Jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Pekka Pesonen säger att det var bråttom att få igång jakten på varg. Därför var lagförslaget för vargjakt dåligt berett.
När EU i somras ändrade skyddsbeteckningen för varg ville riksdagen få i gång vargjakten på vintern. Riksdagen krävde att få ett lagförslag redan i september.
Expert kritisk mot lagberedningen
Rådet för bedömning av lagstiftningen var missnöjd med hur förändringarna i jaktlagen gjordes.
– Då vi granskade lagförslaget märkte vi att det hade märkbara brister på många områden, säger Eeva-Liisa Inkeroinen som är ordförande för rådet för bedömning av lagstiftningen.
Lagförslaget saknade helt bakgrundinformation, motiveringar och konsekvensbedömningar. Grunden på vilken lagstiftningen vilar saknades helt, säger Inkeroinen.
Hon ger beredningen en etta på en skala från ett till fem.
– Det här är det sämsta lagförslaget under den här regeringsperioden.
Hon säger att det är både exceptionellt och allvarligt att ministeriet helt har ignorerat de direktiv som finns för lagstiftning. Det är enligt henne alldeles unikt att konsekvensbedömningarna helt saknas.
Väntade inte på rådets bedömning
Eeva-Liisa Inkeroinen är också kritiskt till att lagförslaget gavs vidare till riksdagen innan rådet ens hade sin granskning klar. Vanligen brukar ett ministerium vänta på rådets utlåtande och sedan göra behövliga ändringar i lagförslaget.
Den här gången väntade Jord- och skogsministeriet inte på rådets utlåtande. Ministeriet informerade inte ens rådet om det här.
– Också det här är mycket, mycket exceptionellt.
Enligt Inkeroinen kan ett lagförslag ges till riksdagen innan rådet har granskat förslaget om det är mycket bråttom, men i så fall brukar rådet få veta om det på förhand.
Ministeriet försvarar sig
Jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Pekka Pesonen säger att ministeriet tar rådets kritik på allvar.
Han förklarar bristerna i beredningen med tidspress. Riksdagen hade krävt att få lagändringarna redan i september.
Pesonen säger att riksdagens önskemål är mera bindande än det att rådet för bedömning av lagstiftningen ska hinna granska lagtexten.
Lagberedningen kunde enligt kanslichefen inte få mera tid för att beakta rådets synpunkter. Orsaken ligger i vargens biologi – jakttiden för varg avslutas i februari.
Om jakten inte kan börja nästa år som planerat, ökar vargstammen till över 500 exemplar, säger Pesonen. Det här ansågs vara svårt att acceptera också politiskt.
Kunskapen finns
Rådet för bedömning av lagstiftningen har kritiserat ministeriet för att lagberedningen saknade behövliga utredningar och konsekvensbedömningar.
Pekka Pesonen säger att Jord- och skogsbruksministeriet har en god inblick i vargpopulationen.
– Vi följer läget ytterst noggrant hela tiden. Vi har tillräckligt med information om vargpopulationen.
Om kvotjakten ger möjlighet till att fälla några tiotals vargar finns det en vetskap om hur det kommer att påverka populationen, säger Pesonen.
Lagar vanligen bra beredda
Eeva-Liisa Inkeroinen vid rådet för bedömning av lagstiftningen säger att ändringen i jaktlagen är ett sorgligt undantag. Lagförslagen är vanligtvis välformulerade och bra underbyggda.
De tjänstemän som bereder lagarna har ett krävande arbete, säger Inkeroinen. Det handlar om mycket komplicerade saker.
Tjänstemännen ska beakta forskningen på området, alternativa lösningar, jämföra med lagstiftningen i andra länder, beakta EU-förordningar och beakta olika konsekvenser.
Hon anser att lagberedningen har blivit bättre under de knappt tio år som rådet för bedömningen av lagstiftningen har funnits.
Rådet granskar inte endast olika propositioner, utan ger också tjänstemän råd under processens gång.
Ministeriernas resurser minskar
Jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Pekka Pesonen säger för sin del att regeringens sparprogram har drabbat ministerierna. Det finns allt mindre resurser för lagstiftningsarbetet.
Han menar att det inte finns tillräckligt med resurser för att bereda lagändringar ordentligt i enlighet med den angivna tidtabellen. Tjänstemännen måste göra kompromisser.
Målen kan vara klara, men omöjliga att uppnå på grund av kombinationen av begränsade resurser och stram tidtabell.
Enligt kanslichefen finns det inte tillräckligt med sakkunniga och jurister i Jord- och skogsbruksministeriet för att kunna kombinera en kvalitativ lagberedning med en stram tidtabell.