Temperaturen är nästan 20 minusgrader tidigt på morgonen vid friluftsstugan i Svedängen i Helsingfors. Det har snöat efter nyår och naturen är rejält vintrig.
Trots att det ser bra ut för längdskidåkarna är snölagret i terrängen inte tjockt. Snökanonerna och servicefordonen är i full gång så att fler rutter ska kunna öppnas.
Aija Laukkanen berömmer huvudstadsregionens nätverk av skidspår och skötseln av de centrala banorna. Dessvärre finns det inte snö på samma sätt som förr.
– Under en bra vinter kommer man åt att åka skidor åt alla håll här. Nu är det bara att nöja sig med det som finns. Vi kan ju inte göra något åt föret, säger hon.
En följd av det dåliga snöläget, speciellt i början på säsongen, är att det är mycket folk till exempel i Svedängen.
– Det blir trångt i spåret då banorna är så korta. Därför kommer jag hit tidigt på morgonen, säger Laukkanen före hon susar iväg.
Folk vill åka skidor då det ser ut som vinter
Tiden efter vinterns ankomst är bråd i kommunernas idrottsväsen. Personalen, föreningar och frivilliga jobbar på högvarv med att iståndsätta skidbanorna.
Först ska de tillverka konstsnö på lämpliga ställen, och då det kommit tillräckligt med natursnö börjar arbetet med de längre spåren.
Verksamhetsledare Mika Kulmala vid Förbundet för yrkesfolk inom idrotten i Finland säger att trycket från invånarna är hårt i början av vintern. Folk vill åka skidor genast då det ser ut som vinter.
Det blir extra jobbigt då snövintern som nu börjar under jul- och nyårshelgen, då en stor del av personalen är på semester. Mycket ska göras efter trettondagen.
– Alltid då det går så att snön ska tillverkas under helger så äter det resurser och gör arbetet långsammare. Ekonomiskt är det ändå billigt att tillverka konstsnö, jämfört med annat idrottsplatsbyggande, säger Kulmala.
Snö som lagras över sommaren blir vanligare
Snöläggningen har inte en lika lång historia som verksamheten i till exempel simhallarna och ishallarna. Därför har alla kommuner inte automatiskt budgeterat för ändamålet.
– Ju mer det sker att en viss summa pengar reserveras för snöarbete, tillverkande och lagring av snö, desto bättre kutymer får vi i framtiden, säger Mika Kulmala.
Som exempel på orter i Svenskfinland där de första skidspåren brukar öppna i god tid nämner han Vanda, Esbo, Raseborg, Pargas och Vörå. Också Åbo har hoppat på tåget.
Snökanonerna gör sitt, men de är beroende av temperaturen. Enligt Kulmala är det lagrad snö som gäller – om det ska åkas skidor i större utsträckning i södra Finland i framtiden.
Då samlas gammal snö in och ny skapas, för att lagras över sommaren. Det behövs inte ens så stora investeringar. Snöpresenningar finns att hyra för några tusen euro per månad.
– En sådan här höst och början på vintern ökar klart behovet och efterfrågan. De kommunala beslutsfattarna blir mer benägna att fatta beslut om införskaffandet av det som behövs för att lagra snö, säger Mika Kulmala.
Bara två slalombackar drivs med natursnö
Skidcentren och slalombackarna har kommit längre i snöläggningens ädla konst än terrängskidningen.
Bara i Posio och Pallas drivs verksamheten längre helt med natursnö. Alla andra har någon form av snöläggningssystem.
Verksamhetsledare Harri Lindfors vid Skidcentrumföreningen i Finland har inga exakta uppgifter på hur stora kostnaderna för snöläggningen är för företagen.
Det krävs investeringar i utrusning, personal och el. Vädret samt vattenupptagningen påverkar också priset.
– De nyaste snöläggningssystemen är automatiserade. Men förstås behöver de service och människor som styr dem. Det krävs också mycket yrkeskunnande, säger Lindfors.
Natursnön saknar ingalunda betydelse för skidcentrumen. Många har backar som öppnar då det finns tillräckigt med natursnö. Vintriga förhållanden får också kunderna att vilja åka skidor.
– Natursnön har en mycket stor betydelse för det mentala. Om det inte finns natursnö så tänker folk inte på samma sätt på vintersport, säger Lindfors.
Snö samlas redan in för nästa höst i Lappland
Samtidigt som backarna servas under pågående säsong, pågår redan förberedelserna för nästa. Många skidcentrum återanvänder, tillverkar och lagrar snö.
Det kan ske på traditionellt vis genom att lagra snön i sågspån, eller genom modernare tekniska lösningar. Det är billigare att tillverka snö i 10-12 minusgrader än vad det är då temperaturen är strax under noll.
Följaktligen är arbetet med att tillverka och samla in snö för nästa säsong redan i full gång på många håll.
– På till exempel Levi och Ruka börjar snöläggningsarbetet för nästa vinter nu i januari då det är vinterväder. Efter trettondagen tillverkas vanligtvis extra snö, som lagras över sommaren, säger Harri Lindfors.
Fördelarna är många. Levi och Ruka kan öppna i början av oktober, och andra skidcentrum kan i god tid uppge ett exakt datum för när de öppnar för säsongen.