– Det är huvudlöst. Han har inte en susning, men det är en fix idé för honom.
Så ser Peter Wiis på USA:s president Donald Trumps planer för Grönland.
Wiis är helikopterpilot, och han har flugit kors och tvärs över Grönland sedan år 2006. När vi träffas är han hemma i Öja utanför Karleby, där han tidigare försörjde sig som jordbrukare.
Grönland saknar vägnät och där fungerar Peter Wiis som en luftburen busschaufför. Hans jobb går ut på att flyga folk och utrustning från flygplatserna till mindre byar, forskningsanläggningar och gruvprojekt längs kusten.
Wiis bor på Grönland en månad i taget och han brukar hinna med fyra resor dit per år. Nu sysselsätter han sig som mångsysslare i väntan på nästa säsong på Grönland.
Peter Wiis har lärt känna grönlänningarna och har inte ett ont ord att säga om dem.
– De är otroligt känslosamma och snälla människor. Jag har många vänner där.
Metallerna som allt handlar om
Efter turbulensen de senaste veckorna och de aggressiva utspelen om Grönland har Donald Trump berättat att han inte tänker ta över Grönland med våld.
Det gläder Peter Wiis som säger att det inte finns något att invadera på Grönland.
– Det är ju en stor isbit med drygt 55 000 invånare i några små städer. Grönland är lika stort som Västeuropa med en huvudstad, Nuuk, som är lika liten som Nykarleby, säger Wiis.
Nu har Trump i stället tänkt nöja sig med ett avtal som ska ge USA förhöjd säkerhet på ön. ”Dealen”, som han kallar den, ska gälla ”för evigt” och också ge USA tillgång till öns unika mineralförekomster.
Den första gruvan på Grönland öppnades redan på 1800-talet. En handfull gruvor har stängts ned och i dag bryts det aktivt på tre ställen.
Grönland har en guldgruva, en gruva för anortosit och en för rubiner.
Röda punkter visar fyndigheter, lila text är aktiva gruvor och svart text markerar öns kritiska fyndigheter:
Enligt den konservativa lobbyorganisationen American Action Forum är Grönlands mineraltillgångar värda 200 miljarder dollar, nästan 170 miljarder euro.
Det USA suktar mest efter är öns sällsynta jordartsmetaller, grundämnen som neodym och dysprosium. De behövs för saker som vindkraftverk och elbilar, och i dag bryts två tredjedelar av de här kritiska metallerna i Kina.
Att säkra tillgången till dem ses därför som en viktig säkerhetsfråga.
Mitt ute i ingenstans
Världens största kända obrutna fyndighet av sällsynta jordartsmetaller finns på Sydgrönland.
Den enorma fyndigheten heter Kringlerne. Utmaningen är att området är helt obebott.
– Det finns ingenting där, bara berghällar som kanske är ekonomiskt lönsamma att bryta, säger Erik Jonsson, statsgeolog på Sveriges geologiska undersökning, SGU.
För att börja bryta jordartsmetallerna krävs enorma investeringar innan man ens kan sätta spaden i marken. Allt ska byggas upp: en industrihamn, ett samhälle med bostäder, kraftverk och kanske en flygplats.
Erik Jonsson är skeptisk till beräkningarna som gör gällande att Grönland skulle vara ett eldorado för gruvbolag.
– Man undrar ju hur mycket som är önsketänkande.
Politiken en utmaning
Peter Wiis har flugit ut otaliga team geologer och investerare som provborrat i de grönländska markerna. Wiis konstaterar att det inte bara är otillgängligheten och klimatet som gör Grönland utmanande.
Grönland är en ung demokrati. Landet hör ännu till Danmark, men har omfattande självstyre sedan år 2009. Politiken är också speciell.
– Det är ungefär som Öja kommun var en gång i tiden De med störst släkt och flest vänner blir inröstade i parlamentet. Det räcker med 200–300 röster för att bli regeringschef, säger Peter Wiis.
När bara få har rätt kompetens blir politiken inkonsekvent och det märker gruvbolagen, enligt Peter Wiis.
Enligt Peter Wiis vill Donald Trump införa amerikansk lag på Grönland:
Peter Wiis bedömer att Trumps ville ta över Grönland för att kunna luckra upp reglerna för gruvdrift. Han kunde till exempel ha tagit bort uranförbudet och bäddat för amerikanska gruvbolag.
När övertagandet inte lyckades kan det ha gått helt tvärtom, så att försöket i stället enade grönlänningarna.
– Det Trump håller på med gör att folk har vaknat upp lite på Grönland, säger Peter Wiis som helst skulle önska att USA lämnar Grönland i fred och låter grönlänningarna utveckla ön själva.
Statsgeolog Erik Jonsson påpekar också att USA inte behöver ta över Grönland för att komma åt potentiella malmtillgångar där.
– Inget hindrar amerikaner från att starta gruvprojekt på Grönland i dag, eller köpa upp andras projekt. Där finns till exempel redan kanadensiska och australienska företag, säger Erik Jonsson.
Europeiska länder kunde stödja gruvdriften
Erik Jonsson tror att utvecklingen förblir trög för gruvdriften på Grönland. Prisutvecklingen på de sällsynta jordartsmetallerna blir avgörande.
– Ser vi ett till två decennier framåt kan två eller tre mineraliseringar ha nått ända fram till gruvdrift. De flesta investerare är tveksamma. Det kommer i många fall att vara billigare och enklare att bryta de här metallerna på andra håll, säger Erik Jonsson.
Det som skulle ändra spelplanen helt är om en stat eller en större grupp skulle gå in och aktivt stödja något av gruvprojekten där. Och enligt Erik Jonsson skulle flera europeiska länder gärna få gå samman och satsa.
– Det vore ett sätt att styra brytningen åt ett visst håll, till exempel för att frigöra sig från importberoendet från Kina, säger Jonsson.