Den tunga trafiken rullar tätt i alla vädersträck vid Ytterjeppokorsningen längs Riksväg åtta. Många fordon som åker längs riksvägen norrifrån svänger österut mot Seinäjoki.
Den livliga trafiken i korsningen har skapat diskussion om alternativa lösningar i flera decennier.
För drygt 20 år sedan byggdes den om. Men nu är siktet inställt på en planskild korsning med en viadukt som leder Riksåttan över Riksnitton.
Genom åren har flera dödsolyckor inträffat i korsningen, där farten nu begränsas till 60 kilometer i timmen. Under de senaste fem åren har endast en allvarligare olycka inträffat i korsningen, räknar ortsborna, så dagens läge är helt acceptabelt, anser de.
Målet är ändå att riksvägar genomgående ska ha minst 80 kilometer i timmen som begränsning.
Riksdagens julklappspengar viktes därför till planeringsarbete för att konstruera en planskild lösning med två ramper. Det ska underlätta flödet och förbättra trafiksäkerheten, anser myndigheterna.
Förra veckan damp det ner ett brev hos markägarna i byn, med en skiss över den nya vägdragningen. Sören Hällmark, som är en av dem som bor närmast riksvägen, är inte nöjd. Idag varken ser eller hör han trafiken från riksvägen, trots att den går ett stenkast från husknuten.
– Den version av korsningen vi har idag är nog den som har varit allra bäst ur trafiksäkerhets synvinkel. Jag ser inget behov av några stora förändringar i dagsläget, säger Hällmark.
Grannen Patrik Westerholm, som är yrkeschaufför, har funderat på att en stamväg inte borde ha avsnitt med begränsningar på 60 kilometre i timmen. Ändå finns många sådana partier, tre mellan Vasa och Karleby, men speciellt norr om Karleby, påpekar han.
Korsningen länge varit på tapeten
Men Westerholm minns också att flera olika lösningar presenterats för korsningen genom tiderna, utan att någonsin realiserats.
– Under min tid har det funnits åtminstone tre olika alternativ. Och alternativet att köra förbi byacentrum borde vara allra bäst enligt min mening, säger han.
Tidigare fanns förslag om att dra vägsträckningen från Nykarleby längre söderut, för att undvika att åka genom bebyggelsen. Det tycker byborna vore fiffigare, men kanske allt för dyrt.
På NTM-centralen (numera Livskraftscentralen), som står för planeringen av den nya korsningen, är man inte bekant med gamla planerna, och säger att det nu aktuella förslaget är gällande.
Minna Pasanen, som är projektchef för korsningen, säger att julklappspengarna från riksdagen öronmärkts för planeringen av en planskild korsning.
Även om man nu markerat rutten i terrängen för mätningar, är allt inte spikat i dagsläget. Pasanen säger att man under våren kommer att ordna ett informationsmöte för att öppna upp planerna.
Hon lovar också att man är lyhörda för allmänhetens åsikter. Sedan måste man se på vilka kompromisser det går att göra, praktiskt och ekonomiskt.
Krävande terräng
Minna Pasanen vidhåller att korsningsområdet har en hel del begränsningar, eftersom älven löper nära intill.
Dessutom finns både bebyggelse och högspänningsledningar som begränsar hur korsningen kan byggas.
Östra sidans infart till Riksåttan stängs och gamla vägen leds sedan under riksåttan. I stället byggs en ny bro, norr om riksåttan, för att möjliggöra trafiken mellan de östra och västra delarna av byn.
Hur stor ersättning får vi för minskat värde på våra fastigheter?
Sören Hällmark
Johanna Häggblom, som bor på den östra sidan kommer att få en ny väg dragen utanför sitt hus och är inte helt övertygad om lösningen.
– Vägen ska alltså gå strax utanför vardagsrumsfönstret. Det betyder att det påverkar vår fastighet och också minskar värdet i framtiden. Det är ganska upprörande att man kan göra så utan att tänka på att det bor folk här, säger hon.
Även Sören Hällmark är fundersam över husets värde, ifall man omringas av ny infrastruktur.
– Det är en sak att få ersättning för kvadratmetrar som blir under vägen. Men hur stor ersättning får vi för minskat värde på våra fastigheter? Jag kan inte se vem som skulle vilja köpa mitt hus efter att den nya vägen är byggd, säger Hällmark.
Högre hastighetsgräns
Trots all kritik mot planerna, är Hällmark ändå inte ensidigt negativ till ombyggnaden.
– För dem som kör Vasa-Karleby eller tvärtom går det kanske fem till tio sekunder snabbare, när man får köra 80 istället för 60 genom korsningsområdet.
Däremot har Hällmark, då han hållit koll på trafikflödet i korsningen, insett att många ändå inte har så stor nytta av en högre hastighetsbegränsning, eftersom många fordon svänger.
– Ser man på den totala trafikmängden, kommer betydligt mer än hälften av lastbilarna från Seinäjokihållet, inte från Vasa. Så de har absolut ingen nytta av den förändrade korsningen.
Hällmark är däremot rädd att ramperna kan ställa till problem för tunga ekipage, speciellt om det är halt. Att vid vänstersväng starta i uppförsbacke kan leda till problem, förutspår han.
Nu inväntar Ytterjeppoborna mera information av NTM-centralen.
Det är nu utlovat, trots fördröjning. När provtagningen är gjord och planerna klarnar, ska myndigheterna både berätta och lyssna på ortsborna, säger man på NTM-centralen.
Hur mycket som kan ruckas på, återstår dock att se, eftersom både terrängen och finanserna sätter begränsningar.
Någon fastslagen tidtabell för hur projektet framskrider finns inte i nuläget. Pengarna är enbart vikta för planeringen, sen krävs ytterligare ett politiskt beslut för att trygga resurseringen för själva byggandet.