En ny poddserie från Svenska Yle, Uppdrag Balkan, blandar verkliga intervjuer med Elisabeth Rehn med dramatiserade scener där hon spelas av Alma Pöysti.
Genren kallas true fiction och väcker frågor om sanning och berättande. Elisabeth Rehn själv undrar efter att ha hört serien om det blir rörigt.
– När min och Alma Pöystis röst kommer om varandra tror man ju att det är jag hela tiden.
Och det är ju den bilden serien vill ge.
Dramatiserade scener drar in lyssnaren i berättelsen
Producenten Marina Meinander förtydligar att scenerna är skrivna utgående från situationer Rehn berättat om i intervjuer.
Hon påpekar att True fiction handlar om att fånga det väsentliga, den känslomässiga sanningen i en verklig situation med fiktionens medel, inte bara genom att relatera fakta.
– Författaren har föreställt sig dialogen för att tillgängliggöra Rehns berättelse. Vi tror att det är lättare för lyssnaren att dras med i den genom att vi har de här scenerna som är uppbyggda med rikliga ljudbilder.
True fiction handlar om att fånga det väsentliga, den känslomässiga sanningen i en verklig situation med fiktionens medel, inte bara genom att relatera fakta
Marina Meinander
Från 20 timmar intervju till ett tätt drama
– Att vi dessutom har tillgång till Yles nyhetsarkiv gör att vi har kunnat få med riktiga nyhetsinslag från den tiden. De är värdefulla dokumentära inslag i serien, säger Uppdrag Balkans manusförfattare Matilda Gyllenberg.
Matilda Gyllenberg är också nära släkting till Elisabeth Rehn. Rehn är syster till Ulla Gyllenberg, som var Matilda Gyllenbergs farmor.
– Jag känner Elisabeth väl och vi är goda vänner. Att nu jobba med henne var sedan lite annorlunda, säger Matilda Gyllenberg.
Gyllenberg påpekar att det i alla tider har gjorts fiktion om existerande människor.
– Vi ville i det här fallet inte fabulera fritt, utan gå direkt till källan och intervjua henne själv. De fiktiva scener jag skrivit baserar sig på intervjuerna.
Intervjumaterialet är digert, cirka 15–20 timmar. Alma Pöysti som spelar Rehn i de fiktiva delarna har lyssnat på hela materialet, för att komma in i historien och ta till sig Elisabeth Rehns sätt att tala.
– När det sedan gällde arbetet med att författa dramadelarna har jag inte invigt Elisabeth Rehn mera, säger Matilda Gyllenberg. Då tog jag det materialet jag hade, och dramatiserade utifrån det en gripande berättelse.
Rätt fort insåg Gyllenberg och regissören Jarno Kuosa att de måste begränsa Elisabeth Rehns flera år långa vistelse i det forna Jugoslavien till en kort tidsperiod och en avgörande händelse för att kunna gå tillräckligt djupt in i situationerna och få dramat att fungera.
De valde att koncentrera sig på massakern i Srebrenica, som var en skakande händelse för hela Europa. Det var också den enskilda händelse som gjorde att Rehn fick uppdraget som människorättsrapportör.
Elisabeth Rehns invändningar: ”Inte min juttu mera”
– Det här är ju egentligen inte min juttu mera, säger Elisabeth Rehn.
Ett av de konstnärliga val som Rehn är noga med att poängtera att avviker från verkligheten handlar om hennes tolkar. I serien har Rehn en tolk, Almasa, spelad av Natasha Coralic, som är med henne hela tiden.
– I verkligheten hade jag olika tolkar. Talade jag med kroater var tolken kroat, med bosniaker hade jag bosniakisk tolk och med serber serbisk tolk, påpekar Rehn.
I serien är Rehns team mycket litet, mindre än i verkligheten. Helt enkelt för att publiken ska hänga med i persongalleriet. Överensstämmande med verkligheten är i varje fall att livvakten Heljo Laukkala, i serien spelad av Sampo Sarkola, var hennes ständige följeslagare.
– Men vi drack nog inte alls så där mycket alkohol som det görs i serien, invänder Elisabeth Rehn.
Elisabeth Rehns slutgiltiga omdöme om Uppdrag Balkan är ändå positivt. Serien ger en levande inblick i vad hon var med om, och kan ge den som inte var med på den tiden insikter i hur Bosnienkriget gick till.
Vad gör krig med en människa? Hur finner man hopp?
Jarno Kuosa
Från Balkan till Gaza – en berättelse för vår tid
Regissören Jarno Kuosa var den som kom med initiativet till att skapa serien Uppdrag Balkan.
Han säger att serien känns viktig idag, med så många krig och brott mot mänskligheten på gång just nu. Massmordet i Srebrenica för tankarna till till exempel Gaza.
– Vad gör krig med en människa? Hur finner man hopp? Dessa frågor ställer jag mig, och det var väl orsaken till att jag ville göra serien, säger Kuosa.
Efter hemska tider kommer bättre tider
Elisabeth Rehn
Matilda Gyllenberg säger att hon finner det trösterikt att i en tid som den vi nu lever i, när det ser mörkt ut på många fronter, höra Elisabeth Rehn säga att tiden går i cykler. Det finns hopp för mänskligheten. Efter hemska tider kommer bättre tider.
Lyssna på seriens första avsnitt här:
