När klimakteriet går från tabu till trend är företagen snabba med att försöka fylla det marknadshål som uppstår. Det tas fram särskilda krämer, kläder och kosttillskott – allt för att få personer i klimakteriet att konsumera mera.
Betty Causton är i klimakteriet. Hon har haft många av de symtom som kan uppkomma vid just den perioden i livet. Till de vanligaste hör varma vallningar, ledvärk, hjärndimma, sömnsvårigheter och till och med depression. Och naturligtvis en oregelbunden mens som slutligen avtar helt.
– I början försökte jag dricka salviate om kvällarna, men det gör ju att man sedan springer på tuppen hela tiden, säger Causton som annars också haft svårt att sova om nätterna.
Det första besöket vid hälsovården var inte heller optimalt. Gynekologen sa att Causton inte alls är i klimakteriet, trots att hon upplevde många av de vanligaste besvären.
Efter att ha satt hårt mot hårt fick hon slutligen hjälp och efter det har kontakten med vården fungerat bra. Nu får hon hormonpreparat som hjälper mot besvären.
Plastkläder för övergångsåldern
Vi har stämt träff med Betty Causton i klädbutiken Lindex på Alexandersgatan i Helsingfors. I sortimentet finns en kollektion av underkläder speciellt framtagna för personer i klimakteriet.
Det är nattlinnen, t-skjortor, toppar och boxertrosor som är gjorda av ett material som ska fungera svalkande vid vallningar och värmande när vallningarna är över.
Kläderna är tillverkade i Asien och materialet är polyamid. Causton är aningen skeptisk till både framställningen och materialen.
– Jag är inte insatt i hur förhållandena är på Filippinerna, säger hon.
När vi känner på kläderna känns de som sportkläder. Skillnaden är att de är behandlade med ett ämne som gör att de inte ska lukta på samma sätt som svettiga sportkläder efter träningarna.
Hör Betty berätta om vad hon anser om klimakteriet:
Coachen guidar dig genom klimakteriet
För tillfället pågår en så kallad klimakterieguldrush. Uttrycket menopause gold rush, som myntats på engelska, används för att beskriva hur marknaden drar nytta av all den okunskap och vilseledande information som finns om klimakteriet.
Det estimeras att ungefär 450 miljoner personer världen över har symtom som beror på klimakteriet. Det här leder till en marknadspotential på 100 till 300 miljarder euro globalt.
Eftersom forskningen kring kvinnlig reproduktiv hälsa inte alltid varit prioriterad inom hälsoindustrin, har företagen sett sin chans att ta fram produkter som de anser kan hjälpa vid klimakteriesymtom.
Eva-Lotta Backman är klimateriecoach. Det betyder att hon vägleder och hjälper personer genom klimakteriet. Rent praktiskt utvärderar hon vilka behov och problem personer har och därefter benar de tillsammans ut vad som kunde fungera för att lätta på symtomen.
– Jag har inte den medicinska kunskapen så jag skickar ofta klienterna vidare till en gynekolog eller läkare, säger Backman.
Det hon däremot kan hjälpa med är en livsstilsförändring. För att må så bra som möjligt under klimakteriet kan det vara bra att se över kost, motion och sömn. Strikta rutiner med träning och återhämtning kan hjälpa en del av hennes klienter.
Källkritik före shopping
Eva-Lotta Backman tycker att det absolut finns en hel del onödiga produkter på marknaden som riktar sig till personer i klimakteriet. Hon nämner bland annat speciella hudkrämer som innehåller kollagen, ett ämne som naturligt finns i huden men minskar med åldern.
I övergångsfasen, och när vi blir äldre, är det vanligt att få torrare hy. Här anser Backman att det inte alltid är de dyrare produkterna, som är direkt riktade till personer i klimakteriet, som är de bästa.
– Man kan klara sig med riktigt vanliga, billiga produkter. Man behöver inte alltid betala det där extra, säger Backman.
Hon efterlyser källkritik och logiskt tänkande när det kommer till klimakterieprodukter. Istället för en specialdesignad klimakterietröja tipsar hon om att ha en extra tröja med som man kan byta till om man får en vallning.
Klimakteriet börjar ofta i 50-årsåldern. Då har en person troligen varit i arbetslivet ett bra tag och har kanske lite extra pengar undanstoppande. Pengar som den kan lägga på olika produkter och tjänster.
Det gör att personer som går igenom klimakteriet är en väldigt lockande grupp för företagen.
Du är ju själv i princip en del av den här klimakteriebusinessen, hur tänker du kring det?
– Absolut. Jag tänkte inte på det från början. Jag kom själv in i klimakteriet och kände plötsligt inte igen min kropp, säger Backman.
Som en tidigare aktiv person kände hon sig utmattad och trött. När hon började diskutera klimakteriet med sina väninnor insåg hon att hon kan hjälpa andra genom att studera ämnet. På det bananskalet gled Backman in i klimakteriecoachningen.
Största delen lider av besvär
Enligt god medicinsk praxis, alltså de nationella rekommendationerna för behandling av sjukdom, lider 70–80 procent av olika sorts besvär under klimakteriet.
God medicinsk praxis för klimakteriet publicerades så sent som förra året i Finland. Innan dess har det inte funnits några officiella riktlinjer för hur vården ska handskas med klimakteriebesvär. Än så länge finns informationen endast på finska.
Klimakteriecoachen Eva-Lotta Backman säger att vården av klimakteriebesvär kan variera stort. En del patienter får god vård och information, medan andra får kämpa för att få rätt vård.
Den okunskap som finns kring klimakteriet gör det lättare att marknadsföra produkter till personer i övergångsåldern visar en undersökning gjord i Storbritannien. Ofta är dessa produkter och tjänster inte evidensbaserade eller nödvändiga.
På grund av det här utformar man nu i Storbritannien ett nationellt program inom vilket vetenskapligt bevisad fakta om klimakteriet ska nå hela befolkningen.
Backman säger att all information om klimakteriet som går att få är hemåt. De flesta av oss kommer i något stadium av livet att komma i kontakt med klimakteriet, antingen så att vi själva går in i övergångsfasen eller att någon närstående eller familjemedlem gör det.
– På samma sätt som när tonåringar går in i puberteten borde det finnas information om den hormonella fasen vid klimakteriet, säger Backman.
Fungerande koncept eller bara marknadsföring?
I klädbutiken på Alexandersgatan undersöker Betty Causton klimakteriekläderna. De vita, svarta och beigea plaggen är för tillfället på rea, men normalpriset är förhållandevis högt.
Causton är småbarnspedagog till yrket och friluftsmänniska på fritiden, det gör att hon behöver förstå sig på material som fungerar i olika förhållanden. Hon ställer sig förhållandevis kritisk till klimakteriekläderna.
– Istället för att lägga pengar på de här plaggen skulle jag satsa på något i ylle, säger Causton.
Att det finns både medicinsk hjälp och klimakterieprodukter på den privata marknaden upplever Causton i stort sett som positivt. Däremot ställer hon sig skeptisk till en del av produkterna som marknadsförs för personer i övergångsåldern.
– I och med att klimakteriet blivit en trend försöker nog marknaden dra nytta av det, säger Causton.