Hemliga radioapparater i Åbo var början till Yles 100-åriga historia

Rundradio­verksamheten i Finland började i Åbo. Yle fyller jämna 100 år 9.9.2026. Följ med på Yles historia i Åboland ända fram till 2026. Vad har du för minnen?

1914
Finlands första försök med radio görs då Leo Lindell från Åbo håller radiokontakt med sin skolkamrat Viljo Volmar Valtanen. Stationerna låg i Åbo på Auragatan 12 och Torngatan 1, på 400–500 meters avstånd från varandra. Men radion ansågs också vara farlig. Följande år uppmanar generalguvernör Frans Albert Seyn finländarna att ange hemliga radiosändare. Hemliga radioapparater kunde användas för spionage, sabotage och kommunikation med fienden. En belöning på 500 rubel betalas till de personer som avslöjar en sådan trådlös telegrafstation.

1922
Leo Lindell sänder troligen Finlands första offentliga radiokonsert, alltså den första rundradiosändningen i vårt land, i samband med Nuoren Voiman Liittos vinterdagar i Åbo 6–8.1.1922. I Turun Suomalainen Lyseo (nuvarande Cygnæus skola) på Mariegatan 7 håller Finlands radioamatörer en radiomässa. I ett klassrum i Handelsinstitutet i Åbo på andra sidan gatan finns Heikki Harjus (tidigare Hellgren) med sändningsutrustningen, medan Leo Lindell står med mottagaren i lyceets gymnastiksal och spelar upp Alte Kameraden för åhörarna. Men det finns oklarheter om sändningen lyckades, om det var den första sändningen. Ett år senare, 6.1.1923, ordnar Lindell med säkerhet en likadan tillställning i Helsingfors och då fungerar tekniken.

En svartvit bild av en gymnastiksal med ett trägolv och en liten scen med draperi samt en klätterställning på ena sidan. Det finns också ett keyboard vid fönstren.
Finlands första rundradiosändning hördes i gymnastiksalen i nuvarande Cygnaeus skola. Bild: Nicke Wulff

Åbobon Arvo Andrea Sakrelius bygger sin första egna radiomottagare. Den fungerar med batterier och byggs i en arbetsvrå i hemköket. Mottagaren döps på skoj till ASA, efter hans initialer. Då Sakrelius 1927 börjar tillverka radioapparater för allmänheten får de också namnet ASA.

1926
Turunmaan radioyhdistys ry - Åbolands Radioförening rf grundas 21.2.1926. I enlighet med föreningens syfte upprättas Åbos första allmänna radiostation på Samppalinnabacken.

Konstituerande bolagsstämma för O.Y. Suomen Yleisradio - A.B. Finlands Rundradio hålls 29.5.1926. Bolaget inleder sina utsändningar torsdagen 9.9.1926. Den dagen anses som den reguljära rundradioverksamhets födelsedag i vårt land.

Två personer sitter vid ett bord med hörlurar på. Rummet har träväggar. Det finns en elektrisk apparat på bordet, och de lyssnar på radio år 1926.
Butiksbiträdet Hanna Kauhanen (senare Leväsalmi) och handelman Oskari Kauhanen lyssnar på radio via den radioapparat som handelsmannen köpt 1926. Bild: Yksityiskokoelma

1927
Åbolands Radioförenings första egna sändning är 19.9.1927. Radiostationen på Samppalinnabacken sänder regelbundet egenproducerade och förmedlade radioprogram till allmänheten 19.9.1927–31.12.1934.

1934
Helmer Tegengren är den första programchefen vid Finlands rundradio i Åbo. Programverksamheten består av musik, hörspel med lokala skådespelare, föredrag av lektorer och professorer vid Åbo Akademi.

1935
Åbolands Radioförenings station på Samppalinna säljs till Oy Suomen Yleisradio - Rundradion Ab, som då får monopolställning inom radioverksamheten i Finland.

En svartvit bild från 1920- eller 1930-talet som visar en liten byggnad omgiven av antenner och en stor gräsyta. Bakgrunden består av ett stadslandskap med hus, träd och moln på himlen.
Byggnaden på Samppalinnabacken hade tre rum; studion, apparatrummet med sändare och generatorackumulatorrummet. Bild: Åbo Landskapsmuseum

Då de tillfälliga studiorna i Åbo i praktiken visar sig vara opålitliga, börjar man planera att bygga nya studior. En lämplig lokal för ändamålet hyrs på Kristinegatan 1 i en fastighet som då ägs av brandförsäkringsbolaget Städernas i Finland brandstodsbolag för lösegendom. Studiornas yta var sammanlagt 115 m² och inkluderar ett väntrum, ett kontrollrum, ett anmälarrum, en studio för föredrag och en musikstudio. Studiorna invigs 15.6.1935 i närvaro av representanter för tidningarna och andra inbjudna gäster.

På julafton sänds Julfreden från Gamla Stortorget för första gången i radio.

1939
Rundradions nya stationshus står klart på Dragonvägen 36 i stadsdelen Hammarbacka. Intill byggs en 152,5 meter hög mast, som var isolerad från marken med hjälp av en isolator kring foten. Senare byggs en mast till. Verksamheten fortsätter i nästan 50 år där. Den sista masten fälls 1988.

Ett svartvitt gammalt foto på en man med hörlurar som sitter vid en magnetofon bredvid Rundradions bil nära en stenmur.
Rundradion gör program och inspelningar också under kriget. Bild: Yle kuvapalvelu

1941
Det första svenska lokalprogrammet sänds 22.2.1941 över Rundradions radiostation i Åbo med temat Vardag och fest i det gamla Åbo. Inledningsord hålls av programchef Göta Tegengren, dr Svante Dahlström håller föredraget Åbo stad på nya vägar, fru Greta Liesegang sjunger Ur Musikaliska sällskapets repertoar, dr Lars-Ivar Ringbom föreläser om När hovmålaren Ekman kom till Åbo, och fru Dorrit Svensson reciterar dikter av Josef Julius Wecksell, Johan Jakob Nervander och Johan Ludvig Runeberg. De medverkande får sammanlagt 775 mark i arvoden, vilket motsvarar 238 euro år 2026.
Lokalprogrammen sänds på lördagar klockan 16.00–16.57.

Också egna finskspråkiga lokalprogram börjar sändas från Åbo.

1944
Amos Andersson publicerar i maj 1944 en dikt i Hufvudstadsbladet om domkyrkans klockor. Utifrån tankarna i dikten beslutar Yle att ta in tolvslaget i sina dagliga sändningar. Det första tolvslaget sänds 19.6.1944.

åbo domkyrka
Presidentfrun Gerda Ryti önskar att finländarna skulle be för sitt fosterland medan domkyrkans klockor slår tolv. Bild: Daniel Nyblin 1891. Museovirasto - Musketti.

1945
Rundradion har svenska lokalprogram över Åbo radiostation på söndagar klockan 15.35–16.35.

På valborgsmässoafton 30.4.1945 sänds studentsången från Åbo för första gången i radio.

1946 Programmet från studentsången på valborgsmässoafton innefattar Vintern rasat ut bland våra fjällar, Längtan till landet, Majsång, Morgonvisa och Prins Gustafs Studentsång. Åbo Akademis Studentkårs ordförande Waldemar Jensen håller talet till våren.

1948
Rundradion testar FM-sändningar i radion från stationshuset i Hammarbacka, och ett tiotal år senare börjar tv-sändningar där. FM- och tv-sändningarna upphörde redan 1965. AM-sändningarna fortsatte ännu fram till 1988. FM-radio ger en tydligare signal, medan AM har längre räckvidd.

Äldre invånare i Hammarbacka minns ännu den tid då man kunde höra Rundradions allmänna program via telefonen, i en telefonkiosk eller ur en kastrull placerad på spisplattan. Till en början kändes det förbryllande och till och med roligt, men snart vande man sig vid det. Orsaken var Rundradions mast vid Dragonvägen. Telefonradiosändningarna i Hammarbacka slutade 1988, då den sista radiomasten fälldes.

Barnen Meller lyssnar på radio från en gammal radioapparat på 1940-talet. Bakom de två barnen finns en hylla med böcker och en vas med blommor.
Barnen Meller lyssnar på radio 6.9.1947. Bild: Yle/Ruth Träskman

1950
Greta Jansén-Storbacka blir den första fastanställda programchefen i Åbo.

1952
På Aningaisgatan 9 får Rundradion moderna lokaler i bottenvåningen av Åbo konserthus, ritat av arkitekt Risto-Veikko Luukkonen. Bygget försenades av kriget och av betongbrist, men kunde byggas tack vare hjälp och donationer av Åbos vänort Göteborg. Förutom radiostudion och de tekniska utrymmena byggdes ett kontrollrum i anslutning till scenen, vilket möjliggjorde förmånliga inspelningar från salen med utmärkt akustik.

Två personer arbetar med ljudteknik vid en mixerbord i en gammal radiostudio, som är utrustat med diverse reglage och kopplingar. En av dem verkar justera inställningar, medan den andra använder telefonen.
Arto Vehmas och Kari Gustafsson i kontrollrummet i konserthuset. Bild: Yle

1953
Radioorkestern med 65 medlemmar uppträder i Åbo den 6 januari och hämtar de första utländska artisterna till Konserthuset; den belgiska dirigenten Eduard van Remoortel och den svenska sopranen och operasångerskan Elisabeth Bjurquist.

I en inspelningsstudio pågår en inbandning. Man kan se flera musiker som spelar olika instrument, inklusive trummor, piano och keyboard. Rummet är utrustat med ljudabsorberande väggpaneler och mikrofoner.
Många radioinspelningar och musikinspelningar görs i konserthuset. Bild: Yle

1956
Radions reporterkurs i Åbo startar 29.10.1956 med totalt 31 anmälda. Den som går omkring med mikrofonen på radions vägnar får lov att lära sig; korrekt språk, får ej göra sakfel, får ej göra intrampningar. Reporterns uppgift är att vara radions öga och alltså intervjua, beskriva, porträttera, men hålla inne med sina subjektiva åsikter. Från kursledningens sida har anskaffats 10 anteckningsblock, men kursdeltagarna uppmanas skaffa sig egna arbetsböcker.

1960
Aagot Jung blir programchef (redaktionschef) för Åboradion. Då radiointervjuer görs i Åboland behövs tre personer; redaktör, ljudtekniker och chaufför.

En svartvit bild från 1950- eller 1960-talet. Tre personer är involverade i en radioinbandning vid en gammal vattenpump. En person håller en hink för att fylla den med vatten från pumpen. En annan håller i en mikrofon och den tredje håller i bandningsutrustningen. Bakom dem syns en byggnad med en träfasad.
Programchef Aagot Jung i Åbolands skärgård på 1950- eller 1960-talet. Programarbetet i skärgården kräver ofta att Rundradions personal måste övernatta på grund av de dåliga förbindelserna. Bild: Yle
På en utomhussammankomst sitter människor och lyssnar på ett program som ska bandas in. På gräsmattan framför ett hus finns en mikrofon uppställd, och det finns personer som är förberedda för att tala eller uppträda. Publiken är samlad i en lantlig miljö, med träd i bakgrunden.
Inspelning i skärgården med Aagot Jung. Hela byn engageras då Åboradion gör program. Bild: Yle

1964
Den första redaktören, Folke Sjögren, anställs vid Åboradion 1964.

Rundradions radio- och televisionsmast på Kustö S:t Karins tas i bruk i november 1964. Marksända tv- och FM-radiosändningar distribueras till hela Egentliga Finland från den 319 meter höga masten. Det är landskapets högsta konstruktion.

1967
Valborgsfirandet på Vårdberget i Åbo, med Brahe Djäknar, börjar sändas i tv med Aagot Jung som konferencier. Det blir under åren det egenproducerade tv-program på svenska, som lockar de största tittarskarorna. Sixten Westerby börjar leda programmet 1992, och Maria Nylund tar över som programledare 2013. Numera medverkar också Flororna i konserten. Insjungningen av våren direktsänds över Radio Vega, Yle Fem och Yle Arenan. Studentsången på valborg på Vårdberget började 1925.

Det är insjungning av våren på Vårdberget i Åbo. En person med mikrofon håller anteckningar i handen, och en flagga syns i bakgrunden. Deltagarna bär kappor och jackor, men har inte satt på sig sina studentmössor ännu.
Studentkörerna har sjungit in våren på Vårdberget i Åbo sedan 1925. Maria Nylund är konferencier sedan 2013. Bild: Yle/Christa Mäkinen

Radion har funnits både i konserthuset och i lokaler på Auragatan 14, men då Musikinstitutet flyttar ut från konserthuset får Rundradion i Åbo enhetliga redaktionslokaler. Finska och svenska programsidan får egna rum i konserthuset. Dessutom finns 20 bygdereportrar i Åboland.

Två TV-bussar parkerade framför Åbo konserthus. Bussarna har texten Yleisradio.
Yles bussar färdiga för radio- och tv-inbandningar. Bild: Yle

1968
Åboradion gör ett scoop då Lena Boström lyckas filma det hemliga mötet mellan president Urho Kekkonen och Sovjets premiärminister Aleksej Kosygin. Besöket sker mitt under den pågående Tjeckoslovakienkrisen. Officiellt säger man att är på fisketur i Hitis skärgård, men i verkligheten ville Kosygin lugna Kekkonen och säga att Finland inte behövde oroa sig.

Fraktfartyget M/S Irma försvinner norr om Åland på natten 25–26.10.1968. Åboradion följer med då sjöbevakningen söker efter fartyget. Sten von Hellens och Simo Pasanen, som båda är sjöfartsintresserade och intresserade av olyckor, följer med spaningarna med flygplan.

Sepiafärgad bild på skeppet MS Irma som försvann 1968. Folk på däcket på den 45 meter långa järnskepet.
Irma hittades först 50 år senare av ett dykarteam. Bild: Mageia Oy/Mikael Martikainen

1969
Den 3 januari startar Åboländsk Journal, de första regionala nyhetssändningarna över Åboland. Nyheter sänds fyra gånger i veckan, på måndagar, onsdagar, fredagar och söndagar klockan 18.45–19.00.

1971
Åboländsk Journal sänds sex dagar i veckan, på alla dagar förutom lördagar.

1973
Åboradion flyttar i september från Åbo konserthus till Hantverkaregatan 10. Rundradion bygger fyra studior; en tv-studio och tre radiostudior för de svenska och finska redaktionerna. Under en övergångsperiod får redaktörerna ibland ta taxi tillbaka till studion i konserthuset, ibland sänds journalen från en sändningsbil som parkeras utanför radiohuset. Alla fast anställda redaktörer får egna rum. Det är bara frilansredaktörerna som behöver trängas.

Men det finns en baksida av medaljen. Nyhetsstudion ligger rätt långt från redaktionen. ”Det tar en och en halv minut att gå från redaktionen till studion i snabb takt. Man kan ju inte springa och komma inflåsande under sändning”, säger redaktionschef Aagot Jung i en intervju för Åbo Underrättelser.
Det får radiolyssnarna uppleva 20 år senare då en redaktör sent kommer ihåg att han skulle ha sändning och springer till studion. Han försöker läsa upp nyheter och dra andan samtidigt, med dåligt resultat. Flera lyssnare ringer till redaktionen och undrar om redaktören fått en hjärtattack.

Ett svartvitt foto från 1970-talet med en gata med parkerade bilar och en två våningar hög byggnad i Åbo. På byggnaden står ordet "Yleisradio".
Åboradion finns på Hantverkaregatan i nästan 27 år. Bild: Yle

1979
Redaktionen på Kimitoön inleder sin verksamhet med Tua Bergström som redaktör. Före det sköttes rapporteringen av frilansar och bygdekorrespondenter. Intervjuerna görs och redigeras färdiga i Kimito. Sedan skickas banden med buss till Åbo för att hinna till sändningen klockan 18.45.

1980
Lasse Nybom blir redaktionschef för Radio Åboland.

1982
Radio Åboland avslöjar att gifttunnor dumpats i Dragsfjärds skärgård. Tunnorna innehåller PCB och andra farliga industrigifter från Nokia och från Centrallaboratoriet. De skulle föras till Östtyskland för att förstöras, men kort efter att trålaren Normandie lämnat Kasnäs dumpas tunnorna istället i havet. Bara några dagar senare börjar de flyta i land på öar.

Trålare förtöjd vid kaj.
Trålaren Normandie ägdes av skepparen Jorma Ojaranta. Bild: Yke/Lehtilä

I början av 1990-talet flyter fler tunnor upp, och man söker på nytt efter fler gifttunnor.

1983
Julfreden från Gamla Stortorget börjar sändas också i direktsänd tv. I radio har den sänts sedan 1935. Numera är sändningen helt tvåspråkig med en programvärd från Yle Åboland och en från Yle Turku.

En person håller i en stor mängd kablar utanför ett fordon.
Chauffören Tapio Sipilä reder upp kabeltrassel efter en utesändning. Bild: Yle

1985
Radio Åboland inleder 1.10.1985 så kallade långa eftermiddagssändningar klockan 16.15–17.30.

1988
Vid valen på 1980-talet är Rundradion den allra snabbaste valrapportören. Vid kommunalvalet 16–17.10.1988 stänger vallokalerna på måndag kväll. Kommunernas centralvalnämnder ringer Radio Åboland då de är klara, och en redaktör skriver ner de olika kandidaternas röstetal på kandidatlistan, springer med den till en annan redaktör som räknar ut mandaten med en kalkylator. Bygdekorrespondenten Ingmar Söderblom från Pargas deltar ofta i uträkningen av mandaden eftersom han har tillgång till en sådan modern sak som en kalkylator, som han kan låna från sin huvudarbetplats Pargas Kalk. Därefter springer en tredje redaktör med resultatet till redaktören i direktsändningen i valstudion.

Bilden visar en tv-studio med många scenlampor hängande från taket. Det finns även ett blått bakgrundsblock, ett piano och flera stolar.
Tv-studion används flitigt under valsändningar. Bild: Yle

Den sista masten i Hammarbacka fälls 24.10.1988. Stationshuset på Dragonvägen 36 står tomt. Det lockar till sig personer som bryter sig in och vandaliserar det skyddade huset.

1989
Påven Johannes Paulus II besöker Åbo 4.6.1989. Han kysser marken på Åbo flygplats då han landar, medverkar vid en gudstjänst i Åbo domkyrka, och går med ärkebiskop John Vikström längs Biskopsgatan till ärkebiskopens residens. Radio Åboland går i påvens och ärkebiskopens fotspår och rapporterar om besöket, den enda gången då påven besökt Finland.

1990
Radio Åbolands lokalredaktion i Väståboland inleder sin verksamhet i Nagu med Göran Storfors som redaktör. Redaktionen får en KLOS-sändare, med vilken man via luften kan skicka över inslag till Åbo. I och med det upphör busstransporterna av band med bland annat dagens radionyheter från Väståboland.

1991
YLE 5/Radio Åboland får 1.1.1991 sin egen frekvens på 101,4 MHz, vilket möjliggör egna regionala sändningar när som helst parallellt med riksradion, bland annat längre sändningar från Baltic Jazz i Dalsbruk. Före det har regionalradion haft färdiga fönstertider i riksradions sändningar.

En redaktör sitter vid ett bord med några böcker, papper och en mikrofon på. Bordet ligger i ett studiorum.
Maud Stolpe i radiostudion på Hantverkaregatan. Bild: Yle

1993
Radio Åboland inleder morgonsändningar 19.4.1993. ”Morgonskiftet” sänds måndag–fredag klockan 7.15–9.00. Medieassistenten Nina Bergman börjar välja musik till alla åboländska sändningar, enligt sändningsklockor så att det finns en viss sorts musik alla timmar. Det fortsätter ända till digitaliseringen år 2000, då musiken väljs centralt för alla regioner.

En person arbetar på ett kontor med en samling CD-skivor framför sig. Personen håller i en CD och det finns en gammaldags dator i bakgrunden.
Nina Bergman söker fram musik till Fredagshälsningen, det program som funnits längst i Åboradion. Programmet hette tidigare Musikrundan, numera Hälsningen. Bild: Yle

1994
28.9.1994 sjunker passagerarfärjan M/S Estonia. Yle Åboland får veta om katastrofen då Sveriges Radio ringer och frågar om saken. Aktuellt sätter in en extra nyhetssändning klockan 5.30. Yle Åbolands redaktörer rapporterar bland annat från Utö, myndigheternas presskonferenser i polishuset och från Åbo universitetscentralsjukhus.

estoniakatastrofen
Av de 989 personerna ombord omkom 852 då M/S Estonia förliste. Bild: Yle

1995
Radio Åbolands söndagsprogram förlängs till klockan 9.05–12.45.

1997
Den svenska radioreformen genomförs 1.10.1997. Då bildas Radio Vega som sänder på den före detta regionalradions frekvens 101,4 MHz, och Radio Extrem som övertar den gamla riksradions frekvens 98,2 MHz. Sixten Westerby blir Finlands Svenska Radios regionchef i Åboland. Radio Vega Åboland hörs också på Åland och genom sändaren i Euraåminne på 103,0 MHz över Satakunta.

En grupp människor är samlade för ett foto i en tv-studio. En person sitter i en stol, medan resten står. Rummet har ett ljust golv och en bakgrund som inkluderar draperier och en blå skärm.
En del av Radio Vega Åbolands redaktion 1997 med Johan Moberg, Ulrika Fagerström, Tua Bergström, Göran Storfors, Hedvig Långbacka, Åke Röblom, Monica Forssell, Maud Stolpe, Nina Bergman, Sixten Westerby, och sittande framför dem Nilla Hansson (senare Karjagin). Bild: Robert Seger
En grupp redaktörer samlade för ett gruppfoto. En del har mikrofoner och magnetofoner i händerna och framför sig.
Johan Moberg, Marika Uggeldahl (numera Prost), Ulrika Fagerström, Göran Storfors, Nilla Hansson (numera Karjagin), Hedvig Långbacka, Monica Forssell, Sixten Westerby, Maud Stolpe, Åke Röblom, Nina Bergman och framför dem Mats Prost och Tua Bergström. Bild: Robert Seger

Också nystartade Radio Extrem har egna redaktörer i Åboland.

Radiocheferna i Böle beslutar att ta bort tolvslaget från radiosändningarna, men det leder till ett ramaskri. Yle sätter snabbt in tolvslaget igen.

1998
Radio Vega Åboland besegrar Åbo Underrättelser i ÅIFK:s beachhandboll.

2000
De första regionala direktsända tv-sändningarna i Åbo, Lounais-Suomen alueuutiset, sänds 6.1.2000. Inslagen i nyhetssändningen får en svenskspråkig sammanfattning, som görs av Radio Vega Åbolands redaktörer.

Yle i Åbo flyttar 21.3.2000 från Hantverkaregatan till Trigonion i KOP-kolmio på Auragatan 8, och inleder den digitala eran vid Salutorget. Tidigare har alla radio- och tv-inslag klippts analogt med band och sax, men nu sker det digitalt på dator. Programvärden Nilla Hansson och nyhetsvärden Åke Röblom har den första digitala sändningen klockan 6.30.

En person vid ett mixerbordet pratar i radiosändning. Hon har hörlurar på sig och verkar fokuserad på uppgiften. I bakgrunden finns två personer i samtal i radiostudion.
Nilla Hansson under den första sändningen 21.3.2000 från KOP-kolmio. I bakgrunden Yle Vegas tekniska producent Johan Sundström och ljudtekniker Kari Polviander. Bild: Eija Hartemaa

Radio Extrem får en egen Åboredaktion och en egen studio. Åboredaktionen har tre anställda och cirka 30 andra medarbetare under de sex år det görs program från Åbo.

I juni lanseras Radio Vega Åbolands hemsidor på internet.

2003
Yles gamla stationshus på Dragonvägen 36 säljs, renoveras och byggs om till lägenheter. Bland de första som flyttar in är tennistränaren Henrik Johansén.

2004
Det mångmediala Yle Åboland bildas, där redaktörernas arbetsbild med skarpa gränser mellan radio, tv och webb suddas ut. Radio Vega Åboland, TV-Nytt, Kustkanalen/Regionalen/Närbild och Radio X3M finns i samma produktionsenhet. I Åboland undrar en del redaktörer vad som är det nya: Vi gjorde också under Åboradions och Radio Åbolands tid ibland inslag till både radio och tv.

2008
Yle Åboland blir en del av storgenren Nyheter och aktualiteter, medan förmiddagssändningen hör till Fakta och fiktion med en egen producent i Helsingfors. Ulrika Fagerström blir chef för nyheter och aktualiteter i Åboland.

Åtta personer sitter runt ett bord på en radioredaktion. Rummet har röda inslag såsom en pelare och en dörr, och det finns fönster som visar en vy utanför.
Morgonmöte i KOP-kolmios sjunde våning 11.12.2012: Jesper Alm, Andy Ödman, Nora Engström, Ulrika Fagerström, Linus Hoffman, Niclas Lundqvist, Annika Holmbom, Peter Petrelius (med ryggen mot kameran). Bild: Nina Bergman / Yle

2013
Yle Åboland studio i KOP-kolmio förnyas.

Jonas Blomqvist och Niclas Lundqvist var nöjda med första morgonen i den nya studion.
Jonas Blomqvist och Niclas Lundqvist är nöjda med första morgonen i den nyrenoverade studion 13.11.2013. Bild: Yle/Annika Holmbom
Janne Isaksson står i en radiostudio och hanterar utrustning. Det finns flera datorer och mikrofoner, och studion är fylld med teknisk utrustning och skärmar.
Janne Isaksson i Yle Åbolands studio i KOP-kolmio. Bild: Yle/Christa Mäkinen

2015
Yle Åboland och Yle Turku flyttar i juni från KOP-kolmio till evenemangscentret Logomo på Tåggatan 9. De svenskspråkiga och de finskspråkiga nyhetsredaktionerna sitter bredvid varandra.

Yle Åbolands gäng som jobbar med riksdagsvalet 2015.
Yle Åboland jobbar i KOP-kolmio ännu med riksdagsvalet 2015: Annika Holmbom, Nina Bergman, Ulrika Fagerström, Johanna Ventus, Ville Hupa, Monica Forssell, Marie Söderman, Niclas Lundqvist, Nora Engström, Maria Nylund. Bild: Yle/Marie Söderman

Yle Åbolands lag deltar i Jukolakavlen i Pemar 13–14.6.2015, och gör program om stafetten och om orientering både före och efter tävlingen.

Yles sändningsbilar vid Katedralskolan
Sändningsbilar utanför Katedralskolan i Åbo, där det är direktsändning med studerandena 10.5.2016, då skolan var utlokaliserad till Topeliuksen koulu nedanför Kakolabacken. Bild: Yle/Nina Bergman

2017
Yle Åboland bevakade kommunalvalet 9.4.2017 från Logomo.

Yle Åbolands redaktion inför kommunalvalet 2017.
Sändningen från kommunalvalet med Nina Bergman, Niclas Lundqvist, Maria Nylund, Monica Forssell, Jesper Alm, Ville Hupa, Annika Holmbom, Ulrika Fagerström, Nora Engström, Lotta Sundström (numera Valby). Bild: Yle

Den 18 augusti 2017 skakas Åbo av Finlands första terrorbrott. En man knivhugger och dödar två kvinnor och skadar ytterligare åtta personer. Yle Åboland sänder direkt från Åbo salutorg efter dådet.

Människor samlade i Åbo för en tyst minut.
Knivdådet i Åbo var Finlands första terrorbrott.

2018
Den 22 september gör polisen och andra myndigheter ett tillslag mot Airiston Helmi. Husrannsakningar görs mot lyxvillan i Ybbersnäs i Pargas och på andra håll i Åbolands skärgård. Yle Åboland rapporterar i radio, tv och på webben.

Polisbil vid tillslaget mot Airiston Helmi.
Airiston Helmi misstänktes för en rad ekonomiska brott. Polisen beslagtog 3,5 miljoner euro i kontanter, som senare gavs tillbaka till ägaren Pavel Melnikov.
Sju glada Ylemedarbetare står under en jättelik studentmössa under valborgsfirandet i Vårdbergsparken i Åbo.
Amanda Vikman, Annika Holmbom, Lina Frisk, Nina Bergman, Marie Söderman, Kerstin Häggblom och Daniel Olin under valborgsfirandet i Vårdbergsparken i Åbo 30.4.2019. Bild: Yle

2020
Fuktskador i Logomo tvingar Yle Åboland och Yle Turku att flytta ut från Logomo. Tillfälliga lokaler hittas i juli på Fredsgatan 11.

Yles redaktion i ett vitt tvåvåningshus på Fredsgatan i Åbo
Redaktionen finns på Fredsgatan i Åbo i åtta månader. Bild: Arash Matin/Yle

2021
Yle Åboland och Yle Turku flyttar i mars från Fredsgatan till Aleksandrafastigheten bakom ortodoxa kyrkan på Universitetsgatan 19, vid Åbo salutorg.

En person håller ett gammalt manuskript framför en julgran, med snö täckt mark och ett fordon i bakgrunden. Han ska läsa Julfreden från Brinkkala-husets balkong utan publik, på grund av coronarestriktionerna.
Åbo stads protokollchef Mika Akkanen läser Julfreden från Brinkkala-husets balkong 24.12.2021. På grund av coronarestriktionerna finns ingen publik på Gamla Stortorget, men Yle sänder direkt över radio och tv. Bild: Antero Lynne / Turun kaupunki
En person sitter i ett rum och tittar på en skärm där ett videomöte pågår med flera deltagare. Det finns en bärbar dator och en kaffekopp på bordet framför personen.
Under coronan börjar Yle Åboland hålla morgonmöten på distans, här med Niclas Lundqvist som nyhetschef. Bild: Karl Vilhjálmsson

2022
Yle Åbolands lag deltar i Jukolakavlen i Virmo 18–19.6.2022, och får ett godkänt resultat, precis som 2015.

Två personer står under ett valv, ingången till Åbo slott, och en av dem håller i en videokamera. Bakgrunden visar en grön gräsmatta och träd under en mulen himmel.
Cecilia Juuti och Arash Matin planerar 2023 ett videoinslag vid Åbo slott. Bild: Karl Vilhjálmsson
Flera människor står och sitter vid ett bord med datorer och tittar in i kameran.
Yle Åbolands redaktion på valkvällen 13.4.2025. Isabel Nordberg, Pontus Nyqvist, Maria Lammassaari, Lina Frisk, Niclas Lundqvist och Mikael Piippo. Bild: Arash Matin / Yle
En person håller en kamera och kramar ett svart får på en grön betesmark.
Maj Lundström intervjuar på Bjursäng i Pargas om vargattacker i juni 2025. Bild: Arash Matin / Yle

2026
Yle fyller 100 år. Yle Åboland har 17 anställda redaktörer, medieassistent, tekniker och filmare.

Vad har du för minnen av Åboradion? Berätta gärna!

Yle 100 - vi minns radion i Åbo