Varje månad under de senaste 25 åren har forskare tagit sig till forskningsstationen Ferreira Penna mitt ute i Amazonas regnskog i Brasilien.
– Jag har i princip investerat halva mitt liv i det här, säger professor Antonio Lôla da Costa vid det federala universitetet i Pará.
Han är en av dem som har lett projektet med att ta reda på hur Amazonas regnskog reagerar på långvarig torka.
Över hela Amazonas torkar skogen på grund av klimatförändringen och avskogning, och forskare är rädda för att delar av regionen närmar sig en brytpunkt, då det inte längre går att vända utvecklingen.
Med hjälp av forskningen kan vi bättre förstå vad vi har att vänta oss.
– Vi försöker förutsäga vad som händer om torkan ökar över hela Amazonas på grund av klimatförändringen, säger professor Lôla da Costa.
Plast hindrade regnvattnet att nå träden
I experimentet hängdes hundratals genomskinliga plastpaneler upp mellan trädstammarna för att stoppa regnvatten från att nå träden.
Plastpanelerna hängdes upp på ett en hektar stort område. Regnvattnet samlades upp och leddes bort från träden via ett nätverk av trärännor. På det sättet fick träden hälften så mycket vatten som normalt.
Forskarna har under alla år i realtid mätt biomassa, trädens tillväxt, marktemperatur, markfuktighet, kolflöden och temperaturvariationer.
Resultaten har jämförts med ett kontrollområde på en hektar som fick lika mycket regnvatten som vanligt.
Regnskogen dog men anpassade sig
– Under de första tre till fyra åren såg vi inte många förändringar, inte mycket hände. Men efter fem till åtta år började träden dö, särskilt de större träden, berättar Antonio Lôla da Costa.
– Och efter 15 år fortsatte träden att dö. Men det vi sedan upptäckte var att efter 15 år av vattenbrist hade skogen förmågan att omorganisera hela sitt ekosystem och börja växa igen. Det fanns färre träd kvar, men de träden behövde mindre vatten och det lilla vatten som föll omfördelades harmoniskt bland de träd som hade överlevt.
Den kollaps av ekosystemet som forskarna hade sett som ett alternativ inträffade aldrig.
Regnskogen anpassade sig alltså till långvarig torka.
– Det kan ses som något hoppfullt och positivt.
”Experimentet kan inte jämföras med storskalig förstörelse”
Enligt professor Lôla da Costa kan man ändå inte dra för långt gående slutsatser av forskningsresultaten.
– Vårt experiment är utfört kontrollerat, i ett mycket ostört område på bara en hektar, så vi måste vara försiktiga med att tolka resultaten för hela Amazonas.
Lôla da Costa säger att människans påverkan, skövling i kombination med klimatförändringen, är något som experimentet inte kan förutsäga.
– Vårt experiment var väldigt annorlunda jämfört med vad människor gör, där man förstör tiotals, hundratals hektar regnskog samtidigt. I grunden är det så att skogen har sin gräns.
– Det finns ingen skog som återhämtar sig från den påverkan människan orsakar i stor skala, säger Lôla da Costa.
– Det är mycket debatt om hur mycket avskogning och hur mycket klimatförändring tillsammans leder till en punkt där Amazonas kollapsar. Och det finns för närvarande ingen slutsats, men vi arbetar på det just nu, säger doktorand Lion Martius vid University of Edinburgh.
Också han har varit med i forskningsprojektet.
Stora mängder kol frigjordes ur de döda träden
Både Antonio Lôla da Costa och Lion Martius poängterar att forskningen också visar att stora mängder kol frigjordes och släpptes ut i atmosfären när träden i experimentet dog.
Mer än 80 ton kol per hektar frigjordes. 80 ton kol frigjort från döda träd motsvarar ungefär 293 ton koldioxid.
Med tanke på att Amazonas breder ut sig på mer än 550 miljoner hektar kan man föreställa sig hur mycket koldioxid som blir en del av atmosfären och bidrar till den globala uppvärmningen om regnskogen torkar och förstörs i större skala.
– Det skulle betyda att hela Amazonas kolupptag, som idag är starkt och absorberar mycket av människans utsläpp, blir svagare och svagare och att Amazonas tar upp mindre kol och släpper ut mer kol. Det skulle påverka våra klimatmål, säger professor Lôla da Costa.
Enligt forskarna har antalet perioder med torka ökat under de senaste årtiondena i Amazonas.
– Samtidigt har torrperioderna blivit längre och längre. När de vanligtvis varade en eller två månader varar de nu tre eller fyra månader, berättar Lion Martius.
Regnskogen har drabbats av fyra allvarliga perioder av torka under 2000-talet, vilket bidrog till rekordbränder år 2024.
Bränderna förstörde rekordmycket skog, 3,3 miljoner hektar, ett område större än Belgien. Hela 791 miljoner ton koldioxid frigjordes på grund av bränderna.
Amazonas kan förvandlas till savann
Forskare har länge varnat för att Amazonas inom det här århundradet kan nå en brytpunkt där skogen kan förvandlas till savann.
– Det är ett verkligt hot att Amazonas kan förvandlas till ett savannliknande tillstånd, säger Lion Martius.
Följderna skulle vara katastrofala. Mängder av arter skulle försvinna samtidigt som Amazonas förmåga att binda koldioxid drastiskt skulle minska och mer växthusgaser i stället skulle hamna i atmosfären.
Det i sin tur skulle accelerera klimatförändringen.
En ny undersökning vid Ludwig-Maximilians-Universität i München visar att klimatförändringen, i kombination med att åkermark och boskapsuppfödning sprider ut sig, kan leda till att upp till 38 procent av Amazonas regnskog kan ha försvunnit i slutet av 2000-talet.
Skogens återhämtning undersöks
Trots att forskningen kring torka nu har avslutats blir forskarna i projektet inte sysslolösa.
Nu ska man utreda hur skogen återhämtar sig efter långvarig torka.
– Det är en lika viktig del som den tidigare forskningen, säger professor Antonio Lôla da Costa.
– Vi har utsatt skogen för vattenstress i 25 år. Nu har vi tagit bort plastpanelerna och ska förstå hur skogen reagerar efter all den här vattenstressen, om den kommer att återhämta sig, hur snabbt återhämtningen sker, om vissa arter är mer motståndskraftiga än andra.
– Eller om skogen befinner sig i ett tillstånd som den inte kan återhämta sig från. Vi har många studier framför oss för att förstå skogens resiliens.