Under den mörkaste tiden på året lyser de gigantiska växthusen upp Sydösterbotten på ett färgsprakande sätt. Optimerad belysning i färger som plantorna gillar håller odlingen igång trots det kompakta vintermörkret.
Jonathan Nordberg har på dryga tio år expanderat sina växthus från 1400 kvadrat till 22 000, där han odlar tomat i huvudsak för den finländska marknaden. En toppvecka kan han skörda närare två miljoner pärltomater.
I sin telefon visar han kurvor med elpriser och hur värme och belysning reglerats av automatik. Odlarna har gett upp sin makt över sin strömförbrukning till stamnätsbolaget Fingrid som sköter eldistributionen i landet.
– Fingrid köper våra tjänster, på det sättet att de får styra vår förbrukning. De kan slå av eller tända våra lampor enligt behov. Men, vi sätter vissa begränsningar naturligtvis, säger Jonathan Nordberg.
När det finns elöverskott tar växthusen emot mer ström. Man tänder belysningen och värmer upp vattencisterner med strömmen som tidvis kan vara gratis och till och med ge ersättning till kunderna. När elproduktionen är otillräcklig och priserna höga, kan lamporna släckas och uppvärmningen tas från den egna lagringen.
Eftersom börspris på el kan variera mycket kraftigt, från skyhögt till minuspriser, varierar kostnaderna från dag till dig, numera till och med varje kvart.
Överskottet som produceras handlas på en auktion, vilket gör att ersättningarna odlarna kan få för strömmen de tar också varierar stort.
Därför definierar Nordberg ersättningen som en väldigt varierande extra inkomstkälla, men understryker att det inte är någon stabil inkomstkälla.
– Samtidigt, eftersom vi kan vara så pass flexibla med vår elanvändning så är det bra att vi kan bidra till ett stabilt elnät i landet, säger han.
Jonathan Nordberg har plöjt ner mycket pengar i både energilagring och el sparande lösningar. Sedan energikrisen bröt ut till följd av kriget i Ukraina, har växthusen fått se över sin elkonsumtion rejält. Nordberg säger att de senaste åren gick åt till att följa elpriserna, mer än att fokusera på själva odlandet.
Hjälpen att effektivisera energibehovet, har man delvis fått genom projektet Nytt Blad för växthusproduktionen, administrerat av Yrkeshögskolan Novia.
Peter Wiik som leder projektet ser att mycket hänt inom växthusbranschens effektivitet under de senaste åren.
– De som är i framkant har de redan kunnat sänka sin förbrukning med kanske 30 procent jämfört med för två, tre år sedan. Men det finns nog potential att förbättra till 50 procent och kanske ännu mer, säger Wiik.
Frågan är ändå när gränsen kommer emot, då investeringarna blir för stora i förhållande till besparingarna. Belysningen har delvis bytts ut mot energisnåla led -lampor, och avfuktare som håller nere värmekostnaderna.
Lär sig allt från början
Samtidigt har kontrollen över energiförbrukningen och funktionerna i växthuset automatiserats så långt att odlarna nu kan koncentrera sig på växtligheten istället för strömförbrukningen.
Nu räknar Jonatan Nordberg att hans växthus använder elektricitet för runt tusen euro om dagen. Men han är övertygad om att man ännu kan förbättra effektivteten i odlingen.
– Men när vi gör alla de här ändringarna i växthusen så måste vi ändra på sättet vi odlar. Nu tillför vi nya element så det blir till att börja om från början igen och lära sig.
Peter Wiik ser att växthusbranschen är en spännande bransch att utveckla smartare energilösningar och växthusodlarna ser också att utvecklingen varit både utmanande och givande.
– Även om det varit dramatiskt, allt som har hänt de senaste åren har trots allt varit intressant, säger Jonathan Nordberg.