I mitten av december – med halva grundserien kvar att spela – kastade Sport in handduken i hockeyligan. Det har gått en månad sedan det beskedet, det är två månader tills den 60:e och sista omgången spelas.
Två månader tills en enda lång pina är över?
Anton Stråka är inne på sin åttonde säsong som ligacenter. Han har aldrig upplevt något liknande i laget som han spelar i.
– Det är klart att läget är speciellt. Vissa av killarna som har lämnat laget under de senaste veckorna har jag spelat med i tre säsonger. Vi har delat vardag och så plötsligt sticker de, säger MuIK-produkten till Yle Sporten.
Stråka ger nedmonteringen av säsongen ett ansikte. På Sports hemsidor beskrivs Stråka som en defensiv center och han inledde säsongen i fjärdekedjan. När Sport tappert tvingade HIFK till förlängning i Helsingfors var det hans femte match i rad som förstacenter.
– Jag ska vara ärlig: jag har aldrig spelat i den här rollen på liganivå. Men alla tycker om mycket ansvar och speltid.
Lagets andracenter mot HIFK hette Tim Ekman – en Sportfostrad Kvevlaxkille som helt plötsligt har fått kliva in i ligalaget när utförsäljningen av de bästa spelarna har accelererat i januari och laget har fyllts på med A-juniorer.
– Jag har stått på läktaren som ung och målet har alltid varit att spela i Sports A-lag. Jag känner att jag klarar av nivån och försöker bara att göra det som jag är bra på.
Kommer fler att säljas?
Sports säsong är ett skolboksexempel för hur en sportslig ledning agerar utan karta och kompass.
I en intervju med Yle Sporten vill sportchefen Ari-Pekka Pajuluoma inte ge sig in i längre resonemang om vad som har gått snett. På hans konto finns bland annat det uppmärksammade och helt misslyckade tränarbytet i höstas när man satsade på Doug Shedden.
– Självklart kan jag bara räcka upp handen och ta ett stort ansvar. Jag har spelat en stor roll i de beslut som Sport har tagit den här säsongen.
Sju spelare har lämnat laget så här långt. Hur många till kommer att säljas?
– Jag vill inte spekulera. Jag kan säga att inga direkta förhandlingar pågår just nu. Förfrågningar kommer hela tiden. Ligornas transferfönster stänger vid olika datum. Tjeckien lär vara först ut i månadsskiftet.
I december skrev Sport i ett uttalande att nästa säsong är en ödessäsong för ishockeyns framtid på elitnivå i Österbotten. En degradering till näst högsta serienivån kan få allvarliga konsekvenser.
Pajuluoma har ett bultande Sporthjärta och medger att det känns olustigt när hans förening mår så här dåligt.
– Det här berör mig på ett helt annat sätt än om jag hade jobbat i exempelvis Kouvola. Jag vill att Vasa har ett A-lag som mår bra och spelar på den nivå som det borde. Klubbens ekonomiska utmaningar oroar mig. Hänger vi med i kapplöpningen?
– Jag hoppas att vi hittar sätt att arbeta kostnadseffektivt. Då kan vi också utveckla den sportsliga sidan. Vi kan inte befinna oss i ett läge där vi bara släcker bränder år efter år.
Spelarbudgeten ska växa rejält
Förra veckan berättade Sports vd Jonne Kemppainen i en intervju med Vasabladet att enbart spelarförsäljningarna inte räcker till för att aktiebolagets ekonomi ska sättas i balans. Enligt Kemppainen tvingas Sport använda pengar som är öronmärkta för nästa säsong redan nu på grund av svagt kassaflöde.
Den ekonomiska verkligheten rimmar illa med hur Sport kommunicerar om nästa säsong.
Det är ofrånkomligt att undra om Sport verkligen kommer att hänga med i kapprustningen.
– Våra ramar har alltid gjort att vi inte kan konkurrera om alla spelare. Det är inte ens smart att vi jagar spelare som kan få mer betalt någon annanstans. Däremot tror jag på att vi kan bygga ett slagkraftigt lag som slåss för en plats i högsta serien till säsongen 2027/2028, säger Ari-Pekka Pajuluoma.
Pajuluoma uppger att tre–fem platser fortfarande ska fyllas i laget för 2026/2027. Enligt sportchefen ska Sports spelarbudget ligga på 2–2,5 miljoner euro. Om Vasaklubben lyckas lyfta spelarbudgeten maximalt stiger den med hela 47 procent jämfört med den pågående säsongen (spelarbudget på 1,7 miljoner euro).
I onsdags rapporterade Yle om en överhettad spelarmarknad. Jokerits intåg på ligakartan och den kommande all or nothing-säsongen trissar upp lönerna.
Pajuluoma skriver under på bilden som målas upp.
– Nyckelfrågan är hur klubbarna har använt sina pengar och vilka som har använt sina resurser smartast. Vi ser en växande klyfta mellan de stora klubbarnas och de mindre klubbarnas resurser. Det går inte riktigt att jämföra en organisation som bygger ett lag med över fyra miljoner euro och en som bygger för runt två miljoner.
”Är alla på rätt nivå?”
Trots all negativ publicitet, det prekära läget ekonomiskt och en solklar jumboplats i tabellen vill spelarna i Sport understryka att de inte klagar.
– Trots spelartrafiken är inställningen i laget riktigt bra och vi hänger med i matcherna. Våra unga killar har kommit in med en jäkla bra energi, säger Anton Stråka.
Tim Ekman är en av flera juniorer som har fått ligadebutera i januari.
– När spelarförsäljningen startade trodde jag kanske att det skulle bli en negativ känsla i och runt laget och att det skulle börja se sämre ut på isen. Men det har inte varit så, de äldre stöttar oss juniorer och vi behöver inte känna något tryck, säger Ekman.
Ari-Pekka Pajuluoma:
– Om man drar allt till sin spets: nu får våra egna produkter spela i A-laget och det är en del av vår sportsliga strategi. Men det är klart att det här inte är sättet som vi har tänkt genomföra det på. Man kan ställa frågan om alla är på rätt nivå, men nu gör vi det bästa av situationen.
I september är insatserna åter maxade på Kopparön. Då måste örnarna vara flygkunniga – och mannen som ska leda laget är enligt samstämmiga uppgifter i olika medier Lauri Mikkola.
– Inom ett par veckor bekräftar vi tränarvalet för nästa säsong. Namnet är klart, säger Pajuluoma.