I NHL-poddens julavsnitt är det OS-Lejonen som gäller för Mattias, Anders och gästen Christoffer Herberts
Juniorlejonen har vunnit VM-guld 1987, 1998, 2014, 2016 och 2019. Varje gång har laget inkluderat spelare som spåtts en fin framtid i NHL.
Här följer JVM-premiären till ära en subjektiv syn på de 10 bästa NHL-karriärerna av blåvita guldhjältar.
Tunga namn fattas
Ur det första guldlaget var det bara Janne Ojanen som tog sig till NHL. Ojanen spelade sammanlagt 98 matcher i New Jersey, men slog inte igenom och återvände till Europa 1993.
Om jämnåriga Teppo Numminen inte tackat nej till att spela JVM 1987, hade han definitivt varit med på topp 10-listan. Högt dessutom.
Aleksander Barkov skulle man hitta som nummer 1 ifall inte Florida hållit honom i NHL-rinkarna under JVM 2014. Att Finland vann utan årgångens största diamant tål upprepas.
Även dubbla Stanley Cup-mästaren Olli Määttä spelade NHL-matcher i Pittsburgh när hans åldersklass grävde guld i Skåne. Brådmogna Määttä hade sannolikt varit turneringens bästa back. Han skulle ändå inte platsa i topp 10.
Dags att ranka.
1. Mikko Rantanen, NHL-reserverades som nummer 10
Ingen protesterar antar jag. Lagkaptenen från hemma-VM 2016 har överträffat alla stora förväntningar som riktades på honom sedan han draftades som tionde spelare sommaren 2015 (McDavid och Eichel gick som 1:a och 2:a).
Gör Jari Kurri och Teemu Selänne sällskap i 100-poängs- och 50-målsklubben, är på väg mot nytt personligt poängrekord och hör till NHL:s vassaste offensiva stjärnor. Var dessutom effektivare än Nathan MacKinnon i slutspelet som utmynnade i Stanley Cup-fest.
Rantanen tar fortfarande steg framåt och närmar sig Hart Trophy-nivån.
2. Olli Jokinen, NHL-reserverades som nummer 3
Var den stora ledaren på och utanför isen när Hannu Kapanens gäng vann ett otippat JVM-guld i Helsingfors 1998. Utan att förlora en enda match. Centern gav passningen som Niklas Hagman styrde in med låret i finalens förlängning. O. J. stod för 4+6 i sju matcher.
NHL-karriären ville inte riktigt ta fart, men ”Iron-Mike” Keenans hårda kärlek i Florida fick till slut Jokinen att bli en elitspelare också i den tuffaste möjliga konkurrensen.
Jokinen nådde inte framgångar med sina lag i NHL, men individuellt gjorde han en magnifik karriär: mångårig Panthers-kapten, stod som bäst för 91 poäng, överskred 30 mål fyra gånger och spelade grymma 1231 grundseriematcher.
3. Artturi Lehkonen, NHL-reserverades som nummer 55
JVM-guldmedaljören från 2014 finns så här högt tack vare hur nyttig han gjort sig, hur han maximerar sina förutsättningar och stiger fram i de viktigaste ögonblicken.
Sköt sudden death-målet som tog Montreal till Stanley Cup-final 2021 och upprepade samma bedrift ett år senare: gjorde förlängningsmålet med vilket Colorado gick till final.
Ett par veckor senare sköt Lehkonen finalseriens segermål. Jari Kurri och Lehkonen är de enda finländarna med den bragden på meritlistan.
Lehkonen har i flera år varit självskriven i Colorados första kedja – först tillsammans med MacKinnon och Rantanen, nu med 29:an och Martin Necas. Är något av 2020-talets version på Jere Lehtinen – en spelare som löser problem och är som bäst i de tuffaste lägena.
4. Sebastian Aho, NHL-reserverades som nummer 35
PuLaAho-kedjans center i JVM-2016 kunde vara tvåa bakom Mikko Rantanen på den här rankningen. Om rangordningen enbart skulle basera sig på grundserien, skulle det vara ett klart val.
Men trots att Carolinas förstacenter också i slutspelet snittat nästan en poäng per match sänks Ahos vitsord av att han aldrig lyckats spela sina bästa matcher i Stanley Cup-semifinalerna. På tre försök har Carolina vunnit en konferensfinalmatch och förlorat 12.
5. Roope Hintz, NHL-reserverades som nummer 49
Andracentern bakom Aho i JVM-2016 har egentligen något otippat blivit en elitcenter i NHL. Dallas är ett av ligans bästa lag och Hintz har i flera säsonger varit Stars viktigaste center.
Har spelat i Stanley Cup-final och dessutom i tre konferensfinaler (2–4, 2–4, 1–4). Dallas är igen en av de riktigt tunga favoriterna till att gå hela vägen.
Hintz är bakom Aho i rankningen på grund av att hans individuella poängproduktion är klart sämre än Carolina-stjärnans.
6. Anton Lundell, NHL-reserverades som nummer 12
Lundell är den enda mästaren från JVM-2019 som finns med här. Floridas 24-åriga center borde möjligtvis vara högre på listan utgående från hur bra han varit när Florida tagit hem rubbet två gånger på raken.
Rollen lite i skuggan av de största stjärnorna i Florida, tillsammans med en något trubbig poängproduktion håller honom tills vidare så här lågt på rankningen.
Pågående säsong håller kanske ändå på att lyfta Lundell till en lysande stjärna bland JVM-hjältarna. Inte omöjligt att han redan om ett år bara har Rantanen framför sig.
7. Juuse Saros, NHL-reserverades som nummer 99
Fantomkeepern som i JVM-finalen 2014 knäckte de favorittippade Juniorkronorna har överkommit sin (relativa) kortvuxenhet och blivit förstamålvakt i NHL.
I långa tider en av världens absolut bästa målvakter och var säsongen 2021–22 en av tre Vezina-finalister. Har spelat i skrivande stund 436 grundseriematcher med räddningsprocentsnittet 91,3.
Har i flera år varit Nashville Predators ohotade förstamålvakt och spelat som mest 67 av 82 matcher.
8. Niko Mikkola, NHL-reserverades som nummer 127
Var en ganska osynlig pjäs i JVM-guldlaget 2016. Också i det anonyma skrällaget som vann herr-VM 2019 hörde Mikkola till spelarna som grovjobbade i skuggorna.
Det var inte heller många som fäste uppmärksamhet på Mikkola i NHL. Fram till att Bill Zito plockade honom till Florida.
Nu är Big Niko Mikkola dubbel Stanley Cup-vinnare som spelar stora och kritiska minuter i Panthers andra backpar och gör det mesta rätt. Verkar bli bättre säsong för säsong.
9. Esa Lindell, NHL-reserverades som nummer 74
Gjorde 1–0 i VM-finalen 2014 efter 28 sekunder. Juniorkronorna, SVT:s kommentatorer och publiken i Malmö repade sig aldrig från den chocken.
Kan också titulera sig herrvärldsmästare, men är framförallt en betongstabil byggkloss i Dallas sedan hösten 2016. Titeln fattas fortfarande, men bildar tillsammans med Miro Heiskanen ett av NHL:s bästa backpar.
10. Teuvo Teräväinen, NHL-reserverades som nummer 18
All star-lagets center och poängligans etta när Finland snuvade Sverige på guldet i Malmö. Vann Stanley Cup under sin första hela säsong i Nordamerika och var dessutom en viktig spelare för Chicago i playoff med 4+6 på 18 matcher.
Nådde sin topp (?) i Carolina där han som bäst gjorde 76 poäng i grundserien och 11 poäng på 14 playoffmatcher. En enormt skicklig spelare som borde finnas högre upp på listan. För det skulle ändå behövas en större dos jävlar anamma i spelaridentiteten.
Tack för att du läste!
Anders är Yle Sportens NHL-skribent och -poddare som minns när Matti Hagman skrev på för Boston.