Start

Mind leder generation Z i kampen om äkta demokrati i Thailand

Aktivisten Mind riskerar fängelse i kampen för verklig demokrati. I helgens val hoppas hon på förändring, men befarar att landets unga blir besvikna igen.

Mind, eller Patsaravalee Tanakitvibulpon, under en inspelning av hennes podcast om thailändsk politik.
Mind, eller Patsaravalee Tanakitvibulpon, blev känd i Thailand under ungdomsprotesterna 2020 och 2021. Thailand är känt som leendenas land, men Mind ler och skrattar ännu mer än de flesta thailändare. Bild: Gustaf Antell / Yle

Mind, egentligen Patsaravalee Tanakitvibulpon, är demokratiaktivist, podcaster och en av den politiskt aktiva thailändska ungdomens ansikten utåt.

– Jag blev intresserad av politik för nio år sedan. Jag såg en nyhet om några studenter som höll varandra i armkrok för att protestera mot militärkuppen. Bilden visade hur poliser bar bort studenterna en efter en.

Hon berättar att händelsen fick henne att ställa sig frågan om hur mycket makt invånarna egentligen har i landets demokrati.

– Jag började förstå politik och kunde relatera den till min egen familj. Mina föräldrar jobbar hela tiden, men skulderna bara växer och de får det aldrig bättre.

Mind deltog i protesterna hösten 2020.

Armén hade formellt gett ifrån sig makten, men ändå greps tusentals demonstranter. Hon har i dag femton åtal mot sig på grund av sitt engagemang, bland annat för majestätsbrott.

– Så länge vi har ett system som inte bryr sig om vanliga människor, kommer ingenting att förändras – inte ens för dem som sliter mest, säger Mind.

Mind talar på ett demokratievenemang i en park i centrala Bangkok. På en skärm syns en video på en demokratimarsch som precis har avslutats.
Mind talar på ett demokratievenemang i en park i centrala Bangkok. På en skärm syns en video på en fem dagar lång demokratimarsch som precis har avslutats. Bild: Gustaf Antell

När protesterna tog fart blev hon en av rörelsens ledare.

– I början var jag rädd, men när jag förstod mina rättigheter och vad vi faktiskt kämpar för försvann rädslan. Nu handlar det om att stå på sig och förbereda sig för det som kan komma.

Människorättsaktivister kämpar för rättvis amnesti

Ungdomsrörelsen och andra aktivister får juridisk hjälp av människorättsorganisationen Thai Lawyers for Human Rights 2014 (TLHR), som bildades som reaktion på militärkuppen 2014.

Efter protesterna 2020 åtalades omkring 2 000 personer efter påtryckningar från armén, berättar Poonsuk Poonsukcharoen, jurist och chef för TLHR:s påverkansarbete.

– För deras skull försöker vi nu driva igenom en amnestilag. Dessutom finns det också äldre politiska fångar.

TLHR har goda relationer till partiet Phak Prachachon, Folkpartiet. Det socialdemokratiska partiet har flest mandat i parlamentet, men sitter på grund av monarkins och arméns starka roll i politiken ändå i opposition.

Folkpartiet stöder i princip aktivisterna och TLHR i att grundlagen ska skrivas om, så att väljarnas röster syns i landets politik och vill också se en amnestilag för politiskt dömda och åtalade.

Men den amnestilag som nu diskuteras är långt ifrån rättvis, menar Poonsuk.

– Den gäller inte dem som har åtalats för majestätsbrott, alltså för att ha kritiserat kungahuset eller någon medlem av det. Det är diskriminerande. Den borde leda till nationell försoning, men nu förblir lagen om majestätsbrott ett verktyg för eliterna.

Poonsuk Poonsukcharoen står framför en grå vägg med en blå dörr och en skylt som visar symboler för toaletter.
Poonsuk Poonsukcharoen är känd för att företräda unga aktivister och personer som har åtalats för majestätsbrott. Hon säger att många åtalade har flytt Thailand på grund av de stränga straffen. Bild: Gustaf Antell / Yle

”Politiker vågar inte rösta för förändring”

Sasinan Thamnithinan sitter i parlamentet för Folkpartiet. Hon försökte övertyga parlamentet att anta TLHR:s version av amnestilagen. Men det politiska motståndet är hårt.

– Vi är ett progressivt parti och vi vill ändra hela grundlagen eftersom den är skriven av militären för att hålla makten. Den nuvarande grundlagen ger militären och konservativa senatorer stor makt att blockera alla större reformer.

Sasinan Thamnithinan på ett utomhuscafé i Bangkok.
Parlamentarikern Sasinan Thamnithinan var tidigare en framstående advokat på Thai Lawyers for Human Rights (TLHR) där hon försvarade politiska aktivister. Svenska Yle träffade henne i Bangkok före ett protestmöte ordnat av unga demokratiaktivister. Bild: Gustaf Antell

Upptakten till parlamentsvalet den 8 februari har varit full av motgångar. Sasinan hoppades att en ny grundlag skulle bli en valfråga. Men så har den inte gått, trots att det samtidigt ordnas en folkomröstning om just det.

I folkomröstningen frågas bara om den nuvarande grundlagen som militärregimen skrev 2017 borde ersättas.

– Många i parlamentet vill inte att folket ska ha inflytande över hur grundlagen utformas. Därför har kommittéerna röstat för att folket inte får delta i utformandet av grundlagen, bara säga att den armén skrev inte är bra, säger Sasinan.

Den nuvarande grundlagen ger armén mycket makt, bland annat tolkningsföreträde om majestätsbrott.

– De tycker att om vi ändrar grundlagen för mycket kommer folket att få mer makt att utmana regeringen. Det vill de inte.

En hög skylt i ett varuhus med en text som hedrar minnet av drottning Sirikit.
Kungahuset har en central plats i Thailand. Här en skylt i ett varuhus som hedrar minnet av den nyligen avlidna drottningmodern Sikrit, som var drottning vid sidan av kung Bhumibol Adulyadej från 1950 tills hans död 2016. Bild: Gustaf Antell / Yle

När det gäller amnestilagen är situationen liknande.

– Många politiker håller med oss i privata samtal, men de vågar inte rösta för förändring. De är rädda att författningsdomstolen ska upplösa deras parti om de utmanar lagen om majestätsbrott.

Det här är en befogad rädsla. Av Folkpartiets 148 parlamentariker ställde 143 upp i valet år 2023 för partiet Move Forward, som tog en jordskredsseger.

Ett år senare upplöstes partiet av författningsdomstolen, som ansåg att partiets förslag om majestätsbrott utgjorde ett försök att störta monarkin.

Många i partiet vill nu tona ner stödet för amnesti för majestätsbrott. Sasinan förstår, men vill inte acceptera det.

– Jag har sett hur unga aktivister, många av dem fortfarande studenter, fängslas för att de vågar ifrågasätta systemet. Det är inte rätt. Amnestilagen borde gälla lika för alla människor, utan undantag. Allt annat är odemokratiskt.

Folkpartiet leder – men kan välja att kompromissa

Inför valet har Folkpartiet med partiledaren Natthaphong Ruengpanyawut ett klart försprång i opinionsundersökningarna, minst en tredjedel av stödet.

Premiärminister Anutin Charnvirakuls konservativa populistparti Bhumjaithai ligger på 23 procent.

Men vägen till makten är inte enkel. Anutin utsågs till premiärminister i september 2025 med stöd från Folkpartiet och lovade att inleda en process för att ändra grundlagen.

Thailands premiärminister Anutin klädd i vit uniform i närbild. Bilden är tagen under en presskonferens.
Thailands premiärminister Anutin Charnvirakul. Anutin leder det konservativa partiet Bhumjaithai, som förväntas bli tvåa i valet. Han blev regeringschef den 7 september 2025 efter att hans företrädare Paetongtarn Shinawatra avsattes av författningsdomstolen. Bild: AOP

Men Folkpartiets förslag, som Mind, Poonsuk och Sasinan stödde, röstades ner i parlamentet. Partiet lade fram en misstroendeförklaring och Anutin svarade med att upplösa parlamentet och utlysa nyval.

Mind och tre andra personer sitter vid ett bord fyllt med elektronik, såsom datorer och mikrofoner. Miljön är en podcaststudio.
De sista sekunderna innan inspelningen av Minds politiska podcast börjar. Mind längst till vänster, bredvid henne ljudteknikern. Kvinnan till vänster är parlamentsledamoten Phanida Mongkolsawat från Folkpartiet. Längst till höger Noraset Prachyakorn, senator och ordförande för senatens utskott för politisk utveckling, offentligt deltagande, mänskliga rättigheter, friheter och konsumentskydd. Bild: Gustaf Antell / Yle

Till Minds besvikelse har Folkpartiet nu undvikit de stora demokratifrågorna och i stället betonat samarbete med de konservativa.

Fokus har legat på ekonomin och tvingat Folkpartiet att ändra strategi.

En partimedlem säger till CNA att partiet har mognat och mjuknat i sin inställning till majestätsbrottslagen. En annan förklarar att partiet har lärt sig en hård läxa sedan valet 2023.

– Till och med om du vinner valet betyder det inte att partiledaren tillåts bli premiärminister.

Mind vet att partiet nu hellre leder en koalitionsregering än tar kampen om en ny grundlag och rättvis amnestilag. Men hon ger inte upp.

– Vår dröm är stor, men vi kan inte förändra allt på en gång. Vi tar det här steg för steg. En sak jag har lärt mig efter fem år av protester – det som får oss att vinna är att vi aldrig ger upp. Det handlar om att uthärda också det som inte är perfekt.