EU-kommissionen ut med detaljerade planer för att säkra Ukrainas ekonomiska framtid under de närmaste åren.
För att förhindra en stundande kassakris går kommissionen ut med två finansieringsmodeller: dels upplåning inom ramen för EU:s mångåriga budget och dels ett mandat att låna in likvida medel från finansiella institutioner som förvaltar tillgångar som frysts av den ryska centralbanken.
Att gå in för gemensam upplåning på EU-nivå ses som politiskt utmanande, eftersom beslutet kräver enhällighet bland medlemsländerna.
Ett beslut om att använda de frysta tillgångarna skulle enbart förutsätta så kallad kvalificerad majoritet, vilket skulle underlätta beslutsfattandet.
De frysta tillgångarna skulle användas för ett reparationslån för att återställa de skador Rysslands anfallskrig förorsakat i Ukraina.
Kassakris hotar Ukraina
Internationella valutafonden IMF uppskattar att Ukraina kommer att behöva ett stöd på 135 miljarder euro under de närmaste två åren för att täcka de humanitära och militära behoven.
Behoven inom det militära området uppgår till 83 miljarder euro och de så kallade makrofinansiella behoven till 52 miljarder euro. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att EU har beredskap att täcka två tredjedelar av Ukrainas ekonomiska behov, det vill säga 90 miljarder euro.
I praktiken föreslår kommissionen att man tar de frysta ryska tillgångarna och tillhandahåller dem till Ukraina som ett lån. Ukraina kommer att behöva återbetala lånet om och när Ryssland betalar krigsskadestånd, säger von der Leyen.
Totalt finns omkring 210 miljarder euro i frysta ryska tillgångar inom EU, vilket utgör det maximala belopp som kan föreslås som lån till Ukraina. Pengarna skulle inte betalas ut på en gång, utan successivt enligt Ukrainas behov och specificeras i en årlig finansieringsstrategi.
Av beloppet kommer även 45 miljarder euro att hållas i reserv för att återbetala tidigare lån, vilket ska säkerställa att de nya lånen inte ökar Ukrainas skuldbörda.
Belgien fortsatt kritiskt
Utnyttjandet av de frysta tillgångarna har stupat på motstånd i Belgien, som oroar sig över rysk vedergällning om de frysta tillgångarna som ligger i det belgiska finansinstitutet Euroclear.
Finansminister Maxime Prévot uttryckte fortsatta tvivel gällande kommissionens planer inför Natos utrikesministermöte som pågår i Bryssel som bäst.
Belgien kräver bindande juridiska garantier från de övriga medlemsländerna för att minimera de nationella riskerna om de frysta tillgångarna används.
– Texten som kommissionen kommer att lägga fram i dag bemöter inte våra farhågor på ett tillfredsställande sätt. Det är inte acceptabelt att använda pengarna och lämna oss ensamma med riskerna, sa Prévot.
Prévot betonar att målet inte är att skapa konflikt med andra EU-länder utan att undvika potentiellt katastrofala ekonomiska konsekvenser.
– Att visa solidaritet utan att få samma solidaritet tillbaka är inte rimligt.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen försäkrar att man beaktat de belgiska farhågorna och att bördan och riskerna kommer att fördelas rättvist mellan länderna.