Debatten om riksdagsledamöters osakliga beteende mot sina assistenter har blossat upp sedan riksdagsledamoten Ville Merinen (SDP) lyfte fram problematiken i Yles nya dokumentärserie.
I serien berättar Merinen att det förekommer olika former av osakligt bemötande och trakasserier i riksdagen från ledamöter gentemot deras assistenter.
Under veckans gång har flera fall uppdagats i offentligheten, främst inom Merinens eget parti SDP.
Socialdemokraterna kommer att låta göra en extern utredning för att karlägga problemet, meddelade SDP:s gruppordförande Tytti Tuppurainen på torsdagen.
”En obehaglig nyhet”
SDP:s riksdagsledamot Johan Kvarnström känner inte till de fall som uppdagats i offentligheten.
– Det var nytt för mig och en väldigt obehaglig nyhet att läsa om de här fallen, säger Kvarnström.
Kvarnström säger att han har hört om problem med ”press och stress” i assistenternas arbete, men inte om några trakasserier.
Att det finns trakasserifall som inte har rapporterats ser Kvarnström som ett tecken på att existerande kanaler för att rapportera om osakligt beteende inte är tillräckliga för att råda bot på den osunda arbetskulturen i riksdagen.
– Nu finns det uppgifter om flera fall och det är väldigt alarmerande och katastrofalt. Det är någonting som vi alla måste gå till botten med och göra vad vi kan för att utreda och förebygga, säger Kvarnström.
”Chefskap som liknat arbetsplatsmobbning”
SFP:s gruppordförande Otto Andersson, som själv har jobbat som riksdagsmedarbetare i många år, säger att han känner igen fenomenet.
– Tyvärr förekommer det osakligt bemötande här i huset, säger Andersson.
Andersson har som gruppordförande inte fått in några anmälningar under den här perioden, och han känner heller inte till de specifika fall som nu har uppdagats inom SDP:s riksdagsgrupp.
Däremot har Andersson vittnat om olika incidenter under årens lopp. Han betonar att det gäller alla partier överlag, inte bara Svenska Folkpartiet.
– Det handlar både om sexuella trakasserier och om väldigt dåligt chefskap som liknat arbetsplatsmobbning.
Enligt Andersson finns det ”vissa hierarkier i huset” som gör det svårare att utreda osakligt bemötande just i riksdagen. På vanliga arbetsplatser finns det en högsta chef som har ansvar, medan riksdagen består av 200 personer utan någon chef.
– De här makthierarkierna gör det sannolikt svårare att uppdaga fallen. Människor känner att de inte vågar säga till, och då vet vi ju att våra system inte funkar, säger Andersson.
Riksdagen utreder fenomenet
Riksdagens kansli kommer att skicka ut en enkät till de cirka 40 riksdagsledamöters assistenter som är anställda vid riksdagens kansli, för att utreda fenomenets omfattning.
Ungefär en tredjedel av riksdagsassistenterna är anställda av riksdagskansliet, medan de övriga är anställda av riksdagsgrupperna.
År 2024 gjorde riksdagen en undersökning till sin personal, där 11,6 procent av de svarande hade observerat osakligt bemötande i riksdagen.
”Enkäterna och diskussionerna om ämnet har inte gett någon bild av omfattande eller systematisk osaklig behandling i riksdagen. Utifrån uppgifter i offentligheten kan man dock konstatera att åtgärderna delvis har varit otillräckliga och att vissa fall inte har upptäckts”, skriver riksdagens kansli i ett pressmeddelande.