När regeringen Orpo tillträdde försäkrade statsministern att utbildningen hade en särställning. Det löftet har han både infriat och brutit.
Grundskolan har fått tilläggsfinansiering. På andra håll ser det dystert ut.
Våren 2024 stod det klart att yrkesutbildningens statliga finansiering skulle minska med 100 miljoner euro. Hösten 2024 beslöt regeringen att spara ytterligare 20 miljoner euro.
I år har alltså yrkesinstituten runt om i Finland tvingats anpassa sin budget till den nya ekonomiska verkligheten.
Samarbetsförhandlingar på flera håll
Senast ute vad Practicum, som nyligen meddelade att de inleder omställningsförhandlingar som omfattar hela personalen och alla linjer.
Men också andra yrkesutbildningar har det tufft.
– Visst har det påverkat, för Axxells del handlade det om 1,3 miljoner i nedskärningar, säger Lillemor Norrena, rektor för Axxell.
Axxell genomförde samarbetsförhandlingar på hösten 2024 där både uppsägningar och omfördelningar till deltidsanställningar ingick.
Besluten som gjordes under samarbetsförhandlingarna kommer att få full effekt 2026. Trots det kommer nästa års budget att ligga på minus.
En liknande lägesbild hittar vi även i Österbotten.
– Det har haft stor påverkan. För oss innebar det samarbetsförhandlingar där flera sades upp och vissa fick minskad arbetstid. Vi gjorde inte heller nyrekryteringar när personal gick i pension, säger Anne Levonen-Villför, rektor för Yrkesakademin i Österbotten.
Vuxenutbildningar läggs ner – men även unga drabbas
Undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) underströk att nedskärningarna inte riktades mot unga som tar sin första examen. Målet var att främst skära ner inom vuxenutbildningen.
– Vi tar inte in fler vuxenstuderande till vissa utbildningar, säger Lillemor Norrena.
Så småningom kommer vissa av vuxenutbildningarna vid Axxell att avslutas. Samtidigt satsar man på läropliktiga enligt regeringens önskemål. I höstens antagningar syntes detta då Axxell erbjöd ett breddat urval av utbildningar för unga.
– Vi har lyckats skapa en synergi där vi har ungdoms- och vuxenutbildning inom samma branscher. Vi kan samköra vissa examensdelar och använda lärarresurser på ett effektivt sätt.
På så sätt har Axxell till en viss mån lyckats undvika att unga drabbas av nedskärningarna, men att helt undvika det är inte möjligt.
I slutändan kan det ha påverkat ungas möjligheter. Valfriheten har minskat, menar Norrena.
Även vid Yrkesakademin har det varit svårt att enbart koncentrera nedskärningarna till studerande som redan har en examen.
– När man vill genomföra en sådan nedskärning som regeringen vill så lever man lite i tron att vi har separata grupper för vuxna och unga. Vi har de facto väldigt blandade grupper, säger Anne Levonen-Villför.
Lärarna som omfattades av samarbetsförhandlingarna undervisade såväl unga som vuxna. Effekterna syntes därmed för alla åldersgrupper enligt Levonen-Villför.
– Vi har sett över vår utbildningspalett och plockat bort vissa utbildningar. Visst påverkar det också unga när utbildningsmöjligheter försvinner.
Underskatta inte arbetet som görs på yrkesinstituten
Det är inte bara regeringen Orpo som skurit ner i yrkesutbildningen, även under Juha Sipiläs (C) regering var saxen framme.
I medier har det under årets lopp därefter varnats för att det här kan påverka kvaliteten på undervisningen. Både Norrena och Levonen-Villför understryker ändå att deras utbildningar är av hög kvalitet.
– Hittills har vi klarat av att anpassa oss rätt så bra men gränsen är nådd. Ytterligare nedskärningar skulle påverka kvaliteten på undervisningen, säger Norrena.
Levonen-Villför håller med om att det inte finns utrymme för mera nedskärningar.
– När vi har färre vuxna i skolan betyder det att arbetsbördan ökar för dem som är kvar. Det finns en stor trötthet och en viss uppgivenhet bland personalen som orsakats av återkommande nedskärningar.
Både Norrena och Levonen-Villför understryker vikten av att även yrkesutbildningen uppskattas, såväl i samhället som i makten korridorer.
– Förståelsen för yrkesutbildningen har varit bristfällig. Vi utbildar för arbetslivets behov, skär man hos oss drabbar det också arbetsmarknaden, säger Norrena.
– I grundläggande utbildningen vill man inte spara, gymnasierna vågar man inte röra. Men yrkesutbildningen har blivit stället där man upplever att det finns sparutrymme. Det är en föråldrad bild, vi har tvingats spara så mycket att det inte finns något att ta av mera, säger Levonen-Villför.
Förändringarna har varit många under de senaste åren. Nu efterlyses tid för att verkligen hinna anpassa verksamheten till de riktlinjer regeringen och undervisningsministeriet beslutat om.
– Det har genomförts mycket reformer parallellt med nedskärningarna och det är en svår ekvation för oss. Det svänger för snabbt och vi har inte tid att jobba klart innan nästa förändring kommer, säger Levonen-Villför.
– Vi behöver helt enkelt arbetsro, konstaterar Norrena.