Hur många städer har närmare 10 hektar oförädlad mark, med historiska bruksbyggnader i tegel en halv kilometer från torget? Väldigt få städer, säger stadsplanearkitekt Sören Öhberg om det gamla bruksområdet öster om centrum.
Trots en arkitekttävling för tio år sen med ett vinnande bidrag som ville göra Sikören till en ny stadsdel med boende, affärslokaler och plats för rekreation, har mycket litet hänt på området. Sikören ligger mellan bangården och stormarknaderna och de gamla tegelbyggnaderna står kvar och förfaller.
– Det finns inte många städer som har ett sådant oförädlat och outnyttjat område så nära centrum. Jag ser det som viktigt att vi skapar en ny stadsdel som är dynamisk och mångsidig, säger Öhberg.
En aktör vill bygga affärslokaler på området
Frågan är om det nu börjar röra på sig. I augusti köpte staden delar av den gamla gjuteritomten, ungefär 7 hektar mark, som ligger bakom Wärtsiläbyggnaden intill Fabriksgatan, för den blygsamma summan 1000 euro. I affären ingår att Jakobstad tar ansvar för saneringen av den förorenade marken.
En aktör vill bygga affärslokaler på området, berättar tekniska nämndens ordförande Christer Tonberg (SFP). Det är ännu för tidigt att avslöja några detaljer, men nu kommer staden att raska på med planeringen, säger han.
Sören Öhberg säger att Sikören har både ett ypperligt läge och enorm potential.
– Utan vidare har Sikören gamla anor och området är också byggnadshistoriskt sett ett värdefullt område. Vi har påbörjat detaljplaneringen för hela området, säger stadsplanearkitekt Sören Öhberg.
I detaljplanen ingår också Prismaområdet och Lidltomten och även vissa gatuområden för att skapa en fungerande helhet.
Staden tackade nej till att köpa gamla Wärtsilä
Området består av gamla röda tegelbyggnader, men också nyare industribyggnader. Sören Öhberg säger att det inte är någon tvekan om att det rör sig om en omfattande sanering.
– Men det är väldigt bra att staden tog beslutet att köpa det här området. Tidigare har det varit lite si och så med intresset. För fyra år sen tog vi hit en delegation från staden för att okulärt besikta området, men då gjordes bedömningen att staden inte köper det, säger Öhberg.
När den gamla Wärtsilä-fastigheten som ligger mellan gjuteritomten och centrum var ute till försäljning valde staden att inte använda sin förköpsrätt. I stället blev underhållsföretaget Bothnia Service ny ägare til fastigheten. I dag rymmer Wärtsiläbyggnaden ungefär 170 hyresgäster, både företag, men främst privata hyresgäster och huset närmast sjuder av aktivitet.
Omfattande saneringsbehov avskräckte staden
Sören Öhberg säger att det tidigare ointresset för området antagligen beror på kostnaderna för sanering och eventuell rivning av en del av byggnaderna och att man då ansåg att projektet var för kostsamt.
– Men behoven av rivning och sanering försvinner inte någonstans, därför är det bäst att staden äger största delen av det här området och tar tag i projektet vid lämpligt tillfälle. Nu skulle jag säga de flesta har börjat inse hur strategiskt viktigt området är, säger Öhberg.
Staden tackade nej till att köpa Wärtsilä-byggnaden när den var till salu. Är staden intresserad av att köpa fastigheten nu?
– Det kan jag inte uttala mig om, men jag tror inte det har någon avgörande betydelse för utvecklingen av området. Verksamheten i Wärtsilä är väldigt vital och dynamisk och det är ju exakt så som vi vill att det ska förbli. Det ska vara en enorm mångfald i verksamheten på hela området, säger Öhberg.
Öhberg säger att den nya detaljplanen inte kommer att begränsa den verksamhet som finns i dag. Istället hoppas Öhberg på att de varierande verksamheterna ska få fortsätta att berika området.
Gamla tegelfasader fram om stora löpcentrum
Visionen är att bevara de historiska industribyggnadernas fasader istället för att bygga stora, moderna affärsenheter, säger Öhberg. Han är inte något fan av stora köplador som kväver livsnerven i stadskärnan.
– Frågan är om man vill ha stora plåtlådor med enorma asfalterade parkeringsarealer. Det är ju en ytterlighet att allt skulle rivas och ersättas med stora affärsenheter. Det kommer inte att förverkligas på Sikören, det är helt klart, säger Öhberg.
De gamla tegelbyggnaderna är inte skyddade i detaljplanen, men efter de nödvändiga inventeringarna och undersökningarna kommer en del av byggnaderna helt klart att skyddas, säger Öhberg.
Arkitekttävlingens mål var redan då att omvandla det gamla industriområdet till en ny stadsdel. Tävlingen vanns av UKI Arkkitehdit OY med förslaget Rubikon, som föreslog en blandning av bostäder, affärslokaler och en ny fotbollsarena.
Har man alls beaktat den här tävlingen och det vinnande bidraget, eller föll allt i glömska?
– Jo, men då var utgångsläget att det skulle byggas en ny fotbollsstadion, det var mer eller mindre ett måste. I dag har vi en ny fotbollsarena på en annan plats i staden och därför är utgångsläget idag ett helt annat. Men många goda idéer tar vi med oss, säger Öhberg.
Historia och nutid sida vid sida
Sören Öhberg säger att stadens uppgift är att planera Sikören och ge möjligheter åt övriga aktörer att agera. Enligt Öhberg är det osannolikt att staden själv kommer att bygga på området.
Öhbergs vision är att gammalt och nytt ska få leva sida vid sida. I den gamla stadsplanen, Bertil Jungs stadsplan som stadfästes 1906, finns en öppen handelsplats som heter Östra torget inritat på Sikören.
– Det är en kuriositet och i den nya detaljplanen försöker vi återuppliva Östra torget som en liten motpol till Salutorget i centrum. Det skulle kunna bli någonting helt unikt med historiska kopplingar, säger Öhberg.
Förebilder för en ny stadsdel i gammal bruksmiljö finns ute i världen. Exempelvis i Tallinn har man skapat levande miljöer i gamla industriområden, där nutid och historia lever sida vid sida. Något liknande hoppas Sören Öhberg på att Sikören kan bli, även om det knappast sker i en handvändning.
Öhberg säger att det är viktigt att stadsborna involveras i planeringen och får säga sin åsikt. Därför kommer staden att ordna tillfällen för både information och diskussion allt eftersom planeringen av Sikören framskrider.
– Sikören skulle kunna bli något helt annorlunda. Det finns många fina exempel på hur man omvandlat industriområden till stadsdelar med en massa verksamheter och en livlig miljö. Det här är en väldigt stor sak i stadens historia, vi pratar om en ny stadsdel på nästan tio hektar, och jag tycker att de flesta börjar vara med på noterna nu, säger Öhberg.