Väinö Linnas Okänd soldat är en av finländarnas mest älskade romaner. Ett verk de flesta av oss känner till, men allt färre faktiskt har tagit sig igenom i bokform.
Men så hände något oväntat på självständighetsdagen i fjol: 1,2 miljoner människor följde en 18 timmar lång högläsning av boken på Yle Arenan. Det blev ett unikt, nästan trotsigt bevis på att litteraturen fortfarande kan samla människor över generations- och erfarenhetsgränser.
Yles uppdrag är inte att lära Finland att läsa, men det är vårt uppdrag att bilda. Där är litteraturen ett av de skarpaste verktygen. När vi läser lämnar vi vår egen bubbla och träder in i någon annans tankevärld.
En motkraft till polarisering och snabba kickar
Det finns mycket forskning som talar för hur viktig läsning är för hjärnan. Genom att läsa tränar vi inte bara vårt ordförråd, utan också vårt tålamod och utvecklar vår förmåga till empati, eftersom vi lever oss in i andras perspektiv. Det är alltså inte bara språkfärdigheter som stärks när vi läser, också vår känslomässiga intelligens utvecklas när vi läser. Därför finns det en direkt koppling mellan läsning och minskad polarisering i samhället. Men det finns en risk att vi förlorar det här då läsförmågan försämras och visuella stimulin och dopaminkickar tar över.
Så hur lyfter vi de långsamma berättelserna i en tid som strävar mot allt snabbare klipp? Hur får vi fler att upptäcka litteraturen och läslusten? Vilken roll kan vi på Yle spela?
Svenska Yle recenserar böcker och talar om litteratur i program som Kulturpodden, Sällskapet och Vega Kultur. Tillsammans med de finlandssvenska dagstidningarna recenserar vi litteratur på svenska i Finland, och det har ett värde i sig att vi är en del av det litterära samtalet.
Allt fler upplever ändå att litteratur inte är för dem. Nästan en tredjedel av de vuxna finländarna läser inte en enda bok per år och nästan vart femte barn har föräldrar som säger att de inte tycker om att läsa, det här visar en undersökning som Läscentrum gjort. Samma undersökning visar att 16 procent av fjärdeklassisterna aldrig ser sina föräldrar läsa. Traditionella litteratursamtal når föga förvånande inte dem.
Nya vägar för att väcka läslusten
Vi behöver hitta nya sätt att få in berättelser i vardagen och komplettera det som redan görs för att nå dem som inte självmant plockar upp en bok. Läs- och bokkulturen måste möta sin samtid, något som Yle också behöver tänka på.
Därför skapade vi podden BUU-sagan, en sagostund med en bekant BUU-ledare som fungerar som godnattsaga eller som sällskap i bilen istället för en skärm. Den ersätter inte högläsningen hemma, men kan vara ett värdefullt komplement och ibland det enda alternativet, för att ett barn ska upptäcka böckernas värld.
Vi ska inte heller förenkla skärmarna till litteraturens fiende. Fenomenet Booktok visade att sociala medier också kan fungera som en motor för läsning, inte bara genom tips på mysiga bokcaféer och estetiska bokhyllor, utan också genom samtal om känslor och tolkningar som inspirerar till läsning.
Ett annat exempel är SVT:s Edit som högläste romance-succén Twisted Love. Kritiken lät visserligen inte vänta på sig – fel genre och för snuskigt klagade många. Men tittarna tyckte om att man valde en genre som sällan ges uppmärksamhet på kultursidorna.
Svenska Yles litteraturpris, som fyller 25 i år, är ytterligare ett steg mot ett öppnare litteratursamtal. Det förnyades för några år sedan och där utser nu en panel av bokslukare årets bästa svenskspråkiga bok. Vem som helst i publiken kan väga in med sin röst som i en stor finlandssvensk bokcirkel.
Litteraturen måste tillhöra alla
Gemensamt för exemplen är att de har brutit med gamla idéer om vad som räknas som ”riktig” litteratur, hur man ska ta del av den och vem som får definiera det. Litteraturen tillhör alla och all slags läsning är bra, vi kan och bör bredda utbudet så att fler känner sig inkluderade.
Det finns inga enkla svar på hur vi håller läsningen levande, men vi måste fortsätta söka dem. Kultur och bildning är inga dekorationer i samhällsbygget, de är dess grund. Att värna om den grunden är, och förblir, en av Yles viktigaste uppgifter.
Anna Forth är ansvarig chefredaktör på Svenska Yle.