I stort sett alla experter är eniga om att USA:s agerande i Venezuela saknar alla lagliga grunder, lägger folkrätten åt sidan och bryter mot FN-stadgan om att länder bara får använda våld i försvarssyfte.
”Om droghandel nu kan utgöra en rimlig orsak för att angripa ett annat land, då kan en hel rad möjliga argument användas som i princip kullkastar hela tanken om att självförsvar är det enda legitima undantaget på icke-våldsprincipen”, säger Yaleprofessorn i folkrätt Oona Hathaway till the Guardian.
Hathaway säger att den tunna juridiska argumentationen betyder att angreppet på många sätt saknar motstycke, vad brott mot folkrätten gäller.
EU, som ofta ger folkrätten mycket tyngd, har ändå som helhet kommit med mycket dämpade reaktioner på USA:s sätt att agera i Venezuela.
Många EU-länder hänvisar till unionens utrikespolitiska representant Kaja Kallas uttalande.
Kallas påminde att president Nicolás Maduro i EU:s ögon har saknat legitimitet sedan fuskvalet 2024, och verkade se positivt på att han nu i praktiken har avsatts.
Samtidigt var Kallas mycket försiktig i sina formuleringar då hon uppmanade till ett fredligt, demokratiskt maktskifte och respekt för folkrätt och FN:s grundfördrag.
Undantag på bägge sidor
Både president Alexander Stubb och utrikesminister Elina Valtonen (Saml) hänvisar till Kaja Kallas i sina uttalanden.
Båda påpekar att Nicolás Maduros maktposition var illegitim, båda talar om folkrätten och FN:s stadga som hörnstenar i Finlands utrikespolitik och alla staters plikt att respektera dessa.
EU-länderna följer i stort samma linje, med några få undantag.
Italiens premiärminister Giorgia Meloni uttryckte sitt stöd utan förbehåll och ansåg angreppet lagligt.
Greklands högerkonservativa premiärminister Kyriakos Mitsotakis är den EU-ledare som mest har avvikit från Kaja Kallas linje genom att uttrycka sitt fulla stöd för USA och president Donald Trump.
”Nicolás Maduro styrde över en brutal diktatur som förde med sig otänkbart lidande för det venezuelanska folket. Regimens slut innebär nytt hopp för landet. Det är inte dags att kommentera lagligheten i den senaste tidens utveckling”, skrev Mitsotakis.
Uttalandet kom innan det var klart att Donald Trump gärna vill ha kvar regimen, men utan Nicolás Maduro som president.
Men uttalandet har inte tagits tillbaka.
Fördömer hårdast
Bland de länder som avvikit från EU:s försiktiga linje för ett mer skarpt fördömande sticker Spanien och Frankrike ut.
Efter att direkt i lördags ha sagt att Spanien inte erkänner USA:s rätt att ingripa i Venezuela, gick landets premiärminister Pedro Sánchez steget längre i söndags då han skrev att han fördömer angreppet som ett brott mot folkrätten.
”Det här är ett angrepp som är olagligt och ett angrepp vi kraftfullt fördömer”, skrev Sánchez i ett utskick till alla partimedlemmar.
Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot stod för sin regerings skarpaste uttalanden, som i allmänhet följde EU:s linje.
Barrot sa att en varaktig, fredlig lösning inte kan dikteras utifrån med våld utan bara nås av venezuelanerna själva och att egenmäktigt förfarande bara kan ha skadliga effekter.
– Upprepade brott mot de här principerna från ett av de länder som anförtrotts ansvaret som permanent medlem i FN:s säkerhetsråd kommer att få tunga konsekvenser för hela världen, utan att bespara någon, sa Barrot.
Demokrati och tungan rätt i mun
EU har till en början poängterat en önskan om en övergång till demokrati, antingen under fredspristagaren María Corina Machado eller under Edmundo González Urrutia, som ersatte Machado som oppositionens kandidat i valet 2024 efter att hon hindrades från att ställa upp.
Det spekuleras att en orsak till EU:s försiktiga sätt att hantera läget dels beror på att unionen vill upprätthålla så goda relationer som möjligt, och dels att man inte vill förlora USA:s stöd i Ukrainafrågan.
I Ukraina har ingripandet också setts som en svår, tudelad fråga.
Samtidigt som man välkomnar att USA gått hårt åt en av Rysslands mest entydiga allierade, ser man en potentiell fara för de egna argumenten mot Rysslands angrepp som brott mot folkrätt och FN:s grundfördrag.
Utrikesminister Andrij Sybiha prisade ändå Donald Trump för att ha tagit steg mot att frigöra Venezuela från despotism och förtryck.
”Maduros regim har systematiskt brutit mot sina landsmäns rätt till frihet”, skrev Sybiha på X.
President Volodymyr Zelenskyj tog till humor för att undvika en klar ståndpunkt.
– Vad ska jag säga? Om man kan ta itu med diktatorer på det här sättet lär USA veta vad det borde ta itu med härnäst.