Finska biografer har länge varit mötesplatser där filmälskare samlas för att se allt från stora Hollywood-premiärer till små nordiska pärlor. Men bakom biodukens glamour kämpar många självständiga biografer för sin överlevnad i en tid av förändrade vanor, streamingtjänster och ekonomiska utmaningar.
I Finland finns just nu 188 biografer, varav 152 är självständiga och drivs av privat verksamhet eller av kommuner. Trots att de självständiga biograferna är fler, har de större kedjorna fördelen att ha fler salar per biograf.
Vi har besökt biograferna Marilyn i Lovisa och Ritz i Vasa för att ta reda på hur det går för dessa självständiga kultursalonger.
En doft av smör och popcorn möter oss när vi besöker Marilyn en måndagsmorgon. Dagens första visning ska snart börja och vi får träffa Sini Hakkarainen som äger biografen tillsammans med Tomi Nordström.
Marilyn beskrivs som ett kulturcentrum i Lovisa, där biografen är den huvudsakliga verksamheten. Där arrangeras också andra kulturevenemang, såsom teaterföreställningar, konserter och stand-up.
Förra året hade Marilyn 13 000 besökare, främst till biografen, men även de andra kulturevenemangen lockar publik. Den största målgruppen är äldre kvinnor.
– Antalet besökare har faktiskt ökat hos oss under de senaste åren. Det vi har märkt är att ungdomar och familjer går mindre på bio efter pandemin, säger Hakkarainen.
Dyr teknik och konkurrens med större städer
De största kostnaderna för biografen är personalen, hyran och tekniken. På biografen arbetar totalt fem personer, en per dag. Tack vare dagens teknik kan en person sköta samtliga arbetsuppgifter.
– En person gör allt varje dag – säljer biljetter och snacks, startar filmen och städar lokalen, förklarar Hakkarainen.
Tekniken är en stor utgift för biografen: uppdateringen av projektorn och ljud- och ljussystemet kostade sammanlagt 120 000 euro. Sådant syns i priset på biobiljetter, både på stora och små biografer.
Vi kommer att satsa ännu mer på mångsidiga kulturevenemang eftersom biografverksamheten ensam inte är tillräckligt lönsam.
Sini Hakkarainen, Marilyn
Marilyn är också ekonomiskt beroende av kulturevenemangen som de själva ordnar i lokalen.
– Konserter och liveframträdanden kan fylla salongen, något som inte händer vid en biovisning. Vid en konsert kan det vara över 200 personer i publiken.
Även om Marilyn är den enda biografen i Lovisa är konkurrensen med biokedjorna i större städer en utmaning.
– Större biografer har flera salar och kan visa olika filmer samtidigt under de bästa tiderna, medan vi bara kan visa en film åt gången. Men vi har en unik 50-talslokal med bra teknik och vi är nära besökarna, det är vår styrka.
Riskfritt att visa storfilmer
Trots att Marilyn är mindre än konkurrerande kedjor erbjuder de, likt andra biografer på mindre orter, ett brett utbud av filmer.
Vid inköp av filmer använder biografen en hemsida för att se vilka filmer som är på väg till Finland. Därefter meddelar biografen distributörerna vilka filmer de har valt. De filmer som lockar flest besökare är svenska och inhemska produktioner.
– Vi betalar en provision av biljettintäkterna till distributörerna. Därmed är det riskfritt för oss att ta in en film.
Sini Hakkarainen anser att det är viktigt att de kan erbjuda Lovisaborna mångsidiga kulturupplevelser.
– Vi ser positivt på framtiden och planerar att fortsätta verksamheten som tidigare, men vi kommer att satsa ännu mer på mångsidiga kulturevenemang eftersom biografverksamheten ensam inte är tillräckligt lönsam.
Stigande besökarsiffror i Vasa
I Vasa centrum finns biografen och kulturhuset Ritz. Verksamheten drivs av föreningen Skafferiet och strävar till att erbjuda Vasaborna ett brett utbud av kulturupplevelser.
När vi besöker biografen är förberedelserna inför Ostrobothnia Film Fest i full gång. Filmfestivalen ordnas mellan den 4 och 8 februari.
På plats finns verksamhetsledaren Jessica Mattila, tillsammans med kollegorna Valter Lidsle, biografansvarig, och Mikael Morney, som är filmfestkoordinator.
– I år har vi satsat ännu mer på festivalen. Under fem dagar erbjuder vi ett fullspäckat program med evenemang, filmvisningar och gästföreläsare från branschen, säger Mikael Morney.
Även i Vasa är biografen beroende av andra kulturevenemang för att få ekonomin att gå runt. Biografen visar film två gånger i veckan, och under mer intensiva perioder arrangeras upp till fem andra kulturevenemang per vecka. Under förra året hade Ritz 32 600 besökare totalt.
– Det som håller oss flytande är evenemangen, men vi väljer att driva biografen för kulturens skull, för att främja kulturen och bevara en tradition, eftersom huset ursprungligen är en biograf från 1950-talet, säger Morney.
– Filmvisningarna skapar en bas av filmentusiaster och många gäster är återkommande, vilket skapar en bättre kundkontakt.
Kultur möter gemenskap
Ritz verksamhet möjliggörs av en kombination av intäkter, bidrag och frivilligarbete. Under pandemin kunde grundverksamheten upprätthållas med hjälp av bidrag, och när restriktionerna upphörde återvände publiken snabbt.
– Vasaborna återvände så snart möjligheten fanns – det måste vi verkligen ge dem cred för – och besökarsiffrorna har stigit sedan dess.
I verksamheten arbetar över 70 volontärer i olika åldrar och med olika bakgrunder.
– Volontärerna är otroligt viktiga och bidrar till en stark gemenskap. Det kan vara vem som helst, någon som vill arbeta med kultur, få något meningsfullt att göra eller en nyinflyttad som söker ett sammanhang.