Nyligen fick Relationspodden ett brev av en kvinna som helt frivilligt avstår från sex.
Hon tycker att det fungerar hur bra som helst. Men hon känner sig aningen ensam om saken, och hoppas att podden kunde efterlysa likasinnades tankar.
Jag skulle gärna höra lyssnarnas erfarenheter av att leva i ett sexlöst förhållande på flit. Alltså att man väljer att inte ha så mycket sex, eller inget sex alls, och är lycklig. Finns det sådana förhållanden? Är jag den enda som inte behöver sex i en relation för att vara lycklig och kär?
Kvinna, 35 år
Ja, vad säger du?
Håller du med om att det går alldeles utmärkt att leva i ett lyckligt och kärleksfullt parförhållande utan att ha sex?
Eller är romantisk kärlek och sex definitivt sammankopplade för dig?
Om du lever i en relation, är ni överens om att sex inte behövs för att ni ska vara nöjda? Eller är det så att den ena gärna avstår medan den andra skulle vilja ha sex?
Om du är singel och inte har sex med någon annan, ser du det som ett problem? Eller kanske kravet på sex rent av avskräcker dig från att se sig om efter en partner? Skulle du föredra att bli kär utan att sex ingick i helheten?
Upplever du att du borde längta efter sex, fast du inte gör det? Som att du bryter mot någon norm genom att inte vara intresserad av sex?
Om du skriver till oss före torsdag 15 januari hinner vi läsa ditt svar innan vi spelar in podden.