För ett par år sedan fick skolorna i uppdrag att striktare följa upp och ingripa då elever är frånvarande från skolan. Reformen gjordes i sviterna av coronapandemin, då antalet elever med problematisk skolfrånvaro ökade kraftigt.
De nya rutinerna har gjort att anmälningarna till barnskyddet från skolorna har ökat kraftigt de senaste åren. År 2023 hade var sjätte elev i åldern 13–15 år fått en barnskyddsanmälan.
Många skolor har infört gränser för frånvarotimmar. Till exempel i Helsingfors måste klassföreståndaren ingripa om en högstadieelevs frånvaro överstiger 57 timmar per läsår och vid behov också göra en barnskyddsanmälan.
Enligt lärare som Yle har intervjuat finns det väldigt få effektiva metoder för att ingripa och många lärare efterlyser tydligare riktlinjer.
Inger Damlin, ordförande för Finlands Svenska Lärarförbund (FSL), säger att det nya systemet har gjort det tydligt hur skolfrånvaron ska följas upp och vem som har ansvaret.
Däremot frågar hon sig om det finns tillräckliga redskap för att ingripa i de problem som uppdagas.
– Då barnskyddsanmälningarna har ökat kan man fundera, hinner vi med dem? Eller är det så att barnskyddet blöder och prioriterar ner den här typen av anmälningar?
Mera samvetsstress för lärarna
Inger Damlin säger att det finns en stor frustration bland finlandssvenska lärare kring samarbetet med barnskyddet. Lärarna gör anmälningar, men det leder inte nödvändigtvis någon vart.
– Det blir en samvetsstress hos lärare som ser att eleven behöver någonting mer, då eleven inte klarar av att komma till skolan, säger Damlin.
Enligt FSL:s egen utredning ser hälften av de svarande problem i samarbetet mellan elevhälsan och skolan. Antingen handlar det om bristande resurser eller olika former av sekretess.
Det ökade antalet barnskyddsanmälningar betyder eventuellt att särskilt speciallärare, studiehandledare och klassföreståndare sitter i fler så kallade nätverksmöten än tidigare, där man försöker diskutera fram lösningar för en enskild elev.
– Är man med i många sådana här nätverksmöten som lärare kan det upplevas som ganska betungande, säger Damlin.
Allt fler svåra fall
Trots frustrationen anser Inger Damlin att reformen gjort att skolorna kan få syn på problem i ett tidigare skede och lättare kan ingripa i situationen.
Däremot har också de svårare fallen ökat, vilket kräver skräddarsydda lösningar för varje elev, säger Damlin.
– Det är utmanande om många elever med hög frånvaro går i samma grupp. Det andra som utmanar är om stödfunktionerna är bristfälliga. Stödfunktionerna förväntas vara en del av lösningen till elevens bättre mående, säger Damlin.