Lotterier av alla dess slag har funnits i århundraden.
– Men Paris begravningslotteri är nog det första i världen, säger franska kyrkogårdsguiden Bertrand Beyern. Han är specialist på kyrkogårdar, eller nekrosof som det heter på franska.
Paris stad har alltså infört ett minst sagt ovanligt lotteri, där vinsten är en gravplats på en av metropolens tre största begravningsplatser.
– Sedan länge saknas det gravplatser i Paris innerstad, samtidigt som efterfrågan är enorm, säger Beyern.
Bristen är så akut att invånare ofta tvingas begrava sina anhöriga långt ute i förorterna, vilket inte är populärt.
Paris är extremt tätbefolkat: på en yta hälften så stor som Helsingfors bor det tre gånger så många människor. Med en lika hög befolkningstäthet skulle Helsingfors ha 4 miljoner invånare.
Det finns helt enkelt ingen mark kvar att bygga nya kyrkogårdar på eller utvidga gamla.
Kan bli dyrt men intresset stort
För att börja lösa krisen lottar staden nu ut trettio gravar. Men den som drar vinstlotten får inte bara en faktura på 4 000 euro – det finns ett krav till.
– Vinnaren måste rusta upp en övergiven grav på platsen, även om hen inte har någon koppling till familjen som vilar där, förklarar Beyern.
Om köparen inte sköter renoveringen avbryts köpet och pengarna går förlorade.
Trots de hårda villkoren och de höga kostnaderna är intresset enormt. Tusentals ansökningar har redan kommit in.
Paul Simondon vid Paris stad betonar att man försöker undvika ekonomiska chocker genom att ta in offerter från stenhuggare i förväg.
– Projektet ska inte komma som en överraskning för vinnaren, säger han.
Kommer inte lottningen att gynna superrika med tanke på de skyhöga kostnaderna för restaureringen?
– De familjer som redan har en grav på de tre anrikaste begravningsplatserna är rika sedan länge. Så begravningslotteriet förändrar inte mycket, säger knivsliparen Adrien vid entrén till begravningsplatsen Père Lachaise.
Parisbon Pauline tycker att begravningslotteriet är en bra lösning på bristen på gravplatser inne i Paris, där många gamla gravar nu förfaller.
3,5 miljoner besökare årligen
De cirka 3,5 miljoner årliga besökarna på den två sekler gamla begravningsplatsen Père Lachaise har kunnat se att många monument har förstörts. Flera av monumenten ligger nu horisontellt på marken, trots att de egentligen borde stå vertikalt.
– Fortgår utvecklingen förlorar den [begravningsplatsen] sin själ, säger Bertrand Beyern när vi strosar runt bland gravmonument med detaljerade utsmyckningar och imponerande storlekar. Vissa kan man till och med gå in i.
Beyern visar polska kompositören Frédéric Chopins, rocksångaren Jim Morrisons och den finska tonsättaren Kaija Saariahos gravar.
På begravningsplatsen i kvarteret Montparnasse i södra Paris vilar även den franska sångerskan Juliette Gréco och före detta presidenten Jacques Chirac.
Många kända namn
Den minsta av Paris tre begravningsplatser ligger i motsatt riktning, i kvarteret Montmartre.
– Det var Napoleon som använde uttrycket begravningsplatser i stället för kyrkogårdar, eftersom de är öppna för människor av olika religion, poängterar Peter Olson från Göteborg.
Han har bott i Paris sedan 1974 och har bland annat arbetat för det finsk-svenska företaget Stora Enso.
Olson gillar Eurovisionsvinnaren France Gall, vars grav omges av glasfönster. Vissa fans kallar den för en glaspaviljong.
– Sångerskans världshit Poupée de cire, poupée de son från 1965, kan folk från hela världen nynna på än i dag, sextio år senare, säger han med beundran i rösten.
Samma år tävlande Viktor Klimenko för Finland med Aurinko laskee länteen.
Intill Galls grav vilar exempelvis författaren Émile Zolas och filmskaparen François Truffauts.
– Paris begravningsplatser är en juvelkista fylld av minnen och inte så sorgliga som man skulle kunna tro, säger Olson.