Joakim Yliruusi gillade att klättra i träd som barn. Favoritklätterträdet var en ek utanför hemmets fönster. En gång ropade Yliruusis mamma in honom på middag men fick inget svar. Yliruusi hade somnat på en gren uppe i trädet.
I dag får Joakim Yliruusi betalt för att klättra i träd. Han har utbildat sig till arborist. Ordet arborist härstammar från arbor som betyder träd på latin. Man har kunnat studera till arborist i Finland sedan början av 2000-talet. En grundutbildning inom trädgårdsskötsel eller skogsskötsel krävs.
En arborist är en specialist på träd i bebyggd omgivning. I urban miljö måste man hitta balansen mellan att bevara träd och allmän säkerhet. Det gäller att kunna identifiera riskträd. Men Joakim Yliruusi är noga med att inte fatta förhastade beslut när han konditionsgranskar träd.
– Människor tänker lätt att nu måste något göras snabbt, men sen kanske det egentligen inte behövs. Man måste tänka på ett annorlunda sätt när man jobbar med träd, säger Yliruusi.
Längre tidsperspektiv
– Man brukar säga att en ek växer i 300 år, lever i 300 år och dör i 300 år, säger Joakim Yliruusi.
Det är inte enbart det kulturhistoriska värdet som är viktigt hos äldre träd. Gamla, ihåliga träd är avgörande för biodiversiteten.
– Därför är det jätteviktigt att försöka bevara dem så länge det är tryggt, säger Yliruusi.
En åldersindikator är trädets storlek, men storleken berättar inte hela sanningen eftersom olika trädslag växer i olika takt. Även mängden solljus och skugga påverkar.
– Då kan det vara smartare att se på bebyggelsen i närheten. Det kan ge värdefulla tips om trädets ålder, säger Yliruusi.
Människor har haft som vana att plantera träd i närheten av ett nybyggt hus.
Att fälla eller icke fälla?
Ibland måste man ändå ta bort ett träd som riskerar att falla, för att undvika skador.
Joakim Yliruusi inspekterar en gammal lönn på ett gårdsområde från 1800-talet. Han börjar med att betrakta trädet från olika håll. Yliruusi lägger märke till rötterna, sprickor i stammen, eventuella bortsågade eller brutna grenar och hur de har vuxit igen. Så kallat reaktionsträ bildas långsamt på ställen där trädet har blivit skadat, men träd är i allmänhet duktiga på att repa sig.
– Ett träd kan se dåligt ut, men det kanske inte är det i själva verket, säger Joakim Yliruusi.
Han går längre bort för att bilda sig en helhetsuppfattning och se på trädets krona. Mycket löv är ett gott tecken. Härnäst får Yliruusi hjälp av högteknologi.
Med ljudets hastighet inuti trädet
Ljudtomografen, resistografborren och kalipern som ritar formen av trädet vid mätpunkten är några av verktygen en arborist använder sig av.
Joakim Yliruusi fäster ljudtomografens sensorer på lönnens stam för att mäta ljudets hastighet inne i trädet. Han knackar på sensorerna med en liten hammare. Ju hårdare trä, desto snabbare rör sig ljudet. Datorn ritar upp en genomskärningsbild utgående från ljuden. Nu kan Yliruusi bilda sig en uppfattning om träets täthet och skick.
Själva mätarbetet går lätt. Utmaningen ligger i att kunna tolka resultaten. Efter att ha tolkat bilden borrar Yliruusi i trädet med resistografborren för att kolla om bilden stämmer.
– När man konditionsgranskar ett träd får man inte ha bråttom, säger Yliruusi.
Lockande sprickor
Sockerdricksträdet i Pippi Långstrump associerar man till när Joakim Yliruusi undersöker sprickan i en gammal lönn. Lönnar spricker lätt tack vare träslaget.
– Det finns allt möjligt inne i de där sprickorna. Människor sätter dit stenar och käppar, flaskor och skräp tyvärr, och sen kan det finnas fågelbon och ekorrar, säger Yliruusi.
Ibland kan det till och med växa ett annat träd inne i sprickan. Det här är typiskt för rönnar. Om det växer en rönn inne i ett annat träd har det förr ansetts betyda lycka. Yliruusi har hittat flera sådana.
Trädens betydelse för människan
’’Pyhät on pihlajat pihalla’’ eller fritt översatt ”heliga är rönnarna på gården” är ett citat ur Kalevala. I den finska folktron ansågs rönnar vara heliga träd.
– Det är naturligt att vi har djupa förhållanden till träd för kanske har man gått förbi det där trädet i hela sitt liv eller planterat det som ett minnesträd. De är ju levande varelser och vi har relationer till levande varelser, säger Joakim Yliruusi.
Trädens mikroklimat har även en direkt hälsopåverkan.
– De producerar syre till oss. Om du går i en park med träd är det svalare där. Det finns många goda egenskaper hos träd som vi inte ens tänker på.
Yliruusi har kommit fram till att lönnen han granskat kan bevaras. Han bestämmer sig för att göra en så kallad kronstabilisering som ska förhindra extrema rörelser, för de kan leda till att sprickan i stammen utvidgas och trädet faller. Förr satte man järnstänger mellan grenarna för att stödja trädet, men idag spänner man istället ett rep runt dem. Stödet ska nämligen inte vara helt statiskt för att trädet ska fortsätta stärka den försvagade konstruktionen.
Yliruusi låser sin sele och börjar klättra upp för stammen längs ett rep. Snart har han försvunnit in i lövverket högt uppe.
Joakim Yliruusi är en av gästerna i Efter Nio. Du kan se hela avsnittet här nedan: