På begäran av Yle har Försvarsmaktens logistikavdelning överlämnat information om anskaffningar av försvarsmateriel från Israel sedan den 7 oktober 2023, då Gazakriget började.
Det sammanlagda värdet av de elva anskaffningar som omfattas i den informationen uppgår till 67,2 miljoner euro.
Det handlar om betydligt mer vapen än vad som tidigare kommit fram i offentligheten.
Det menar doktoranden Kari Paasonen som forskat i vapenhandel mellan Finland och Israel. Enligt honom har de här anskaffningarna inte diskuterats offentligt tidigare.
Vapenköp från Israel är politiskt kontroversiellt på grund av Israels misstänkta brott mot mänskliga rättigheter och anklagelser om folkmord i Gaza under de senaste två åren.
”Av kritisk betydelse för Finlands försvarsförmåga”
I listan på elva anskaffningar ingår framför allt israeliska robotar som ingår i det israeliska luftvärnssystemet Davids slunga.
Det största upphandlingsbeslutet där är inlösen av en så kallad ”robotoption” värd 58 miljoner euro.
Dessutom har man köpt in underhåll, reservdelar och utbildning för redan inköpta vapen och system.
– De här besluten fattades före Gazakrigets början och upphandlingarna med sina optioner är av kritisk betydelse för Finlands försvarsförmåga. Det har inte funnits förutsättningar att avbryta dem, säger kommodör Pasi Pajunen, chef för Försvarsministeriets materielenhet till Yle.
Logistikavdelningen beslutade om robotinköp för 58 miljoner euro
Det största enskilda anskaffningsbeslutet som Försvarsministeriets fattat sedan Gazakriget inleddes är alltså robotinköpet värt 58 miljoner euro.
Robotarna, som ingår i det israeliska Davids slunga-systemet, har diskuterats ofta vad gäller vapenaffärerna mellan Finland och Israel.
Beslutet om att köpa in luftvärnssystemet för 300 miljoner euro fattades i april 2023, alltså innan Gazakriget började.
Där ingick en option för inköp av fler robotar, radar och andra produkter relaterade till systemet för 213 miljoner euro.
Försvarsmaktens logistikavdelning hade rätt att fatta beslut om att lösa in den här optionen. Med stöd från statsrådets finansutskott fattade logistikavdelningen beslut i frågan i januari i år.
Enligt Paasonen har det här beslutet inte avslöjats för allmänheten tidigare.
Utrikesministeriet konsulterades inte
Anskaffningar för över 15 miljoner euro hör i allmänhet till Försvarsministeriets befogenheter. Logistikavdelningen beslutar om mindre upphandlingar.
Ministeriet kan ge logistikverket rätt att besluta om optioner värda mer än 15 miljoner euro då de ingår i tidigare upphandlingsbeslut.
Paasonen arbetar på fredsforskningsinstitutet vid Tammerfors universitet. Enligt honom är det problematiskt att Försvarsministeriet inte konsulterade Utrikesministeriet vad gäller robotinköpet.
– Det verkar som om ingen utrikespolitisk bedömning gjorts i praktiken, trots att det rörde sig om en utrikespolitiskt kontroversiell anskaffning, säger Paasonen.
Paasonen tror att Finland kunde ha köpt vapensystem från något annat land än Israel.
– Det är svårt att bedöma hur kritiska alla anskaffningar har varit. Internationell vapenhandel är i alla fall ett så konkurrensutsatt område att vapensystem som tjänar samma syfte hade kunnat köpas även från andra håll än Israel, säger han.
Det här är en förkortad och översatt version av Yles artikel Ylen saamat tiedot paljastavat, että Suomi on hankkinut tiedettyä enemmän aseita Israelista Gazan sodan aikana skriven av Teemu Juhola och Juho Rissanen.